Jägarstenåldern innefattar den äldsta och större delen av stenåldern (i Europa ca 40 000 - 10 000 f.Kr) då människorna levde på jakt, fiske och framförallt som samlare.
Under den här delen av stenåldern levde människorna i mindre grupper eller stammar som vandrade mellan olika lokala platser i landskapet och letade efter föda.
Befolkningen var glest utspridd över vidsträckta områden. Människorna levde i regel i månader utan att se eller höra någon utanför sin egen grupp. Under hela livet träffade man på sin höjd några hundra människor.