Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt, där kungen träffade vissa utvalda stormän, biskopar och andra mäktiga ”herrar”. I samband med dessa möten kunde kungen bygga upp kontakter med andra makthavare och söka stöd för sin politik.
Under 1500-talet höll Gustav Vasa de första mötena med ståndsriksdagen, där adel, präster, borgare och bönder fanns representerade.
Ståndsriksdagens makt och arbetssätt kom att förändras många gånger genom seklerna. Under Karl XII:s envälde (1697-1718) sammanträdde riksdagen knappast alls. Under frihetstiden (1719-1772) ökade däremot riksdagens makt betydligt. Då talades det om att landet styrdes av ett ”ständervälde”, och att kungen hade blivit i det närmaste maktlös.
Gustav III grep makten genom en statskupp 1772 och lät då skriva en ny grundlag som på nytt gav kungen mera makt. Efter Gustav III:s död regerade hans son Gustav IV Adolf landet under en period, men avsattes 1809 på grund av missnöje med det rådande styret.
| Ståndsriksdagen bestod av de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Vid Gustav Vasas två riksmöten i Västerås 1527 och 1544 kan man tala om en riksdag som representerade de fyra stånden. Själva termen riksdag började användas under 1540-talet. |
Sverige fick 1809 en ny regeringsform, som delade den politiska makten mellan kungen och riksdagen. Redan då ansåg vissa liberaler att ståndsriksdagen var föråldrad. Det gällde inte minst adelns politiska privilegier: adelsmännen ärvde sina platser i riksdagen och hade dessutom företräde till högre tjänster i armén, myndigheter och domstolar. Ståndsriksdagen skulle ändå leva vidare i nästan 60 år till, innan den slutligen gick i graven 1866. Då införde Sverige tvåkammarriksdag, vilket blev ett viktigt första steg mot fortsatta demokratiska reformer.
| De flesta kvinnor stod under förmyndarskap. Det innebar att de saknade rösträtt och många andra medborgerliga rättigheter. Några få änkor hade formellt sätt rösträtt redan på 1700-talet, men det var mycket ovanligt att den användes. |
År 1809 fick Sverige en ny grundlag. Den reglerade hur makten skulle delas mellan riksdagen och kungen.
I den nya grundlagen fick domstolarna och myndigheterna en självständig ställning. Dessutom inrättade Sverige som första land i världen 1809 en justitieombudsman, JO. Till JO kunde medborgarna vända sig med klagomål på myndigheterna.
En av de nya grundlagarna 1809 var regeringsformen. Principen om maktdelning fick stort inflytande på regeringsformen. Det innebar att man alltmer skilde mellan den lagstiftande, dömande och verkställande makten i samhället.
1809 års regeringsform, låt vara med stora förändringar, kom att gälla till och med 1974. Den lag som reglerar riksdagsarbetet, riksdagsordningen, kom till 1810.
Under åren 1809-1974 gjordes viktiga förändringar i författningen för att även de framväxande nya samhällsklasserna skulle bli representerade.
År 1865 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes med ett tvåkammarsystem. Första kammaren valdes indirekt genom landstingen och de största städernas kommunala församlingar. Den ansågs representera "bildningen och förmögenheten". Endast män var valbara och det fanns ålders-, inkomst- och förmögenhetsvillkor. Vid val till andra kammaren var rösträtten begränsad till män och för att få rösta krävdes att man hade en fast egendom eller betalade skatt på en årlig beskattningsbar inkomst.
Vid kommunala val hade en del kvinnor rösträtt enligt 1862 års kommunallagar: de som var myndiga, ogifta och hade en egen inkomst eller förmögenhet som var tillräckligt stor. Genom en rösträttsreform 1907-1909 kunde kvinnor med rösträtt också bli invalda i kommunala församlingar. År 1918 beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt i valen till kommuner och landsting, och lovade samtidigt att införa allmän och lika rösträtt i riksdagsvalet 1921.
Varför hade inte alla människor i Sverige rösträtt? Den frågan debatterades livligt från 1860-talet, och kraven på en allmän rösträtt blev alltmer högljudda. Den första motionen från en ledamot om lika politiska rättigheter för kvinnor och män lämnades in i riksdagen 1884, men motionen avslogs. Frågan återkom gång på gång men utan resultat.
Allmän rösträtt för män vid val till andra kammaren genomfördes 1909. Den första propositionen om rösträtt och valbarhet för kvinnor i riksdagsval lades fram av regeringen Staaff 1912. Propositionen röstades dock ned i den konservativt dominerade första kammaren. Utanför riksdagen pågick en stark opinionsbildning för den kvinnliga rösträtten, bland annat genom särskilda föreningar. Rösträtten är historiskt sett en av kvinnorörelsens stora frågor.
Under trycket av den våg av revolutioner som skakade Europa vid slutet av första världskriget beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män den 24 maj 1919. Reformen genomfördes efter förslag från en koalitionsregering bestående av liberaler och socialdemokrater. Efter valet 1921 tog fem kvinnor plats i riksdagen, och inte förrän efter detta val blev riksdagen fullt ut en demokratisk representation för hela folket.
Även efter 1921 var det möjligt att utesluta vissa grupper från rösträtt. Ett krav som fortsatte att gälla för män var att de skulle ha fullgjort värnplikten. Detta krav avskaffades 1922 genom ett riksdagsbeslut. Intagna på häkten och anstalter fick inte rösträtt förrän 1937. De som gjort personlig konkurs eller var anvisade till ekonomiskt stöd i form av fattighjälp fick rösträtt först 1945. Den sista inskränkningen av rösträtten försvann 1989 när riksdagen avskaffade omyndigförklaring.
Jämsides med den allmänna rösträtten utvecklades och accepterades allmänt det parlamentariska styrelseskicket, som innebär att regeringen är beroende av riksdagens stöd för att kunna styra landet.
Enkammarsystemet
År 1971 övergavs tvåkammarsystemet och en kammare med 350 ledamöter infördes.
Samtidigt gjordes utskottsorganisationen om. Systemet med olika utskott för lagfrågor respektive budgetfrågor övergavs och 16 utskott för olika ämnesområden, fackutskott, inrättades.
Tre år senare, 1974, fick Sverige en ny författning. Parlamentarismens principer skrevs in i författningen och talmannen fick en central roll när en ny regering ska bildas.
Systemet med 350 ledamöter i kammaren, som infördes 1971, hade brister. Besvären med ett jämnt antal ledamöter visade sig ganska snart.
Vid riksdagsvalet 1973 fick de socialistiska och borgerliga blocken 175 riksdagsplatser var. Detta resulterade i att flera beslut i riksdagen kom till med lottens hjälp.
Den 10 januari 1975 hölls riksdagens högtidliga öppnande, som från och med detta år kallades riksmötets öppnande, i ett provisoriskt riksdagshus vid Sergels torg. 1975 års riksmöte varade endast under vårsessionen eftersom riksdagens arbetsår ändrades från att tidigare ha omfattat en vår- och en höstsession till att omfatta en höst- och en vårsession.
Den 15 oktober 1975 öppnades således 1975/76 års riksmöte och från och med 1976/77 års riksmöte har kammaren 349 ledamöter.
1994 fattade riksdagen två viktiga beslut, dels att valperioden skulle förlängas från tre till fyra år, dels att budgetarbetet skulle bli mer effektivt.
Det senare innebär att budgetåret numera följer kalenderåret och att budgetpropositionen läggs fram av regeringen och behandlas av riksdagen under hösten.
LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)
LÄS MER: Demokratins historia
LÄS MER: Sveriges politiska system - så styrs Sverige
LÄS MER: Demokratins genombrott i Sverige
LÄS MER: Demokratins genombrott - när Sverige fick allmän och lika rösträtt
PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt
PODCAST: Demokrati och demokratins principer
FÖRFATTARE
Texten är ett sammandrag från material på Sveriges riksdags webbplats, i ett samarbete med Riksdagsförvaltningen.
Här hittar du material som kan relateras till den svenska riksdagens historia från medeltiden och framåt.
Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.
På riksdagens Youtube-kanal finns pedagogiska filmer som beskriver riksdagens uppgifter, de folkvaldas arbete och riksdagens roll i vår demokrati.
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.
Vad var orsakerna till att Sverige införde allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1919? Och vilka faktorer var viktigast?
För hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Vilken roll vill du spela i folkstyrets framtid?
När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...
Talmannen kan sägas vara den som lyssnar mest på riksdagens debatter - och som talar minst. En talman, numera i könsneutral betydelse, är den som håller ordning, ger ledamöterna ordet, övervakar omröstningar och slår klubban i bordet när debatten avslutas. I skuggan av rösträttsreformerna förändrades också hur talmännen i de båda kamrarna utsågs...
Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...
I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865-1866 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då representerats av varje släkts överhuvud. Biskopar och andra av kyrkans män var självskrivna i prästeståndet. Nu skulle alla väljas. Ändå dominerades den nya riksdagen av samma grupper: adliga godsägare, ämbetsmän, företagare och självägande bönder. Krav på inkomst och förmögenhet uteslöt stora delar av befolkningen...
Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...
Under några dramatiska veckor i november och december 1918 fattade den svenska riksdagen beslut om allmän och lika rösträtt. Det är en allmän uppfattning att Sverige därmed avslutat den historiska utvecklingen mot demokratin i dess klassiska form...
Faktafilm (4:22 min) från Sveriges riksdag om riksdagens historia. I juni 2023 kan Sverige fira 500 år som en självständig nation. Den historiska händelsen ger en utgångspunkt för att beskriva hur vårt lands styrelseskick har vuxit fram, från riksmötet i Strängnäs till dagens konstitution. Sveriges riksdag uppmärksammar och högtidlighåller hur Sveriges styrelseskick har utvecklats, med tyngdpunkt på riksdagens roll och utveckling av dess arbetsformer under 500 år.
Artikel i tidningen Släkthistoria där Anna Larsdotter berättar om den svenska (moderna) riksdagens barndom. I september 1921 hölls det första riksdagsvalet där kvinnor både fick rösta och var valbara. I januari 1922 intog de första kvinnliga ledamöterna sina platser i riksdagen – en i första kammaren, fyra i den andra. De hälsades med orden: "Mina herrar!"
En genomgång (4:53 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om tre liberala reformer på 1800-talet i Sverige: folkskola, näringsfrihet och ny riksdag (1866).
Läxhjälpsfilm (14:27 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om riksdagens historia från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag och vidare till enkammarriksdag. Här berörs bland annat de fyra stånden.
Avsnitt (19:37 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratisering. Idag är det lätt att ta för givet att alla vuxna medborgare har rätt att gå att rösta. Men hur länge har egentligen Sverige varit en demokrati? Och hur gick det till när den infördes? Vi får följa den stundtals dramatiska utvecklingen när Sverige gick från enväldig kung och förlegad ståndsriksdag till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om frihetstidens hattar och mössor. Perioden mellan det karolinska enväldets slut och Gustav III:s statskupp 1772 brukar kallas frihetstiden. I Sverige rådde då ett fritt statsskick där hattar och mössor, som de första partierna kallades, utkämpade hårda politiska strider...
Magasinet Demokratin står aldrig stilla är ett studiematerial om demokratins genombrott, utveckling och framtid. Riksdagens talman Andreas Norlén tipsar om magasinet som riktar sig till gymnasie- och vuxenstuderande men som också fungerar för högstadiet. Materialet som finns i en uppdaterad upplaga är kostnadsfritt och finns att beställa eller ladda ner på http://firademokratin.riksdagen.se
Undervisar du om demokratifrågor och riksdagens roll och arbete? Nu finns det nytt material du som lärare kan använda i klassrummet. Till exempel skolmaterial om demokratins genombrott, en valingång med riksdagsquiz och övningar kopplat till riksdagsarbetet – och snart även en unik möjlighet att uppleva riksdagen digitalt!
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Artikel i tidningen Populär Historia där Karin Sennefelt det svenska ståndssamhället. Under 1600- och 1700-talet fanns i Sverige tydliga men ofta outtalade regler, förhållningssätt och symboler som styrde hur människor ur de olika stånden uppträdde mot varandra – inom och mellan klasserna.
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Sveriges demokratisering. Hur allmän var den allmänna och lika rösträtten som det beslutades om för exakt 100 år sedan? Tobias Svanelid undersöker grupperna som kom att stå utanför Sveriges viktiga demokratireform.
Avsnitt (55 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om historien om hur svenskarna fick rösträtt. Under några skälvande månader år 1918, där revolution, krig och en dödlig epidemi hotade togs ett av de största stegen för svensk demokrati och jämställdhet...
Artikel på släktforskarsajten Släkt och bygd där du kan läsa om hattar och mössor under frihetstiden. I Sverige brukar perioden 1720-1772 kallas frihetstiden, vilket låter som en positiv värdering. Landet styrdes av ”Riksens maktägande ständer” och två partier med de lustiga namnen Hattar och Mössor konkurrerade om makten. Ändå var det inte så idylliskt. Hårda partistrider, intriger, korruption och mutor präglade epoken...
Det här studiematerialet från Sveriges riksdag går igenom demokratins rötter, hur rösträttskampen fördes fram till demokratins genombrott i Sverige och hur demokratin fortsatt att utvecklas.
Webbföreläsning (10:37 min) av historieläraren Hans Strömhäll som berättar om Sveriges politiska utveckling mellan 1809-1931. Här berörs finska kriget, statskuppen 1809, 1809 års regeringsform, folkskolan, riksdagsreformen 1866, folkrörelser och Sveriges demokratisering.
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Här kan du läsa om de svenska skatteväsendets historia fram till den tidpunkt då vi fick det...
Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...
Rikskansler Axel Oxenstierna (1583-1654) är en av Sveriges mest betydelsefulla statsmän genom...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Sverige har inte varit i krig sedan 1814 då Norge tvingades in i en mindre lyckad union med Sverige...
Midsommarkrisen var ett mycket allvarlig politiskt läge under andra världskriget då den svenska...
Hattar och mössor var en benämning på Sveriges två första riksdagspartier som uppkom på...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
Parlamentarism är ett statskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag) som...
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...
Karl XI:s förmyndarregering styrde Sverige 1660-1672. Den riksdag som kallades till Stockholm...
Riddarhuset i Stockholm var i äldre tider adelns sammanträdesplats. Den storslagna byggnaden (se...
Arvid Horn (1664-1742) var kanslipresident och landets ledande politiker 1720-1738. Horn var i unga...
Den svenska samlingsregeringen under andra världskriget (1939-1945) var en s.k. ministär som...
Folkomröstningar är val då de röstberättigade tar ställning till en enskild politisk fråga. I...
Bondetåget är en av de mest omtalade demonstrationerna i Sveriges moderna historia, orsakad av...
EU-omröstningen i november 1994 var en folkomröstning om Sveriges anslutning till Europeiska...
Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...
Johan Palmstruch från Riga startade 1656 den första svenska affärsbanken, Stockholms Banco. När...
Frihetstidens statsskick präglades av riksdagens starka ställning i regeringsformen 1719 och 1720...
Gustav III:s statskupp den 29 augusti 1772 följdes av en ny författning två dagar senare. Därmed...
Svensk byråkrati är omkring 400 år gammal. Den började växa fram under första delen av 1600-talet,...
1809 års regeringsform utformades på två veckor efter Gustav IV Adolfs avsättning och var...
Representationsreformen 1865-1866 innebar att ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag....
