Ingår i en artikelserie

Det svenska näringslivet och jobben, del 1: Jordbruket rationaliseras

Vid sekelskiftet 1900 arbetade runt 50 procent av förvärvsarbetande svenskar med jordbruk. År 2010 var siffran lägre än 2 procent. Vad är det för slags arbetsplatser och yrken som tidigt fanns vid sidan av jordbruket – och som fångat upp dem som lämnat lantarbetet?

Bild: Okänd

Bönder i arbete i början av 1900-talet. Del från en målning av Carl Larsson.

Den svenska snilleindustrin

Under årtiondena kring 1900 tillkom en rad ”snilleindustrier”. Det var skickliga uppfinnare och ingenjörer som på olika områden utvecklade maskiner och produkter. Så tillkom Svenska Kullagerfabriken (SKF), från vilken biltillverkaren Volvo knoppades av 1926. Electrolux byggde dammsugare och en ny typ av kylskåp konstruerat av två svenskar. Lika viktiga var ASEA (elektriska maskiner), Alfa-Laval (separatorer) och AGA (gasteknik). Fler företag tillverkade ångturbiner, skiftnycklar, mätinstrument och utvecklade metoder för svetsning – svenska uppfinningar.

ANNONS

Ända tills i våra dagar har de skapat jobb för många tiotusental svenskar. De har vuxit till internationella storföretag med tillverkning och försäljning över hela världen.

Antalet sysselsatta inom jordbruket minskar

Jordbrukarna utsattes för hård konkurrens under 1920-talet genom import av billiga livsmedel och priserna på deras varor halverades under 1930-talet. Många bönder fick problem med ekonomin. År 1933 fick de exportstöd och skyddades genom tullar. Men att stödja olönsam verksamhet fungerade inte i längden. Därför följde två perioder med kraftig rationalisering, strax efter andra världskriget. Antalet gårdar minskade med 50 000 under 1950-talet och 100 000 under 1960-talet. Därmed antalet jobb inom jordbruket. Den odlade arealen minskade ganska lite. Och produktionen ökade!

Rationalisering av jordbruket

När ett företag rationaliserar sin verksamhet görs den mer effektiv. Antingen ökar företagets produktion trots att kostnaderna inte ändras. Eller också producerar företaget lika mycket – men med minskade kostnader.

Rationaliseringen inom jordbruket skedde med nya maskiner, bättre gödsling, effektivare odling av större åkerareal på sammanslagna gårdar. Eftersom bönderna blev färre minskade arbetskostnaderna. Genom avel och bättre utfordring fick man mer mjölk från korna och mer kött från slaktdjuren.

LÄS MER: Sverige under 1800-talet

LÄS MER: Sverige under 1900-talet

LÄS MER: Kvinnor och män i arbetslivet

LÄS MER: Näringslivet och jobben (artikelserie)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Kring 1900 var jordbruket den näringsgren som sysselsatte flest svenskar. Hur har utvecklingen för den näringen förändrats fram till våra dagar? Beskriv med siffror.
Nämn ett antal industrier som växte fram i början av 1900-talet? Varför/Hur uppstod de?
Av vilka anledningar har dessa ”snilleindustrier” levt vidare och blivit så stora idag?
Vilka problem råkade jordbrukarna ut för under 1930-talet? Vilket stöd fick de?
Vad menas med rationalisering? Hur skedde rationaliseringen inom jordbruket?

Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare

Artikelserie om Näringslivet och jobben

Bild: Saab Automobile AB

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 3 juni 2024

Publicerad: 22 maj 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio