De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det beror på att arbetsplatserna har blivit säkrare för anställda, men också på att jobbens karaktär har förändrats. De tunga och farliga jobben i ojusterat bullriga dammiga fabriker finns inte längre i Sverige, även om det på vissa delar av arbetsmarknaden fortfarande finns yrken och arbetsplatser där det förekommer många olyckor. I många delar av världen liknar arbetsmiljön den vi hade i Sverige i början av 1900-talet.
Smutsiga arbetare vid gjuteriet på Bolinders Mekaniska Verkstad.
Industrin skördade många offer
Under 1800-talet industrialiserades Sverige. Fabriker, bruk och industrier blev nu arbetsplatser för allt fler människor. Arbetsmiljön var ofta mycket dålig och många fick skador av sitt arbete, det var inte ovanligt med dödsfall. Maskinernas effektivitet var viktigare än människans säkerhet.
I slutet av 1800-talet började arbetarna att organisera sig och starta fackföreningar. De krävde förbättringar i arbetsmiljön och hotade med strejk på arbetsplatserna. Strejk betyder att arbetstagare som grupp i protest inte jobbar tills nya avtal med bättre villkor finns på plats mellan deras fackförbund och arbetsgivarens organisation.
ANNONS
Yrkesfarelagen skulle förbättra arbetsplatser
Under 1880- och 1890-talen fördes en diskussion bland Sveriges politiker om att det behövdes bättre skydd för arbetstagarna. År 1890 kom en ny lag som hette yrkesfarelagen, som handlade om risker på arbetet inom industri och hantverk. Yrkesfarelagen slog bland annat fast att ett antal inspektörer skulle åka runt på svenska arbetsplatser för att kontrollera om lagen följdes. Dessa personer hade också möjlighet att ge råd om hur arbetstagarna kunde skyddas mot risker. Till en början fanns endast tre inspektörer som skulle täcka in hundratals arbetsplatser. Med en del tillägg och språkliga förändringar gällde denna lag ända fram till 1978, då den nya arbetsmiljölagen började gälla.
Bild: Järnvägsmuseet Kolbrytning på ca 100 meters djup i kolgruvan i Höganäs kring sekelskiftet 1900.
På väg mot bättre arbetsmiljö
Idag finns skyddsombud/arbetsmiljöombud på många arbetsplatser i Sverige. Rollen skyddsombud kom till 1912 men då i ganska blygsam skala, där arbetsgivarna hade rätt att utse en representant för arbetarna i arbetsmiljöfrågor. År 1949 inrättades den första så kallade kvinnliga yrkesinspektionen vid det som då hette Arbetarskyddsstyrelsen. Dessa inspektörer hade till uppgift att inspektera arbetsplatser i kvinnodominerade yrken.
Under flera årtionden stärktes arbetstagarnas rättigheter och verksamheten för skyddsarbete och förbättrad arbetsmiljö byggdes ut successivt och i samförstånd, genom förhandlingar - utan hot om stridsåtgärder. På 1970-talet blev arbetsmiljöfrågorna politiskt intressanta igen. Det var också då som miljöfrågorna på allvar blev stora i Sverige. Såväl de kemiska riskerna i naturen som arbetsmiljön på jobbet uppmärksammades.
Arbetstiden regleras
Efter en stor arbetsmiljöutredning ändrades många saker på arbetsmiljöområdet, bland annat stärktes skyddsombudens roll genom att de kunde stoppa arbetet vid en arbetsplats om det fanns risk för fara för arbetstagaren. Arbetsmiljölagen utvidgades och omfattade nu också elever, värnpliktiga och vårdtagare.
En väldigt viktig arbetsmiljöfråga är arbetstiden. Den så kallade arbetstidslagsstiftningen kom 1919. Då infördes 8-timmarsdag och 48-timmarsvecka (1919 arbetade man också på lördagar). Sedan dess har veckoarbetstiden minskats och det har tillkommit bestämmelser om pauser och dygnsvila.
Arbetsmiljö idag
Begreppet arbetsmiljö omfattar flera olika delar. En del är den fysiska arbetsmiljön. Det kan till exempel handla om att ljus och ventilation ska vara anpassade för ditt jobb. Det handlar också om att förebygga risker (även kallade riskfaktorer) för olyckor som att halka eller göra sig illa på en maskin. Arbetsmiljö handlar också om att man inte ska bli sjuk av jobbet. De andra delarna är den organisatoriska och den sociala arbetsmiljön. När de som jobbar på en arbetsplats är stressade eller mår dåligt på grund av jobbet hänger det ofta samman med hur arbetet är organiserat. Även arbetsmiljön när du jobbar på distans är inräknad inom arbetsmiljön. Det vill säga den organisatoriska arbetsmiljön. Det kan bero på att alla inte vet vem som ska göra vad, att det är bristande kommunikation, eller att man har för mycket att göra på för kort tid. Den sociala arbetsmiljön handlar om hur du har det tillsammans med dina kollegor. Den som känner sig ensam eller oaccepterad på en arbetsplats, kan må dåligt och uppleva stort obehag av att varje dag behöva stå ut med det.
ANNONS
Att se till att arbetsmiljön är bra på en arbetsplats handlar till stor del om att uppmärksamma och utveckla det som gör att människor mår bra på en arbetsplats, så kallade friskfaktorer. Friskfaktorer är sådant som får människor att trivas och må bra, hemma och på arbetet. Riskfaktorer är sådant vi vill minska, som medför risker för sjukdom och skador.
Att bli sjuk av jobbet
De flesta människor trivs på sin arbetsplats och med sitt jobb. Men det finns tusentals människor som varje dag går till sitt arbete med en oro i kroppen, de mår inte bra av sitt jobb. Vissa blir sjuka, det kan bero på att arbetet är fysiskt tungt eller att det finns olösta konflikter som oroar och stör. Det kan leda till att människor tvingas vara hemma och sjukskriva sig. Detta är ett stort problem inte bara för den som blir sjukskriven utan även för arbetsgivaren och samhället. För att förebygga arbetsskador finns lagar och regler och det finns mycket man kan göra för att människor ska slippa må dåligt på jobbet.
Att se till att arbetsmiljön är bra är inte svårt
Alla som går i skolan eller arbetar har rätt till en bra arbetsmiljö. Det är skolorna och arbetsgivarna skyldiga att se till. Alla tjänar på att arbetsmiljön är bra. Sett ur samhällets eller företagens/organisationernas perspektiv så handlar det om att det kostar pengar då människor mår dåligt på grund av sitt jobb, så dåligt att de kanske måste sjukskrivas. Den fysiska arbetsmiljön är ofta ganska lätt att förbättra och det finns lagar och regler som sätter gränser för vad som gäller. Man kan till exempel bullerdämpa ett rum eller byta till bättre lampor för att få bättre ljus. Det finns även regler om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Till exempel kan man prata om hur olika arbetsuppgifter fördelas så att inte någon jobbar för mycket. En annan sak är att man får utbildning så att man vet hur olika arbetsuppgifter ska utföras. Något som kan vara bra att veta är att när du arbetar på distans eller online så gäller samma arbetsmiljöregler som på den övriga arbetsmarknaden.
Vem ansvarar för arbetsmiljön?
Det är alltid arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats. En arbetsgivare är en juridisk person, det vill säga inte en fysisk person utan de som ansvarar för ett företag, en kommun, en region, en ideell förening eller en skola. En styrelse kan vara arbetsgivare men oftast är ansvaret överlämnat till vd:n eller andra chefer som till exempel rektorn för en skola. Det är de som i slutändan agerar som arbetsgivare.
Det är viktigt att de som jobbar på ett ställe får information om de risker som finns med arbetet och hur de kan undvika att skada sig. Arbetsgivaren måste regelbundet undersöka arbetsförhållandena och avgöra om det finns några risker. Arbetsmiljön ska anpassas till människors olika förutsättningar.
ANNONS
Den som är anställd har också ett ansvar
Som arbetstagare ska du påtala brister i arbetsmiljön till skyddsombud eller till din chef. Vid en olycka så ska du alltid rapportera, även om det bara varit du själv som varit klantig. Rapportera även om något skulle kunna ha lett till en olycka, det kallas tillbud. Det är viktigt att du känner till och följer de föreskrifter som finns på arbetsplatsen. Om det krävs måste du använda skyddsutrusning och skyddsanordningar för att skydda dig mot olyckor eller sjukdomar.
Skyddsombud
Ett skyddsombud (även kallat arbetsmiljöombud) ska representera de anställda och har till uppgift att upptäcka brister i arbetsmiljön, påtala dem för arbetsgivaren och föreslå lösningar. Skyddsombudet ska också försöka skapa en bra samverkan med arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågorna för att kunna lösa brister genom dialog. Då är det bra med goda kunskaper om, och erfarenhet av, situationen på arbetsplatsen. Skyddsombudet har därför rätt till utbildning på arbetstid för att kunna genomföra sitt uppdrag. Samt rätt att stoppa arbetet vid fara.
Skyddsombudet - en viktig person på arbetsplatsen
Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas minst ett skyddsombud om det är fler än fem anställda. Om det är flera skyddsombud utses ett av dem till huvudskyddsombud. Skyddsombudet väljs oftast i samband med årsmötet av de fackligt organiserade medlemmarna. På små arbetsplatser där det inte finns ett eget skyddsombud bevakas arbetsmiljön av ett regionalt skyddsombud, alltså ett skyddsombud som utses av fackförbund centralt. Finns det inhyrd arbetskraft från ett bemanningsföretag har deras skyddsombud rätt att bevaka och granska arbetsmiljön för dem.
En viktig uppgift för skyddsombudet är att bevaka att arbetsgivaren inte bryter mot arbetsmiljölagen. Om arbetsplatsen till exempel ska byggas om ska skyddsombudet informeras och delta i planeringen.
Tyvärr har skyddsombuden på svenska arbetsplatser blivit färre under de senaste åren, vilket kan göra det svårare för arbetstagarna att påtala arbetsmiljöproblem. Kontakta ditt lokala skyddsombud om du har frågor eller synpunkter på arbetsmiljön. På skolor finns det något som kallas elevskyddsombud, som har en liknande roll som skyddsombudet, för eleverna.
Skyddskommittén - tillsammans hjälps de åt
Enligt arbetsmiljölagen måste det finnas en skyddskommitté på alla arbetsplatser med fler än 50 anställda. Den består av representanter från arbetsgivaren och ett eller flera skyddsombud. Om det finns elev- eller studentskyddsombud (representerar studenter på högskola och universitet) ska de också ingå i skyddskommittén. I kommitténs uppgifter ingår att behandla frågor om företagshälsovård, delta i arbetet att utforma handlingsplaner och planera lokalfrågor, ändringar i arbetsmetoder och arbetsorganisation. Dessutom ska skyddskommittén delta i planering och hantering av farliga ämnen och i utbildning i arbetsmiljöfrågor.
Redogör kortfattat hur arbetsmiljön i Sverige har förändrats från 1800-talet till idag. Nämn också några viktiga lagar och åtgärder som införts för att skydda arbetstagare.
Vad menas med fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö, och hur påverkar dessa olika aspekter av arbetsmiljön en arbetstagares välmående?
Vilken roll spelar skyddsombuden i dagens arbetsmiljö, och hur väljs de till sin position?
Vem bär huvudansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats, och vilka skyldigheter har både arbetsgivare och arbetstagare för att upprätthålla en säker arbetsmiljö?
FÖRFATTARE
Av: Johanna Lindell, Karin Nilsson, Agnes Kullenmark, Ludvig Myrenberg och Staffan Kahn för Arena Skolinformation Webbplats: Arbetslivskoll.se
