M
Tagg
Schackpjäser

Sociala strukturer

klocka
Lästid 2 minuter

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle.

Ett socialt stånd är en form av social skiktning (fördelning) som innebär att orättvisor mellan grupper av människor finns inskrivna i lagen. Exempel på detta är adel, präster, borgare och bönder som utgjorde de fyra stånden i Sverige förr i tiden.

Vid sidan av sociala stånd kan sociala strukturer även belysas med samhällsklasser. Klasser baseras i huvudsak på beständiga ekonomiska skillnader och orättvisor i samhället. I de flesta samhällen finns flera olika klasser. I ett modernt samhälle talar man t.ex. ibland om överklass, medelklass, arbetarklass och underklass.

ANNONS

Alla samhällen - förr och idag - innehåller någon form av sociala strukturer. Men det var först under forntiden i samband med att stater började växa fram, som det uppstod stora skillnader i makt och rikedom mellan folk.

Jordbruksrevolutionen skapade ett ojämlikt samhälle

Den amerikanske historikern David Christian hävdar att "allt tyder på att de flesta människor för det allra mesta levde på existensminimum under hela den agrara (jordbruks) eran" (s. 225).

Den franske ekonomen Thomas Piketty har uppskattat att omkring 1 procent av befolkningen i de flesta europeiska länder så sent som år 1900 ägde ungefär 50 procent av de nationella tillgångarna, och att 10 procent av befolkningen ägde 90 procent. De övriga 90 procenten av befolkningen fick klara sig på bara 10 procent av tillgångarna. Det fanns därför ingen medelklass eftersom "de mellersta 40 procenten i förmögenhetsfördelningen var nästan lika fattiga som de lägsta 50 procenten. En väldig majoritet av folket ägde med andra ord praktiskt taget ingenting medan den förkrossande merparten av samhällets tillgångar låg i händerna på en minoritet" (s. 273).

Om den här fördelningen var typisk för de flesta jordbrukssamhällen (före den industriella revolutionen) visar det - betraktat ur ett ekonomiskt perspektiv - att jordbruksrevolutionen inte förbättrade livet för fler än ca en tiondel av alla människor.
 

Litteratur:
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur, 2003
David Christian, Berättelsen om allt - 13,8 miljarder års historia, Fri tanke, 2018
Thomas Piketty, Kapitalet i tjugoförsta århundradet, Karneval, 2015


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.)

Här hittar du material som belyser sociala strukturer i form av enskilda samhällsklasser eller relationer mellan olika samhällsklasser genom historien och idag.

Uppdaterad: 18 januari 2025
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Sociala strukturer

Skeppet med 1700-talets lyx

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Lektionen belyser dåtidens lyx och världshandel under 1700-talet utifrån skriftliga källor kopplat till skeppet Vrouw Maria.

+ Läs mer

Upptäck välfärden

av: CSN, Kronofogden och Skatteverket
Högstadiet, Gymnasiet

Upptäck välfärden är ett studiematerial om att förstå och värna våra gemensamma resurser. Välfärdsystemet spelar en stor roll i det svenska samhället. Begreppet välfärd används ofta i debatter och medier - men förklaras sällan. Vi tror den förklaringen behövs för att skapa en insikt om det gemensamma ansvaret för samhällets gemensamma resurser.

+ Läs mer

Artiklar om Sociala strukturer

SO-rummet bok
L
Vikingatida gård med folk som arbetar på åkrarna.

Familjeliv på vikingatiden

av: Robert de Vries
2025-03-21
klocka Lästid 5 minuter

På gårdarna i Skandinavien under vikingatiden levde ofta stora familjer tillsammans. Alla, både vuxna och barn, hjälptes åt med arbetet på gården. Kvinnor och män hade olika uppgifter, men båda hade viktiga roller. Det fanns också trälar som arbetade hårt, men utan att ha några rättigheter...

+ Läs mer

L
Porträtt

Drottning Kristina ökade adelns makt

av: Lars Hildingson
2025-03-01
klocka Lästid 6 minuter

Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...

+ Läs mer

S
Flygblad

Tvåkammarriksdagen - politiskt system för elitstyre

av: Torbjörn Nilsson
2025-01-05
klocka Lästid 3 minuter

I den tvåkammarriksdag som hade införts 1865-1866 bestämdes rösträtten och valbarheten av individens ekonomiska ställning. Borta var den gamla ståndsriksdagens indelning i adel, präster, borgare och bönder. Adeln hade då representerats av varje släkts överhuvud. Biskopar och andra av kyrkans män var självskrivna i prästeståndet. Nu skulle alla väljas. Ändå dominerades den nya riksdagen av samma grupper: adliga godsägare, ämbetsmän, företagare och självägande bönder. Krav på inkomst och förmögenhet uteslöt stora delar av befolkningen...

+ Läs mer

M
Barn som leker i snö.

Barndom och leksaker i början av 1900-talet

av: Jane Fredlund
2024-10-26
klocka Lästid 17 minuter

I den här artikeln berättar kulturhistorikern Jane Fredlund om leksaker och hur det var att vara barn i början av 1900-talet. Det var en tid då barndomen ofta var kort och fylld av arbete. Men det fanns också tid för lek. Barn från välbärgade familjer kunde ha riktiga leksaker, medan fattigare barn skapade leksaker av hushållsprylar och enkla naturmaterial. Med tiden blev leksakerna mer avancerade och massproducerade, med klassiker som Märklintåget, gunghästar, teddybjörnar och senare Barbie. Barns lek har förändrats, men behovet av att leka har förblivit detsamma...

+ Läs mer

M
Kvinna med bunden fot

Fotbindning - en smärtsam tusenårig kinesisk tradition

av: Magnus Västerbro
2024-10-26
klocka Lästid 6 minuter

Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från Södra Tangdynastins sista härskare Li Yuns favoritdansös, Yao Niang, vars små bundna fötter gjorde hennes dans mjuk och graciös. Snart spreds modet från hovet till kvinnor i samhällets övre skikt, där små ”lotusfötter” blev ett tecken på elegans och rikedom. Detta blev början på en tradition som i tusen år kom att förtrycka miljontals kvinnor. Processen att binda fötter började när flickorna var små och innebar stor smärta och risk för skador, samt ett livslångt handikapp. Trots att traditionen mötte kritik redan tidigt, levde den vidare i nästan tusen år och upphörde först en bit in på 1900-talet...

+ Läs mer

L
bönder som arbetar på ett gods

Upprorsstämning på ett gods i medeltidens England

av: Peter Fowelin
2024-10-14
klocka Lästid 6 minuter

I slutet av 1300-talet växte missnöjet bland bönderna på det engelska godset Forncett i Norfolk. Höga skatter och tunga dagsverken hade lett till allt sämre levnadsvillkor för godsets arrendatorer. Efter att det uppkommit ett rykte om en eventuell arbetsvägran bland folket, blev godsförvaltaren William Gunnyld tvungen att utreda situationen...

+ Läs mer

Podcast om Sociala strukturer

SO-rummet podcast icon
M

Segregation

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-19

Julia, Mattias och Kristoffer försöker reda ut vad “segregation” är för något, varför det finns och vad man kan göra åt det. Vi pratar om relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

+ Läs mer

Länkar om Sociala strukturer

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS