Trosbekännelsen ska helst upprepas av en troende muslim varje dag och ingår i böneritualen.
2. Bönen (salat)
Rättroende muslimer förväntas be fem gånger per dag. I samhällen där islam inte är en del av kulturen kan man också slå ihop flera böner och be dem vid ett eller färre tillfällen eftersom det inte alltid passar ihop med ett heltidsjobb i ett sekulariserat (icke-religiöst) samhälle.
Långt ifrån alla muslimer ber varje dag, men det är ett ideal som många rättroende muslimer försöker följa.
3. Allmosor (zakat)
De som har pengar måste dela med sig till dem som har det mindre gott ställt. I vissa muslimska samhällen är allmosan (gåvan) en del av skatten.
Tanken är att allmosan ska jämna ut klasskillnader och att alla ska få del av de förnödenheter som behövs i livet.
4. Fastan (sawm)
Under månaden ramadan förväntas troende muslimer fasta. Det innebär att man avstår från mat, dryck och sexuell aktivitet från soluppgång till solnedgång. Sjuka och barn under 10 år samt andra som kan fara illa av att inte äta och dricka under en hel dag behöver inte fasta.
På kvällen bryter man fastan under högtidliga former och umgås inom släkten eller med sina vänner.
Fastans funktion är att föra den troende närmare Gud. Man övar sig i självdisciplin och får en möjlighet att tänka på alla de människor som har det sämre ställt i livet. Den som fastar får en känsla av vad det innebär att sakna mat.
En modern tolkning är också att det har positiva effekter för hälsan.
5. Vallfärden (hajj)
Muhammed föddes och växte upp i Mekka. Det var också där han först började sprida den islamska läran.
De muslimer som har råd förväntas åka på pilgrimsfärd till Mekka minst en gång under sitt liv. Har man inte råd är denna pelare inte obligatorisk.
Vallfärden görs oftast under andra veckan i det muslimska årets sista månad. Varje år vallfärdar flera miljoner människor till Mekka. Under pilgrimsfärden klär sig både män och kvinnor i vitt. Klädseln symboliserar att alla muslimer är lika inför Gud och genom klädseln kan man inte se vem som är rik och fattig. Vallfärden skapar på detta sätt en känsla av gemenskap.
Vallfärdstiden följs av speciella ritualer. Den första är att man går sju varv runt Kaba i Mekkas centrum. Sedan följer en resa till berget Arafat som ligger i närheten. Där bekänner man sina synder och ofta övernattar man där i vita tält.
Givetvis ingår fler ritualer.
Vallfärdstiden eller pilgrimsfärden utmynnar i högtiden Eid al-idha, den muslimska offerfesten.
LÄS MER: De fem pelarna - grunden för islams religionsutövning
LÄS MER: Vallfärden till Mekka
LÄS MER: Islam
LÄS MER: Introduktion till islam
LÄS MER: Ramadan
PODCAST: Islams fem pelare
PODCAST: Fastemånaden ramadan
Litteratur:
John L. Esposito, Islam den raka vägen, Studentlitteratur AB, 2011
Mohammad Fazlhashemi, Vems islam - de kontrastrika muslimerna, Studentlitteratur AB, 2014
Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005
Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993
Jensen, Rothstein, Podemann, Sörensen. Gyldendals religionshistorie: Ritualer, mytologi, ikonografi. Gyldendal, 2011
FÖRFATTARE
Text: Hanna Hägerland, legitimerad gymnasielärare i religionskunskap