Ludvig XVI och hans hustru Marie Antoinette var de mest kända personerna som avrättades i den nya avrättningsapparaten giljotinen.
En mer human avrättningsmetod
Det var läkaren Joseph Guillotin som 1789 föreslog att man skulle införa ett ”mer humant avrättningsinstrument”, mer humant både för den dödsdömde och för bödeln.
Tidigare avrättades dödsdömda med en yxa eller svärd, vilket innebar att bödeln ofta tvingades att hugga ett flertal gånger innan huvudet föll av. Nu ville läkaren Guillotin att huvudet skulle kapas av snabbt och smärtfritt. Avrättningsredskapet har på så vis fått sitt namn efter honom, men det var inte Guillotin som uppfann själva maskinen.
Stor efterfrågan på giljotiner
Nationalförsamlingen (riksdagen) bestämde 1791 att dödsdömda skulle avrättas med en giljotin som var ritad av doktor Antoine Louis och konstruerad av en tysk som hette Tobias Schmidt. Schmidt, en pianobyggare som blev en rik man eftersom han tog patent på uppfinningen. Massavrättningarna under franska revolutionen skapade nämligen en stor efterfrågan på ”giljotinen”, som avrättningsapparaten kom att döpas till.
Giljotinen invigdes den 25 april 1792. Det var en rånare som hette Peletier som fick inviga giljotinen. Det berättas att Peletier var stolt som en tupp för att han fick inviga giljotinen. Peletier räknade med att hamna i framtida historieböcker.
Giljotinen användes under åren 1792-1981 för verkställande av dödsstraff i Frankrike. Under franska revolutionen avrättades ca 40 000 personer varav fler än 15 000 offentligt i giljotinen.
Giljotinens designer blev själv avrättad - i giljotin
Mannen som ritade giljotinen, doktor Louis, kom i bråk med makthavarna och avrättades själv i giljotinen. Guillotin undgick med nöd och näppe att dela kollegans öde. Guillotin dog en naturlig död 1814. Hans barn vädjade till regeringen att byta namn på avrättningsapparaten, eftersom de ansåg det så pinsamt att ha sitt namn förknippat med denna hemska avrättningsapparat. Regeringen avslog deras begäran och föreslog barnen att de skulle byta efternamn.
Källor:
Robert Frederick Opie, Guillotine: The Timbers of Justice, History Press, 2013
Åke Persson och Thomas Oldrup, 101 historiska myter, Historiska Media, 2012
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
https://www.britannica.com/topic/guillotine
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och fd SO-lärare
