Det franska samhället var indelat i tre stånd: adel, präster och resten av folket (borgare och bönder). Adeln och prästerna behövde inte betala skatt, och dessutom hade de massor av andra förmåner som inte resten av folket hade.
Vintern 1788/89 befann sig Frankrike i kaos. Skörden hade slagit fel och folket svalt. Missnöjet bredde ut sig i hela landet. Dessutom fanns det inga pengar kvar i statskassan. Ludvig XVI var därför tvungen att sammankalla riksdagen för att få förslag om hur han skulle få in nya pengar till statskassan. Det var första gången på 175 år som riksdagen hade sammankallats.
Detta blev startskottet för det som skulle bli känt som den franska revolutionen, då Frankrikes borgare och bönder gjorde uppror.
När revolutionen startade minskades kungens makt. Till sist bestämde sig kungafamiljen för att försöka fly ut ur Frankrike. Sällskapet hann dock inte lämna landet, utan stoppades nära gränsen till Belgien. Flyktförsöket innebar att kungen och drottningen fängslades.
I september 1792 avskaffades kungadömet och Frankrike blev hädanefter en republik.
Ludvig XVI ställdes inför rätta och dömdes till döden för förräderi. Den 21 januari 1793 avrättades han i giljotinen på ”Revolutionsplatsen” i Paris. Strax innan bilan föll skrek Ludvig: ”Fransmän, jag dör oskyldig. Men jag förlåter dem som är skyldiga till min död”.
En kort tid efter Ludvigs avrättning miste också Marie-Antoinette sitt huvud i giljotinen. Läs mer >
LÄS MER: Franska revolutionen 1789-1799
LÄS MER: Marie Antoinette
LÄS MER: Axel von Fersens försök att rädda det franska kungaparet från revolutionen
Litteratur:
Bengt Ankarloo, Franska revolutionen, Studentlitteratur, 1992
Carl-Göran Ekerwald, Frihet, jämlikhet, broderskap - ett försök att förstå franska revolutionen, Rabén & Sjögren, 1988
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Bra Böckers lexikon 2000, band 15, Bra Böcker AB, 1997
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare