Vår privatekonomi styrs av inkomster och utgifter där arbete och boende utgör de viktigaste delarna.
De flesta i Sverige får sin huvudsakliga inkomst via arbete. Den som arbetar och betalar skatt får inte bara pengar utan också många andra förmåner t.ex. pension.
På alla inkomster över ungefär 24 200 kr (2024) betalas skatt. På inkomster upp till 598 500 kr (2024) betalas bara kommunalskatt. På inkomster utöver detta belopp betalas även statlig skatt. Skatteverket ger besked om de exakta beloppen, som varierar från år till år.
Förutom lön får många hushåll även bidrag. Sådana betalas ut då en person eller ett hushåll befinner sig i ett visst tillstånd, ekonomiskt, fysiskt eller socialt. Vissa bidrag faller ut automatiskt medan andra först måste inkomstprövas (hushåll med hög inkomst har inte rätt till vissa bidrag).
Vissa bidrag faller under socialförsäkringen. Alla som arbetar betalar en del av sin lön till socialförsäkringen varje månad. Bidragen aktiveras vid sjukdom, arbetslöshet eller då det är dags att gå i pension. Socialförsäkringen innehåller ungefär femtio olika bidrag eller förmåner.
Socialförsäkringen består huvudsakligen av två olika delar. Dels barnbidraget och bostadsbidraget, som bl.a. baseras på boendeform (se nedan) och hur många personer hushållet består av. Dels sjukpenning och föräldrapenning, som i huvudsak baseras på tidigare inkomst och hur mycket man kan arbeta.
Barnbidrag, sjukpenning och föräldrapenning betalas ut av Försäkringskassan som är en statlig myndighet. Bostadsbidrag betalas ut av kommunen. Kommunens socialtjänst betalar även ut socialbidrag (kallas ibland försörjningsstöd). Socialbidraget regleras av socialtjänstlagen och grundar sig på en riksnorm som bestäms av regeringen.
Förutom lön och olika former av bidrag går det också att ha andra inkomster i ett hushåll. Framförallt handlar det om räntor på sparade pengar, aktieutdelningar eller utdelning från sparfonder.
Hushållens utgifter kan delas in i två olika delar. Dels i skatter av olika slag, dels i utgifter av levnadsomkostnader och konsumtion.
Skatterna finansierar den offentliga sektorn (stat, kommuner och regioner). Alla som arbetar betalar alltså skatt för att finansiera välfärdssamhället. Skatterna är av två slag: direkta och indirekta.
Direkta skatter läggs på det du tjänar eller äger. Det är inkomstskatt, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och så vidare. Sådana skatter är oftast proportionella, vilket betyder att de ökar ju mer du tjänar och ju större tillgångar du har.
Indirekta skatter läggs på det vi köper, t.ex. moms, som är den största indirekta skatten. Moms är en kortform av "mervärdesomsättningsskatt" eller bara "mervärdesskatt". Vissa varor och tjänster är momsbefriade, t.ex. skolutbildning, sjukvård och hyror.
Arbetsgivaravgifter är ett annat exempel på indirekta skatter. Ytterligare en form är s.k. punktskatter, som används för att styra konsumtionen. Ibland pratas det om dessa som "lyxskatter", t.ex. skatt på alkohol och tobak, bensinskatt, lotteriskatt och energiskatt.
I stort sett alla som har haft inkomster ska deklarera dem året därpå. De flesta använder en förenklad självdeklaration. Underlaget till deklarationen är de kontrolluppgifter som skickats till Skatteverket. Kontrolluppgifterna talar om hur stor lön eller hur mycket ränta man fått, samt hur mycket skatt som betalats.
I deklarationen räknas den slutliga skatten fram. Detta kallas också för taxeringen. Blir den slutliga skatten högre än den skatt som betalats in så uppstår en kvarskatt som måste betalas in. Har man istället betalat in för mycket skatt så betalar Skatteverket tillbaka pengarna ett halvår senare.
Detta innebär för de flesta att de bor kvar hos föräldrarna lite längre medan de söker lägenhet. Idag är det inte ovanligt att ungdomar bor kvar flera år efter det de fyllt 20, om utrymmet tillåter. Så mycket som 50 procent av alla personer mellan 20 och 27 år bor kvar hemma, åtminstone i storstäderna. Det är framförallt praktiskt för dem som studerar och redan har begränsad ekonomi.
Detta är en variant av den förra och innebär att man hyr ett rum hos någon som har lediga rum i en lägenhet eller en villa.
Denna boendeform innebär oftast att man hyr en hel lägenhet (eller villa) av någon som har förstahandskontraktet, men som av någon anledning inte behöver bo där under en längre period som t.ex. ett halvår eller ett år.
I städer med universitet och högskolor finns det oftast studentlägenheter att hyra. Det är små, enkla och billiga lägenheter i långa korridorer, ofta med ett gemensamt kök. De kallas därför ibland för studentkorridorer.
Att bo i hyreslägenhet brukar oftast betraktas som det första "riktiga" boendet eftersom ett förstahandskontrakt ger besittningsrätten till lägenheten. I samband med det har ingår också ett besittningsskydd. Detta innebär att hyresvärden inte kan säga upp hyreskontraktet hur som helst. En hyresrättsinnehavare har som regel rätt att få hyresavtalet förlängt om hyresvärden vill säga upp lägenheten. De som trots allt inte vill flytta kan pröva ärendet i Hyresnämnden som avgör om det går att bo kvar. Besittningsskyddet innebär också att hyran hålls på en rimlig nivå.
En ännu starkare boendeform är att köpa en lägenhet, en s.k. bostadsrätt. Då äger man lägenheten och blir ofta medlem i en bostadsrättsförening. Till skillnad från en person som hyr sin lägenhet får den som äger sin lägenhet stå för vissa kostnader själv, som t.ex. kyl, frys, diskmaskin och enklare reparationer.
En person som köper en villa eller ett radhus får oftast ett ännu starkare boende som kallas äganderätt. Men detta boende är också ganska dyrt och kräver att husköparen måste ta ett stort banklån för att kunna genomföra husköpet. Dessutom ingår att sköta det mesta av fastighetsunderhållet själv, som att måla om huset, klippa gräset och skotta snö.
Det finns självklart ytterligare boendeformer som är mer eller mindre bra. Det går att bo "svart" i någon lokal där det egentligen inte ska bo någon. Då finns stor risk att när som helst bli vräkt. I vissa städer finns bostadshotell, som ofta utnyttjas av socialtjänsten för ungdomar som av någon anledning blivit utslängda av sina föräldrar.
Det går också bo i kollektiv eller kooperativ, som innebär att flera personer från olika härkomst bor tillsammans, antingen i samma lägenhet eller i samma hus. De sköter då ofta vissa delar av fastighetsskötseln själv och fattar många gemensamma beslut.
LÄS MER: Privatekonomi
LÄS MER: Arbete och boende
PODCAST: Att bo i bostadsrätt
PODCAST: Att bo i hyresrätt
* Mer fakta om att bo i hyresrätt Just rättvisa var en av ursprungstankarna med att starta kommunala fastighetsbolag. Dessa äger stora bostadsområden för att garantera medborgarna ett bra och billigt boende. Men de politiska partierna har ofta olika uppfattningar om hur kommunen ska sköta bostadsmarknaden. Något förenklat skulle man kunna säga att några partier menar att kommunen måste ta ett stort ansvar och se till att alla har råd att bo bra, medan andra partier menar att utbud och efterfrågan ska styra hyrorna och att hyresmarknaden ska få utvecklas utan att kommunen lägger sig i. Hyresrätternas reglerade hyror har diskuterats flitigt inom svensk politik. I Sverige är hyrorna inte reglerade efter utbud och efterfrågan utan efter vad som står i hyreslagen. Lagen innehåller en rad punkter som avgör hur stor hyran får vara. Även om lagen har blivit svagare på senare år så gäller det fortfarande att inkomsten och möjligheten att betala höga hyror inte ska få avgöra var man kan bo. Varje år förhandlar de kommunala fastighetsbolagen med hyresgästföreningen om hur stor hyran ska bli året därpå. Privata fastighetsägare måste sedan rätta sig efter det de kommer fram till och får inte ta ut högre hyror för liknande lägenheter. |
Alla svenska medborgare har en grundförsäkring genom de allmänna sjuk- och pensionsförsäkringarna, alltså det som i dagligt tal kallas socialförsäkringen. Skyddet består av en allmän sjukförsäkring, en allmän sjukpension, tilläggspension och en arbetsskadeförsäkring.
Dessa försäkringar sköts av Försäkringskassorna runt om i landet. Premien (avgiften) till socialförsäkringarna betalas via arbetsgivaravgifter, egenavgifter och statliga skatter.
Det går därutöver att bygga på sitt försäkringsskydd ytterligare. Privata pensionsförsäkringar är t.ex. något som går att skaffa för att få mer pengar vid sidan av den statliga pensionen.
En viktig detalj när det är dags att flytta hemifrån och skaffa en egen bostad är att ordna ett bra försäkringsgrundskydd för sin egendom och för sig själv. I stället för att betala alla kostnader själv, vid t.ex. en olycka, kan du då få större delen av beloppet betalat av ett försäkringsbolag.
Alla försäkringar innehåller olika villkor. Vilka dessa är står i försäkringsbrevet. De flesta försäkringar innehåller en självrisk, som innebär att du måste betala en del av beloppet själv. En självrisk på tusen kronor innebär att du måste betala de första tusen kronorna själv och att försäkringen täcker alla kostnader utöver det. Det går att skaffa försäkringar mot nästan vad som helst.
En av de viktigaste försäkringarna är hemförsäkring som ger ett grundläggande skydd ifall någon skulle göra inbrott eller om en brand skulle uppstå som medför att dina ägodelar går upp i rök. Olika hemförsäkringar innehåller olika villkor och ger också olika ersättningsbelopp.
I vissa hemförsäkringar ingår en drulleförsäkring som innebär att ersättning betalas ut för saker som går sönder. En del hemförsäkringar gäller bara i lägenheten, men inte på saker som förvaras på vinden eller i källaren. Det är därför viktigt att kontrollera försäkringsvillkoren noga.
Om du har särskilt värdefulla föremål i din ägo, som musikinstrument, konstverk eller smycken, går det att göra en tilläggsförsäkring till hemförsäkringen som täcker även denna egendom.
Försäkrar dig mot olyckor och ersätter dina omkostnader för sjukhusbesök och liknande. I många sådana försäkringar finns också ett invaliditetsskydd.
Ger dina efterlevande (maka/make och barn) en viss ersättning om du skulle avlida. En livförsäkring innehåller oftast också invaliditetsskydd. Olycks-, liv- och många andra typer av försäkringar kräver att man lämnar intyg av olika slag. Det kan t.ex. vara ett hälsointyg om det gäller ersättning vid sjukdom. En person redan är sjuk kan oftast inte teckna försäkringen alls. Försäkringsbolagen pratar ofta om att de gör individuella riskprövningar.
Det går att försäkra bilen, båten, husvagnen och andra fordon.
Sedan finns självklart också andra försäkringar, bl.a privata sjukförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringar. Många försäkringsbolag har dessutom egna paketlösningar där flera försäkringar byggts ihop. Specialförsäkringar som gäller under en kort tid finns också, t.ex. reseföretagens reseförsäkringar.
Den som har ett eget företag hemma och har inventarier som tillhör företaget behöver oftast en särskild företagsförsäkring. Företagets tillgångar täcks nämligen inte av hemförsäkringen.
När man råkat ut för något som försäkringen täcker måste en anmälan göras till försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget gör sedan en utredning där skadan eller förlusten vägs mot försäkringen. Eftersom försäkringsbedrägerierna är många (folk ljuger om sin skada eller förlust), så brukar sådana ta lite tid och innebära en del administration.
Frågor till texten:
Fundera på:
Diskutera:
Källor:
Klas Eklund, Vår ekonomi - en introduktion till samhällsekonomi, Nordstedts akademiska förlag, 2005
Grant David McCracken, Culture and Consumption II, Indiana University Press, 2005
Gunnar Löf, Försäkring - en introduktion, Studentlitteratur, 2006
https://www.boupplysningen.se/boende
https://www.hyresgastforeningen.se/regioner/norrland/dokument/boendeformer/
FÖRFATTARE
Text: Jonas Ahlberg, statsvetare och Robert de Vries (red)
På vilket sätt styr AI och algoritmer vårt arbete? Vad förbättras av ny teknik i arbetslivet och...
Den här artikeln handlar om hur det ser ut med jämställdheten i Sverige inom områdena politik,...
Den här artikeln handlar om hur du kan skapa trygghet och goda arbetsvillkor även om du inte är...
Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det...
De senaste årtiondena har olyckor på jobbet som leder till att människor dör minskat kraftigt. Det...
Vem bestämmer din lön? Finns det minimilöner i Sverige? Vad är lönediskriminering? Det och mycket...
Avsnittet handlar om olika boendeformer och vad de innebär för individen samt sambanden mellan socioekonomisk bakgrund...
Om hushåll, inkomst, utgifter, skatt samt relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...
I veckans avsnitt förklarar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) vad inflation är och varför det blir inflation.
I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om aktier, aktiehandel och blankning.
Gymnasieläraren Mattias Axelsson pratar om hur avtalsrörelser fungerar i Sverige och om stridsåtgärder som strejk och lock-out.
Mattias har besök av en gäst - Daniel Carlenfors från Pennypodden. Tillsammans pratar de om att bo i bostadsrätt. Vad innebär det att bo i bostadsrätt? Vad är det du betalar för? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?
Mattias har besök av en gäst - Daniel Carlenfors från Pennypodden. Tillsammans pratar de om att bo i hyresrätt. Vad innebär det att bo i hyresrätt? Vad är det du betalar för? Vad är fördelarna och vad är nackdelarna?
