Den upprätta människan erövrar elden
Ungefär 1,7 miljoner år f.Kr utvecklades en ny art, Homo erectus, den upprätta människan. I 600 000 år levde Homo erectus jämsides med Australopithecus. Men som vi sett tidigare dog Australopithecus ut och Homo erectus tog ensam över.
Under den tiden tog människan ännu ett nytt steg - hon lärde sig att kontrollera elden. Forskarna är oense om hur det gick till. En del tror att man fångade upp gnistor från stenar som slogs mot varandra eller att man fick eld genom gnida träbitar mot varandra. Andra anser att de tidiga människorna tog vara på elden genom att sticka torra grenar i skogsbränder eller lavaströmmar.
I miljoner år hade människans förfäder levt på Afrikas savanner. Nu blev det möjligt att ta sig till andra områden på jorden. Homo habilis levde i Afrika. I det varma klimatet där kunde människan överleva utan eld. Men skelett från Homo erectus har återfunnits även i kyliga områden i Europa och Kina. Utan elden skulle de aldrig kunnat överleva vintrarna på kalla, snöiga slätter.
Elden gav inte bara värme. Den kunde också användas för att steka kött, något som är ett nytt stort steg i människans utveckling. Köttet blir inte bara mer välsmakande utan också lättare att smälta för människans mage. Dessutom blir det nyttigare, eftersom värmen frigör en rad närande safter. Människan kunde alltså dra mer nytta av köttet än tidigare.
Ännu en fördel var att elden höll rovdjuren borta. Även om den nya människan hade blivit köttätare hade hon inget bra skydd mot fiender som den sabeltandade tigern.
Homo neanderthalis
Omkring 300 000 f.Kr hade underarten Homo neanderthalis, populärt kallad neandertalarna, utvecklats. Neanderthal är en dal nära Frankfurt i Tyskland, där delar av ett skelett från neandertalare först påträffades.
Jämfört med sina föregångare levde neandertalarna en kort tid på jorden. Men under den tiden gjorde de snabba framsteg. Homo erectus hade levt ungefär en miljon år och gjort ganska få uppfinningar. Neandertalarna levde i ungefär 270 000 år och lärde sig bland annat att göra bättre verktyg än några tidigare människor.
Neandertalarna beskrevs ofta tidigare som klumpiga och efterblivna. Moderna forskare har visat att att bilden är felaktig. Till stor del beror den på ett skelett från en neandertalare som hittades i Frankrike, ett skelett som kom från en varelse med krökt ryggrad och hukande gång. Det har senare visat sig att skelettet tillhörde en neandertalare som led av en svår sjukdom. Friska neandertalare rörde sig inte alls på det sättet.
Homo sapiens - den visa människan
Pusslet om människans historia är långt ifrån färdiglagt. I juni 2003 rapporterade en grupp forskare att de hittat ännu en pusselbit - de dittills äldsta kvarlevorna av människor av vår egen art, Homo sapiens, den visa människan. Tidigare fynd av Homo sapiens var ungefär 40 000 år yngre.
Fyndet gjordes i Etiopien och forskarna hittade rester från sju olika människor som levt för mellan 160 000 och 154 000 år sedan. Andra fynd visade att de bland annat livnärde sig på flodhästar och att de kunde tillverka verktyg av sten. Forskarna anser att fynden bevisar att alla mänskliga raser från början utvecklats i Afrika.
För omkring 30 000 år sedan hade Homo sapiens tryckt undan alla andra människoarter och var ensam herre över jorden. Homo sapiens kom alltså att dominera jorden, men varför hon kunde göra det så snabbt vet vi mycket lite om.
En förklaring kan vara att hon hade något som de andra människoarterna inte haft - ett riktigt språk. Med språkets hjälp kunde information föras vidare från generation till generation. Med språkets hjälp kunde Homo sapiens uttrycka abstrakta tankar.
Det är lätt säga "Jag är hungrig" genom att peka mot munnen. Att säga "Jag är mätt" kan man göra genom att gnida sig på magen och le. Att hitta ord för djur som lejon eller tiger är inte heller så svårt. Men för att uttrycka begrepp som "i morgon" eller "lycka" krävs ett riktigt språk. Forskare tror att språket kan ha gett Homo sapiens ett så stort övertag över andra grupper att de slogs ut.
I miljoner år levde människan och hennes föregångare på Afrikas savanner. Efter hand började de sprida sig till andra platser på jorden. 30 000 år f.Kr hade Homo sapiens slagit ut sina medtävlare. Efter den långa utvecklingen till dagens människa började en ny utveckling - den mot det moderna samhället. Den skulle också ta lång tid räknat i människoår, men väldigt kort tid jämfört med de miljoner år som det tagit för människan att utvecklas.
Hur lärde vi oss tala?Hur gick det till när människan lärde sig tala? Vanligen brukar man säga att det berodde på att människan har en hjärna som är överlägsen alla andra djurarters. Människan förändras när hon skapar sitt språk. Skator skrattar och kråkor kraxar och varnar varandra när en katt eller hund börjat intressera sig för ungarna i deras bo. Så har fåglarna gjort i miljoner år. Det som skiljer människorna från dem är att vårt språk har utvecklats och förändrats. Men det räcker inte med en hjärna som vår för att kunna tala. Vi måste ha läppar, tänder, tunga och gom för att forma de ljud som krävs för att bilda ord som blir till vårt talspråk. Homo sapiens var den första varelse som hade allt detta. Hennes munhåla var mycket längre än den hos någon av de tidigare människoraserna. Tungan var rörligare, vilket gjorde det möjligt att forma och utstöta en större mängd ljud i snabb följd. Vårt språk utvecklas medan vi talarMänniskans språk utvecklas medan vi talar. Nya ord skapas och ord binds samman till meningar. När ett barn närmar sig tonåren kan han eller hon kombinera ord på tiotusentals olika sätt. Det finns alltså en teori om att Homo sapiens med hjälp av sitt språk kunde övervinna andra. Språket utvecklar vår hjärna och vårt sätt att tänka. Men det finns ett olöst problem. Den tyske forskaren Wilhelm von Humboldt konstaterade 1820: "Människan är människa tack vare sitt språk. Men för att utbilda detta språk måste man redan vara människa." Vad kom först? Problemet påminner om den gamla frågan: "Vad fanns först - hönan eller ägget?" Det måste väl vara ägget. För en kyckling måste ju kläckas för att en höna ska komma till världen. Men måste inte en höna finnas först och värpa ägget? |
LÄS MER: Människans förhistoria och stenåldern
LÄS MER: Evolutionen - människans utveckling
LÄS MER: Neandertalare
LÄS MER: Homo sapiens
LÄS MER: Sverige under forntiden, del 1: Stenåldern
LÄS MER: Jordbruksrevolutionen
LÄS MER: När människan blev bofast och jordbrukare
LÄS MER: De första bönderna
LÄS MER: Tre sätt att se på tid: Om jordens, människans och civilisationernas historia