Jordbruk och mat på vikingatiden

klocka
Lästid 8 minuter
Livet på nordbornas gårdar krävde hårt arbete. Alla hjälpte till, även barn och gamlingar. Om skörden slog fel väntade hunger, sjukdomar och död. Ändå lyckades de flesta skapa ett liv i balans med naturen. Livet var tufft, men också fullt av gemenskap och doften av nybakat bröd.
L
Vikingagård i skymningsljus.

Skymning över gården. När mörkret började lägga sig över landskapet var det dags att bege sig in och äta tillsammans med resten av hushållet.

Maten skulle räcka hela året

Nästan alla som levde i Skandinavien under vikingatiden var bönder. De bodde på gårdar, ofta i en by ute på landet. Jordbruken var små, men gårdarna var ändå näst intill självförsörjande. Människorna var beroende av den mat som de själva kunde odla, jaga, fiska och samla in. Fanns det ingen mat på gården, så fanns det inget att äta! Det var därför livsviktigt att ha tillräckligt med mat, så den räckte hela året.

Alla i hushållet hjälptes åt med arbetet på gården för att familjen och djuren skulle överleva. Även små barn och gamlingar fick hjälpa till. Bakom varje skål med gröt låg ett hårt slit.

ANNONS

ANNONS

Jordbruket krävde mycket arbete

På åkrarna odlades mest korn, havre, råg och ibland vete. Korn var vanligast, av det bakades bröd eller kokades gröt. 

Grönsaker som kål, lök och bönor odlades ofta i små trädgårdar. Rotfrukter som morötter och palsternackor fanns, men de såg annorlunda ut än idag. 

På sommaren samlades bär, nötter, svamp, rötter och vilda örter som kunde användas i maten.

På gårdarna fanns också många djur, till exempel kor, grisar, får, getter, höns och gäss. Hästarna var bland de viktigaste djuren och användes till att dra saker med eller rida på. Hundar hjälpte till med jakt och att vakta gården. Katter höll råttorna borta, men användes också som sällskapsdjur. 

Mycket tid gick åt till att sköta om djuren. Men djuren gav ännu mer tillbaks, som arbetskraft, mat och ull. 

Djurens mjölk användes till att göra ost, smör och annan mat. 

Fårens ull var extra viktig och användes till att göra garn, som vävdes till tyg. Tyget användes främst till kläder och segel.

Under hösten slaktades en del djur för att ge kött under vintern. Resten matades med hö som samlats in under sommaren.

Rikedom mättes ofta i hur många djur en familj hade.
 

Nästan allt arbete utfördes för hand

Hästar och oxar drog plogar och harvar. Andra redskap som fanns till hands var spadar, liar, hackor och yxor. Det mesta arbetet gjordes för hand och tog mycket tid och kraft.
 

Jordbruksarbetet utfördes under sommarhalvåret

Jordbruket styrdes av årstiderna. Våren var en stressig tid. Då skulle åkrarna plöjas, gödslas och sås.

Ängarna behövdes också skötas. Det var viktigt för att få gräset att växa så att det fanns mycket hö att skörda på sensommaren.

När allt förberedande arbete var klart kunde husbonden och andra män ibland resa iväg på handelsresor eller plundringståg. Under tiden tog husfrun och andra kvinnor, gamlingar, barn och trälar hand om gården. Hela sommaren arbetade alla som fanns kvar på gården med att samla mat, sköta odlingarna och skörda frukt, bär och grönsaker.

När hösten närmade sig återvände männen från sina färder. Då var det snart dags att börja det slitsamma arbetet med skörden och alla förberedelser inför vintern. När vintern kom gällde det att vara redo.
 

Jakt och fiske

Nordborna jagade många djur, till exempel älg, hjort, ren, vildsvin, björn, hare och fågel. De tog vara på hela djuret:

  • Köttet blev mat.
     
  • Skinn och päls blev kläder och täcken.
     
  • Horn, betar och ben kunde snidas till spelpjäser, smycken, dryckeshorn, knivskaft, kammar och andra redskap.

Fisk var en viktig del av maten, speciellt för dem som bodde vid kusten eller nära sjöar. Torsk, strömming och annan fisk fångades med nät, fiskespö eller harpun.
 

ANNONS

ANNONS

Vikingarnas matvanor

Under vikingatiden var det vanligt att äta två gånger om dagen - på morgonen och på kvällen.

På kvällarna samlades familjen kring eldstaden. Där lagades maten över glöden i lergrytor, i järnpannor eller i kittlar som hängde över elden. Från takbjälkarna över eldstaden kunde det också hänga kött och örter på tork.

Man åt sina måltider sittandes på bänkar vid låga bord som stod på träbockar (borden ställdes undan efter måltiderna). Maten serverades i träskålar eller på träfat och åts med kniv, sked och händerna. Gafflar fanns inte i Nordeuropa vid den här tiden.

Mat till vardags och fest

Gröt, bröd, mjölkprodukter och grönsaker var vanlig mat.

Brödet var ofta platt, gjort på korn, och bakades på glöden eller i en panna över elden. De som hade mer pengar kunde baka bröd av vete.

Det fanns såklart även andra sorters bröd - mjuka, hårda, stora, små, runda och fyrkantiga. Några bröd påminde om våra knäckebröd, andra om små bullar eller kex. Brödet kunde smaksättas med frön eller örter. 

Även fisk, fågel och skaldjur var viktiga delar av maten, och vid särskilda tillfällen kunde det finnas kött på matbordet. Som smaksättare användes örter och ibland honung.

Vid högtider och gästabud åt man extra mycket. Det bjöds på grillat kött, rotfrukter med örter, honung och goda såser. Festerna var viktiga för gemenskapen, men också för att visa rikedom och makt. En storman som kunde bjuda många på mat, fick både respekt och stöd.

Många drack öl till vardags. Det bryggdes på mältat korn och örter. Vid högtider och fester serverades ibland också mjöd, en söt alkoholhaltig dryck gjord på honung, vatten och malt. Vin var sällsynt och dyrt.

Rika och fattiga

Alla familjer hade inte samma resurser. Rika människor hade större möjligheter att äta sig mätta. De hade också tillgång till lyxigare mat och drycker. De kunde till exempel dricka utländskt vin ur vackert snidade horn eller muggar av fin keramik. De kunde också krydda maten med dyra kryddor från andra länder. 

Fattiga bönder hade vanligtvis inget annat att äta än gröt och bröd. Det gällde året om, och till den enkla maten drack man vatten eller utspätt öl ur trämuggar. Trälarna kunde ha det ännu värre. 
 

Toalettbesök

Efter maten behövde man gå på toaletten. Den låg en bit bort från gårdens bostadshus och var ofta bara en grop i marken, täckt av några brädor. När gropen blev full fyllde man igen den och grävde en ny.

På natten kunde man kissa inomhus. Då användes en potta, som tömdes när det blev ljust ute igen.
 

ANNONS

ANNONS

Konservering - så gjordes maten hållbar

För att maten skulle hålla hela vintern behövdes den konserveras, alltså sparas på ett smart sätt så att den inte blev gammal och dålig. Kött och fisk torkades, saltades eller röktes.

  • Torkning: Ett vanligt sätt var att hänga upp kött och fisk för att torka i kall och torr luft. Maten blev torr och hård, men inte dålig och kunde ätas långt senare.
     
  • Saltning: Ett annat sätt att göra maten hållbar var att salta in kött och fisk. Salt fick man genom att koka havsvatten. Det var ett hårt och långsamt arbete.
     
  • Rökning: Ibland rökte man kött och fisk över eld för att maten skulle hålla längre. 

Det fanns fler konserveringsmetoder att spara mat på, men de varierade beroende på var i Skandinavien man bodde.

När maten konserverades höll den längre, men den blev också lättare att transportera. Det var extra viktigt för nordborna, som ofta reste långt med sina skepp. 

För att kunna frakta maten enkelt och skydda den mot smuts och fukt, förvarades den i träbunkar och tunnor. Även mjöl sparades på samma sätt.

Att mala mjöl

Säden maldes till mjöl i handkvarnar. Kvarnen bestod av två runda stenar. Den övre stenen hade ett handtag. När stenen snurrades maldes kornen till mjöl.
 

Svält, sjukdomar och död

Livet som jordbrukare var ibland en balansgång mellan liv och död. Jordbruket i norra Europa var (och är fortfarande) känsligt för stora väderförändringar. Om till exempel en sommar blev kall eller regnig, kunde hela skörden slå fel. Då räckte inte maten över vintern, och man fick svälta.

När man fått för lite att äta under lång tid, blir kroppen svagare och vi drabbas då lättare av sjukdomar. De flesta av vikingatidens människor led ibland av undernäring. Då fanns varken mediciner eller vaccin, så många dog i olika sjukdomar.

LÄS MER: Vikingatiden

LÄS MER: Vikingatidens kvinnor

LÄS MER: Nordbornas resor och kolonisering i österled och västerled under vikingatiden

LÄS MER: Nordens kristnande

PODCAST: Sveriges kristnande

PODCAST: Vad var vikingatiden?

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp:

Balansgång: Något som kan vara svårt att få att fungera bra, där det lätt kan gå fel åt ena eller andra hållet.

Betar: Långa tänder som sticker ut från djur som vildsvin eller valross.

Bunkar: Stora skålar eller kärl där man kan förvara eller blanda saker, till exempel mat.

Eldstad: Plats i huset där man eldade och lagade mat.

Gästabud: En stor fest med mycket mat och dryck.

Gödsla: Att lägga ut djurgödsel (bajs från djur) på åkern för att få växterna att växa bättre.

Harv: Ett jordbruksredskap som river upp jorden så att det blir lättare att så.

Husbonde: Mannen som bestämde på gården.

Husfru: Frun till husbonden. Hon bestämde över allt i hemmet och hade ansvaret för hela gården när mannen var borta.

Hushåll: En grupp människor som delar bostad, och de kan även ansvara för varandras försörjning. Ofta finns släktskap inom ett hushåll.

Keramik: Lergods, alltså muggar, skålar och fat gjorda av bränd lera.

Kittel: En slags gryta som hänger över elden.

Konservera: Att bevara mat så att den håller längre och inte blir dålig.

Kvarn: Ett redskap som används för att mala säd till mjöl.

Lyxigare: Finare och dyrare, något som inte alla hade råd med.

Mältat korn: Korn som behandlats med vatten och värme för att kunna användas i öltillverkning.

Plundringståg: Resor där vikingar anföll andra platser för att stjäla saker.

Självförsörjande: Att kunna klara sig själv med det man behöver, utan att behöva köpa eller få hjälp utifrån.

Skörd: Det man samlar in från åkrarna när det är dags att plocka det som odlats.

Slakt: Att döda djur för att få kött och andra delar som kan användas.

Storman: En mäktig ledare under vikingatiden, men mycket mark, pengar och makt. Ungefär som en hövding eller mindre furste.  

Svält: När människor inte har tillräckligt med mat under en längre tid.

Trälar: Nordbornas slavar.

 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad odlade nordborna på sina åkrar under vikingatiden?
     
  2. Ge exempel på några djur som fanns på gårdarna och hur de användes i vardagen.
     
  3. Beskriv hur arbetet på en vikingagård kunde se ut under olika årstider på året.
     
  4. Ge exempel på hur nordborna tog vara på hela djuret efter jakt.
     
  5. Beskriv hur en typisk måltid kunde se ut för en familj under vikingatiden.
     
  6. Hur tillagades maten vid elden?
     
  7. Nämn några skillnader mellan rikas och fattigas mat och dryck.
     
  8. Hur gick vikingarna på toaletten?
     
  9. Hur konserverade vikingarna kött och fisk så att det höll över vintern?
     
  10. Hur påverkade dåliga skördar och matbrist människors hälsa?

Fundera på:

  1. Hade du velat leva som bonde i Skandinavien under vikingatiden? Motivera ditt svar.
     

 

Litteratur:
Niel Price, Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia, Bokförlaget Daidalos, 2025
Anna Lihammer, Vikingatidens härskare, Historiska Media, 2013
Catharina Ingelman-Sundberg, Boken om vikingarna, Prisma, 1998
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
 

FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Senast uppdaterad: 31 mars 2025
Publicerad: 26 mars 2025

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
Del av Birkas hamnområde.

Städer i Skandinavien under vikingatiden

Under vikingatiden började det växa fram några mindre städer i Sverige, Norge och Danmark. De...

SO-rummet bok
L
Rekonstruktion av ett långhus.

Vikingarnas långhus

Under järnåldern och vikingatiden bodde många i Skandinavien i långhus. Husen kallas så eftersom de...

SO-rummet bok
L
Vikingatida gård med folk som arbetar på åkrarna.

Familjeliv på vikingatiden

På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både...

SO-rummet bok
L
Karta över Skandinavien

Vikingatidens Skandinavien

För över tusen år sedan fanns varken Sverige, Norge eller Danmark som vi känner länderna idag....

M
Fylla på en krog under sent 1800-tal.

Brännvinets historia i Sverige

Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av...

M
Sleipner, Odens häst

Hästen i den fornnordiska tron

I den fornnordiska kulten var hästen central, den dyrkades med en egen särpräglad kult. Hästen...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Hi

Historia om mat och matvanor

Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...

Relaterade taggar

Hi
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Hi
Bild saknas

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vad var vikingatiden?

av: Mattias Axelsson
2022-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Julmatens historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-14

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?

+ Lyssna