Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett modernt svenskt partiväsende formades.
Stora stridsfrågor var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var kampen om allmän rösträtt. En "vänster" bestående av liberaler och socialdemokrater krävde allmän rösträtt, medan "högern" ville bromsa genom olika inskränkningar. 1907 genomförde en högerregering en kompromiss som gav alla män utom de fattigaste lika rösträtt till andra kammaren, medan rösträtten förblev inkomstgraderad till den första.