Mekaniseringen ökade produktionen
Att arbetet mekaniserades gjorde att nästan hur mycket varor som helst kunde produceras. Tidigare hade det ju bara funnits en viss mängd personer som kunde, exempelvis, väva tyg. Det satte en gräns för hur mycket tyg som kunde produceras. Den gränsen försvann, liksom många andra gränser, när arbete efter arbete mekaniserades.
Industrialiseringen tog först fart inom textilbranschen där nya uppfinningar i form av spinnmaskinen och den mekaniska vävstolen - som bland annat utnyttjade ångkraft - effektiviserade tillverkningen.
Mekaniseringen påverkade också hur arbetet organiserades. Maskinerna och de ångmaskiner som drev dem krävde särskilda byggnader, fabriker. Människor som tidigare kunnat arbeta hemma måste nu arbeta i de nya industrilokalerna.
Att samla produktionen i en fabrik hade många fördelar. Det var framförallt mer kostnadseffektivt än att ha en utspridd produktion. I en fabrik var det lättare att effektivisera arbetsprocessen genom att öka arbetsfördelningen och kontrollen av arbetet, vilket i sin tur gjorde att tempot höjdes och produktionen ökade.
Slit- och slängsamhället
Efterhand kom tillverkningen av många varor att flyttas till länder med lägre löner än i Västeuropa och USA. Först till södra Europa, och när lönerna steg där, till länder i Afrika och Asien. Det har gjort att vi i väst kan köpa kläder som är så billiga att det sällan lönar sig att lämna in dem för lagning. I Sverige kan det vara dyrare att laga ett plagg än att köpa ett nytt.
Samma utveckling har ägt rum med en rad andra varor. Istället för att laga det som gått sönder köper många en ny vara och slänger den gamla.
En utveckling i tre stegEtt lands industriella utveckling går i tre steg. Först säljer landet råvaror till utlandet. Nästa steg är att förädla råvaror och det tredje steget är att sälja färdiga varor. En jämförelse från textilindustrin gör det lättare att förstå utvecklingen. - Första steget är att sälja ull till utlandet.
- Andra steget är att spinna ullen till garn, väva garn av tyget och sälja tyget till utlandet.
- Tredje steget är att sy kläder av tyget och sälja kläderna till utlandet. Det tredje steget är det mest lönsamma.
|
Ångmaskinen revolutionerade kommunikationerna
Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringsprocessen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge (fabriken behövde t.ex. inte ligga vid en fors som gav vattenkraft). Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades.
En annan fördel med ångmaskinen var att den kunde monteras på vagnar och båtar. Ångmaskinen revolutionerade därmed också kommunikationerna. Tåg och ångbåtar var både snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Dessutom blev det nu möjligt att passa tider då man inte längre behövde ta lika stor hänsyn till vädrets makter.
De nya kommunikationerna satte fart på handeln och industrin
Industrialiseringen ökade i takt med de nya transportmöjligheterna. Enorma summor satsades därför på järnvägsbyggen och sjöfart under 1800-talet. På land knöt järnvägar samman tätorter och landsbygd med varandra. Till sjöss färdades stora oceangående ångfartyg mellan länder och kontinenter. Det var också vid den här tiden som Suezkanalen och Panamakanalen grävdes ut och togs i bruk. Havskanalerna skapade nya möjligheter för världshandeln genom snabbare och billigare transportmöjligheter mellan kontinenterna.
I början av 1900-talet utvecklades transportmöjligheterna ytterligare i samband med bilismens och flygets tillkomst. Men det skulle dröja ytterligare ett tag innan de fick stor betydelse för näringslivet.
Informationssamhällets uppkomst
Det uppfanns också kommunikationer som varken pustade eller vräkte ut rök.
Från och med mitten av 1800-talet började telegrafin att användas och några årtionden senare togs telefonen i bruk. Genom de nya kommunikationerna förbättrades kontakten mellan regeringar, företag och folk. I och med det ökade också tempot i samhället.
Den stora inflyttningen till städerna som ägde rum under 1800-talet, innebar att folkets behov av samhällsinformation ökade. Det blev nu vanligt med dagstidningar. Detta gynnade pappersindustrin som utvecklades kraftigt under slutet av 1800-talet och första delen av 1900-talet.
Nya energikällor
Stenkol var industrins viktigaste energikälla fram till långt in på 1900-talet. Men vid slutet av 1800-talet fick olja och elektricitet större betydelse vid sidan av kolet. Olja utvanns redan vid mitten av 1800-talet och användes till att börja med för framställning av fotogen till belysning. Det var först vid bilismens genombrott i början av 1900-talet som oljan blev mer eftertraktad.
Utvecklingen av nya energiformer i form av ångkraft, elektricitet och förbränningsmotorn (som drevs av olja/bensin) har haft avgörande betydelse för det moderna samhällets framväxt.
Elektriciteten lyste upp samhället
Under andra halvan av 1800-talet gjordes också några viktiga tekniska landvinningar inom det elektromagnetiska forskningsfältet. Till att börja med uppfanns den elektriska generatorn som gjorde det möjligt att framställa elektricitet i stora mängder. Det dröjde därefter inte länge förrän glödlampan uppfanns och revolutionerade belysningstekniken. Elektricitet användes snart också som drivkraft till motorer. Men det dröjde till slutet av 1800-talet, efter att man löst problemet med att transportera elektricitet över långa avstånd, som industrin började använda elektricitet i större mängder.
Ökat välstånd
Den industriella revolutionen inledde en våg av tekniskt nyskapande och ekonomisk expansion, som spred sig (oregelbundet) från Storbritannien, över hela världen och radikalt förändrade människors levnadsförhållanden.
Som en följd av industrialiseringen har produktiviteten (tillverkningen av varor) inom arbetet ökat avsevärt och gjort det möjligt att tillfredsställa våra materiella behov bättre än tidigare.
Frågan om miljön
Industrialiseringen har också lett till omfattande skador på miljön världen över. Jakten på råvaror som kol, järn och olja och utsläpp från olika industrier har skadat luften, jorden och haven. Avgaser från bilar, fartyg och flygplan och andra utsläpp pekas ut som ett allt större hot mot livet på jorden.
Idag är miljöfrågor en självklar del av den politiska debatten. Men den industriella revolutionen pågick i över 200 år innan tanken på att industrialisering kunde vara skadlig fick fäste på allvar. Boken Tyst vår av amerikanskan Rachel Carson kom ut 1962. Den ses som ett startskott för miljörörelsen.
Cirkeln sluts
Ett av de första stegen i den industriella revolutionen var att många inte längre kunde arbeta hemifrån. Istället måste de söka arbeten i fabriker eller, efterhand, på kontor. Idag har digitaliseringen, en del av den industriella revolutionen, gjort att många på nytt kan arbeta hemifrån via dator. Det går till och med att arbeta hemifrån och ha sitt arbete i ett annat land.
LÄS MER: Industriella revolutionen
LÄS MER: Industriella revolutionens sociala följder
LÄS MER: Industriella revolutionens orsaker
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914
LÄS MER: Jordbruket förändras - bakgrund till den industriella revolutionen
LÄS MER: Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen
LÄS MER: Industriella revolutionens baksida
LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
LÄS MER: Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat
LÄS MER: Vattenkraft i modern tid: Ångmaskinen och vattenkraftverk
LÄS MER: Teknikhistoria
PODCAST: Orsaker till den industriella revolutionen
