Kvinnlig rösträtt 1919
Den 24 maj 1919 klubbades beslutet om kvinnli rösträtt genom i Sveriges riksdag. Det hade tagit lång tid för kvinnorna att få denna rättighet. Kampen hade varit hård, kanske inte lika hård som i Storbritannien. Där hävdade manliga politiker att kvinnlig rösträtt skulle leda till ”rassjälvmord”. Dessa män ansåg att om kvinnorna blev politikst aktiva skulle de varken ha tid eller lust att skaffa barn. I Sverige bildades det rösträttsföreningar 1902 för att kämpa för kvinnornas rättigheter, men många förlöjligade kvinnornas kamp. Landshövdingen i Vänersborgs län, Erik Josias Sparre, ansåg att det skulle vara intressant med fruntimmerssällskap i riksdagen, men han ansåg att riksdagen inte var byggd för kvinnornas kläder: ”Damerna kunna inte, så kostymerade, som modet fordrar, komma fram på dessa trånga gångar och nöja sig med det lilla utrymme, som här bestås oss. Gud vet, om förslaget låter sig genomföras, innan vi byggt om riksdagshuset”.
