I en moské finns inga bilder
Enligt Koranen är det helt förbjudet att avbilda levande varelser. De levande varelserna är skapade av Allah och bör inte avbildas av någon människa. Därför finns det inga bilder i en moské.
Ändå har detta inte hindrat byggmästarna att dekorera moskéerna på ett överdådigt sätt. Den praktfulla synen beror i regel på de mosaiker i lysande blå och gröna färger och mönster som ofta täcker både murar och kupol ända uppifrån och ner. Mönstren påminner om blommor, men däremellan finns det citat från Koranen.
Bön i riktning mot Mekka
Muslimer ber alltid vända mot Mekka. Riktningen mot Mekka är lätt att hitta i en moské. En enkel nisch i väggen, mihrab, visar åt vilket håll muslimen ska be. Vid gemensam bön ställer sig deltagarna på led.
Gudstjänsten
En muslimsk gudstjänst består i huvudsak av att man ber tillsammans. Kvinnorna sitter i en avskild del av moskén och männen samlas i den stora bönesalen. Bönen leds av en imam som är en koranlärd man. Han läser ur Koranen och håller en kort predikan från en speciell talarstol (minbar) där han uppmanar folk att leva enligt Koranen.
Fredagens middagsbön är veckans viktigaste. Den besöks bara av männen. Enligt sägnen ska Muhammed ha sagt att det var bättre för kvinnorna att be hemma.
Moskén som mötesplats
Moskén är inte bara en plats för bön utan även en mötesplats där man får höra nyheter av varandra. Män och kvinnor lämnar skorna utanför bönesalen och går sedan till skilda utrymmen där bönemattor ligger på golvet.
Fredagens mötesstund innehåller inga psalmer och det finns inga präster som utför några riter.
Tre viktiga moskéer
De tre viktigaste och mest kända moskéerna inom islam finns i Mekka, Medina och i Jerusalem. Nummer ett är Masjid al-Haram (den heliga moskén) i Mekka. Den räknas som världens största moské och omsluter Kaba (islams heligaste plats, mot vilken världens muslimer vänder sig när de ber).
På andra plats kommer al-Masjid an-Nabawi (profeten Muhammeds moské) i Medina.
Nummer tre är Al-Aqsamoskén som ligger på Tempelberget i Jerusalem. Den började byggas redan 638 (bara några år efter Muhammeds död) när Jerusalem hade erövrats av araberna.
På Tempelberget ligger även Klippdomen - ibland kallad Klippmoskén - som byggdes år 691. Även Klippdomen anses tillhöra de viktigaste platserna inom islam. Men Klippdomen räkas inte som en moské. Den är öppen för bön, men där hålls inga gudstjänster.
Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
Franjo Terhart och Janina Schulze, Världsreligioner - ursprung, historia, utövning, tro och världsbild, Parragon Books Ltd, 2007
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
