Balansgång: Något som kan vara svårt att få att fungera bra, där det lätt kan gå fel åt ena eller andra hållet.
Betar: Långa tänder som sticker ut från djur som vildsvin eller valross.
Bunkar: Stora skålar eller kärl där man kan förvara eller blanda saker, till exempel mat.
Eldstad: Plats i huset där man eldade och lagade mat.
Gästabud: En stor fest med mycket mat och dryck.
Gödsla: Att lägga ut djurgödsel (bajs från djur) på åkern för att få växterna att växa bättre.
Harv: Ett jordbruksredskap som river upp jorden så att det blir lättare att så.
Husbonde: Mannen som bestämde på gården.
Husfru: Frun till husbonden. Hon bestämde över allt i hemmet och hade ansvaret för hela gården när mannen var borta.
Hushåll: En grupp människor som delar bostad, och de kan även ansvara för varandras försörjning. Ofta finns släktskap inom ett hushåll.
Keramik: Lergods, alltså muggar, skålar och fat gjorda av bränd lera.
Kittel: En slags gryta som hänger över elden.
Konservera: Att bevara mat så att den håller längre och inte blir dålig.
Kvarn: Ett redskap som används för att mala säd till mjöl.
Lyxigare: Finare och dyrare, något som inte alla hade råd med.
Mältat korn: Korn som behandlats med vatten och värme för att kunna användas i öltillverkning.
Plundringståg: Resor där vikingar anföll andra platser för att stjäla saker.
Självförsörjande: Att kunna klara sig själv med det man behöver, utan att behöva köpa eller få hjälp utifrån.
Skörd: Det man samlar in från åkrarna när det är dags att plocka det som odlats.
Slakt: Att döda djur för att få kött och andra delar som kan användas.
Storman: En mäktig ledare under vikingatiden, men mycket mark, pengar och makt. Ungefär som en hövding eller mindre furste.
Svält: När människor inte har tillräckligt med mat under en längre tid.
Trälar: Nordbornas slavar.
