Sveriges riksdag - en representativ demokrati

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till riksdagen, kommunerna, landstingen och Europaparlamentet. I regeringsformen står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är dess främsta företrädare. Vart fjärde år är det val till riksdagen, kommunerna och landstingen. Vart femte år är det val till Europaparlamentet.
M
Votering i riksdagen

Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige. Bilden visar votering (röstning) i riksdagen. Voteringstavlan anger hur varje ledamot röstat.

Riksdagens roll

Riksdagen är Sveriges politiska hjärta. Här fattas besluten som rör människors liv och vardag. En del säger att de politiska besluten följer med oss människor från vaggan till graven.

Alla svenska medborgare som har fyllt 18 år på valdagen har rösträtt. I kommun- och regionvalen har dessutom många utländska medborgare rätt att rösta. Alla personer som har rösträtt är också valbara. Det innebär att du kan kandidera som ledamot för ett visst parti i de allmänna valen.

Sveriges riksdag består av 349 politiker som har varsitt mandat i riksdagen.

ANNONS

Riksdagens uppgifter

Vilka är då riksdagens uppgifter? I huvudsak har riksdagen fem uppdrag.

  • Fatta beslut om lagar
     
  • Fatta beslut om statens inkomster och utgifter
     
  • Kontrollera regeringen och de statliga myndigheterna
     
  • Arbeta med EU-frågor
     
  • Forma Sveriges utrikespolitik tillsammans med regeringen

Fatta beslut om lagar

En stor del av arbetet i riksdagen handlar om lagstiftning. Genom att stifta nya lagar eller ändra i befintliga lagar kan riksdagen sätta upp nya spelregler som gäller i samhället.

Förslagen till nya lagar kommer oftast från regeringen eller riksdagsledamöterna. Regeringsförslagen kallas för propositioner medan riksdagsledamöternas förslag har namnet motioner. Alla lagförslag måste beredas i ett utskott innan riksdagen fattar beslut. Det finns femton utskott i riksdagen som behandlar olika sakområden. Handlar ett förslag om sjukvård behandlas det av socialutskottet. Riksdagen meddelar sitt beslut till regeringen som ser till att den det blir som riksdagen beslutade.

Fatta beslut om statens inkomster och utgifter

Staten har en budget för sina inkomster och utgifter, statsbudgeten. Budgetförslaget kommer från regeringen, men det är riksdagen som bestämmer hur de nästan 1 000 miljarderna ska fördelas. Statsbudgeten är indelad i 27 olika utgiftsområden, till exempel arbetsmarknad, kommunikationer och ekonomisk sjukdom vid ålderdom.

Budgeten handlar ofta om svåra politiska vägval. För politiker handlar budgetfrågor om att kunna göra val och sedan motivera sina val. För att kunna göra en extra satsning, till exempel på skolan, måste satsningen kunna finansieras. Det kan innebära att andra områden får mindre anslag eller att skatten behöver höjas.

Kontrollera regeringen

Att kunna granska makten är centralt i en demokrati. Riksdagen har till uppgift att granska regeringen och alla dess myndigheter. I riksdagsarbetet kan ledamöterna använda tre olika metoder för att granska och kontrollera regeringen.

Frågor till regeringen: Riksdagsledamöterna kan året runt ställa muntliga och skriftliga frågor till ministrarna i regeringen. På så sätt kan de kontrollera hur regeringen sköter sina uppgifter.

Granskning i konstitutionsutskottet (KU): KU är ett av riksdagens femton utskott. Till KU kan riksdagsledamöter anmäla ministrar som ledamöterna anser bryter mot lagar och regler. Om KU anser att en minister inte följt regelverket så kan utskottet kritisera ministern. KU är däremot ingen domstol som kan döma ut straff.

Misstroendeförklaring: I Sverige har vi parlamentarism. Det innebär att den sittande regeringen måste accepteras eller i alla fall tolereras av riksdagen. En regering som saknar den folkvalda riksdagens stöd kan röstas bort genom en misstroendeomröstning. Om minst 175 av riksdagens 349 ledamöter vill rösta bort en statsminister får regeringen avgå. Riksdagen har också möjlighet att rösta bort enskilda ministrar.

ANNONS

ANNONS

Justitieombudsmannen (JO): JO är en myndighet under riksdagen och är en del av riksdagens kontrollmakt. I kontakter med myndigheter ska alla människor behandlas lagligt och korrekt. Människor kan vända sig till JO om man anser sig blivit felaktigt behandlad av en myndighet. Alla kan vända sig till JO, det finns ingen åldersgräns för att göra en anmälan. Du behöver inte ens bo i Sverige för att kunna klaga hos JO. Sverige var först i världen med en justitieombudsman redan år 1809. Idag har JO efterföljare i ett hundratal länder. Det heter till och med "ombudsman" på engelska och på flera andra språk. JO kritiserar myndigheter som behandlar medborgare felaktigt. Varje år tar JO emot cirka 7 000 klagomål per år.

Riksrevisionen: Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen. Riksrevisionen ska för medborgarnas räkning granska vart de statliga pengarna går och hur de används. Riksrevisionens mål är att bidra till att statens resurser används på ett bra sätt och att den statliga förvaltningen sköts effektivt. Det ska myndigheten göra genom en oberoende granskning av all statlig verksamhet. Att Riksrevisionen ska ha en oberoende ställning står inskrivet i regeringsformen.

Arbeta med EU-frågor

Riksdagens 349 folkvalda ledamöter jobbar med EU-frågor i riksdagens utskott, i EU-nämnden och i kammaren. EU-arbetet innebär bland annat att riksdagen

  • kontrollerar regeringens EU-politik
     
  • granskar EU:s idéer
     
  • prövar om EU eller EU-länderna ska ta beslut om nya lagar
     
  • kan bidra till att EU:s lagförslag omprövas
     
  • ser till att EU-lagar införs i Sverige
     
  • samarbetar med andra EU-länders parlament.

Forma svensk utrikespolitik

Tillsammans med regeringen ska riksdagen forma svensk utrikespolitik. Regeringen styr inriktningen på Sveriges utrikespolitik och sköter internationella förhandlingar och avtal. Men regeringen måste alltid hålla riksdagen informerad om större utrikespolitiska händelser. I ett par utrikespolitiska frågor är det riksdagen och inte regeringen som beslutar. Riksdagen bestämmer om Sverige ska delta i väpnade internationella insatser och hur stor del av bruttonationalprodukten som ska gå till internationellt bistånd.

ANNONS

Från krav till lag

Riksdagen fattar beslut som handlar om människors liv och vardag. Ofta höjs röster utanför de politiska rummen om att en lag måste ändras. Om kraven får stöd hos riksdagen kan den stifta en ny lag. Till exempel fick Sverige den 1 juli 2018 en samtyckeslag som innebär att sex måste vara frivilligt. Här följer du beslutsprocessen från gräsrotskraven till klubbslaget i riksdagen.

Den 1 juli 2018 fick Sverige en ny samtyckeslag. Den innebär att all ofrivillig sex ska räknas som våldtäkt. Här berättar vi i punktform om vägen till den nya lagen.

  1. Allt högre röster höjs för en ny sexualbrottslag. Organisationer, experter och medborgare kräver att lagen tydligt ska värna varje människas absoluta rätt till sexuell integritet och medbestämmande. Ofrivillig sex ska räknas som våldtäkt.
     
  2. Regeringen tillsätter 2014 en sexualbrottskommitté som ska se över lagen om våldtäkt. Politiker och experter ingår i utredningen. Efter två år presenterar gruppen sin rapport där det står att aktivt samtycke ska skrivas in i lagen. Den som vill ha sex med en annan person måste säkerställa att den personen verkligen vill det.
     
  3. Regeringen vill ta reda på vad organisationer, myndigheter och experter tycker om utredningens rapport. Därför skickas rapporten ut på remiss till 81 olika instanser, till exempel Åklagarmyndigheten, RFSU, Advokatsamfundet och den ideella organisationen FATTA som engagerar sig mot sexuellt våld.
     
  4. Många remissinstanser är positiva, frivillighet måste tydligare finnas med i lagen. Juridiskt oklar är andra omdömen om utredningens förslag.
     
  5. Regeringen bestämmer sig för att gå vidare med utredningens förslag och berättar att den tänker lämna en proposition till riksdagen. Men först vill regeringen höra vad Lagrådet tycker.
     
  6. Lagrådet riktar kritik mot de föreslagna lagändringarna. Juristerna i Lagrådet anser att lagen kommer att bli svår att tillämpa för domstolarna.
     
  7. Regeringen tar emot Lagrådet synpunkter men anser att man kan gå vidare med förslaget till riksdagen.
     
  8. Våren 2018 lämnar regeringen sin proposition om en ny sexualbrottslag till riksdagen. Förslaget skickas till justitieutskottet som ska ta fram ett underlag till riksdagsbeslut.
     
  9. I justitieutskottet är alla åtta politiska partierna överens om att regeringen lämnat ett bra förslag. Politikerna i utskottet skriver i sitt beslutsunderlag att de säger ja till en samtyckeslag.
     
  10. Nu är det dags för debatt och beslut i kammaren. Politikerna läggar fram sina argument för eller emot instiftandet av lagen i riksdagen.
     
  11. Den 23 maj 2018 röstar alla riksdagsledamöter ja till samtyckeslagen. Riksdagen meddelar regeringen att de fattat sitt beslut och den 1 juli samma år träder lagen i kraft.

ANNONS

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad innebär det att Sverige är en representativ demokrati?
     
  2. Vilka är riksdagens fem huvudsakliga uppgifter?
     
  3. Ge exempel på två olika typer av förslag till nya lagar.
     
  4. Nämn några metoder riksdagsledamöterna kan använda för att kontrollera regeringen.
     
  5. Vad är statsbudgeten och vem beslutar om den?
     
  6. Vad gör Justitieombudsmannen (JO) och Riksrevisionen?

Fundera på:

  1. Varför är det viktigt att riksdagen har flera sätt att kontrollera regeringen?
     
  2. Hur påverkar EU Sveriges riksdag och politiska beslut?

Ta reda på:

  1. Hur många partier finns representerade i Sveriges riksdag just nu?
     

 

FÖRFATTARE

Text: Riksdagsförvaltningen
Texten har tidigare ingått i materialet Fira demokratin från Riksdagens demokratijubileum under åren 2018-2022, då riksdagen uppmärksammade demokratins genombrott i Sverige.

Artikelserie om Demokratins värderingar

Händer
+ Visa hela artikelserien
Senast uppdaterad: 18 maj 2024
Publicerad: 18 maj 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Hd

Högsta domstolen

Högsta domstolen är den högsta instansen för Sveriges allmänna domstolar och hanterar både brottmål...

S
Möte

Så fungerar en förening och dess styrelse

Föreningen består av medlemmarna som med utgångspunkt från stadgarna bestämmer vad föreningen ska...

SO-rummet bok
M
Riksdagshuset

Grundlagar och värderingar

Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även...

M
Lagbok

Hur blir en lag till?

Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar vi ska ha i Sverige. Det är en av riksdagens viktigaste...

SO-rummet bok
S
Valsedlar

Demokratins kännetecken

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma...

SO-rummet bok
S
Metoo-demonstration

Dagens och morgondagens folkrörelser

Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Sh

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

Sh

Demokratiska system och olika statsskick

Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...

Sh

Regler och lagar

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt...

Sh
Karta

Fakta om Sverige

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...

Relaterade taggar

Sh
Symbol

Riksdag och regering

Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...

Sh
riksdagen

Parlamentarism

Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Allemansrätten

av: Mattias Axelsson
2022-11-16

I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad har riksdagens talman för uppgifter?

av: Mattias Axelsson
2022-09-21

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad händer efter ett riksdagsval?

av: Mattias Axelsson
2022-09-12

Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Hur väljs en statsminister?

av: Mattias Axelsson
2021-11-29

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.

+ Lyssna