Jordbruket innebar att människorna blev bofasta och fick mer mat. Detta ledde till att de kunde skaffa sig flera barn. Nu ökade befolkningen snabbt i jordbruksområdena.
Jordbruket ledde till att byar och städer uppstod. Alla behövde nu inte arbeta inom jordbruket. En del kunde bli specialister inom något område, exempelvis hantverkare som tillverkade lerkärl, korgar eller stenyxor.
När kvinnorna fick flera barn blev de mer bundna till hemmet medan männen arbetade på åkrarna, jagade eller utförde andra sysslor. Det innebar att kvinnans maktställning gentemot mannen började förändras och bli sämre.
Jordbruksrevolutionen är antagligen den största sociala förändring som skett i människans historia.
Den israeliske historieprofessorn Yuval Noah Harari hävdar att jordbruksrevolutionen medförde att människorna hädanefter fick sämre livskvalité än vad de haft tidigare som jägare och samlare. Han skriver i sin bok Sapiens:
"De (jägare-samlare) tillbringade sin tid på mer stimulerande och varierande sätt och löpte mindre risk att drabbas av svält och sjukdom. Jordbruksrevolutionen ökade visserligen den totala mängden livsmedel som stod till mänsklighetens förfogande, men detta omsattes inte i bättre kost eller i mer fritid. Det omsattes istället i befolkningsexplosioner och övergödda eliter (härskare, präster och andra människor med mycket makt). Den genomsnittliga bonden arbetade hårdare än den genomsnittliga jägaren-samlaren och fick i utbyte en sämre kost."
Vid tiden före övergången till jordbruk för omkring 12 000 år sedan, levde mellan 5-8 miljoner jägare-samlare på jorden. 10 000 år senare - vid tiden kring Jesus födelse - fanns bara 1-2 miljoner jägare-samlare kvar (främst i Australien, Amerika och Afrika), men däremot 250 miljoner jordbrukare.
LÄS MER: Människans förhistoria och stenåldern
LÄS MER: När människan blev bofast och jordbrukare
LÄS MER: Bondestenålder
LÄS MER: De första bönderna
LÄS MER: När jordbruket kom till Sverige
LÄS MER: Mat och matvanor på stenåldern
LÄS MER: Flodkulturer
LÄS MER: Tre sätt att se på tid: Om jordens, människans och civilisationernas historia
Litteratur:
Karin Bojs, Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren, Albert Bonniers förlag, 2016
Yuval Noah Harari, Sapiens - en kort historik över mänskligheten, Natur och Kultur, 2014
Bo Huldt, Bra böckers världshistoria Bd 1, Bra Böcker, 2001
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare