En grundlag är en extra viktig lag. I Sverige har vi fyra grundlagar:
Grundlagarna bestämmer hur riksdagen och regeringen ska styra Sverige. Grundlagarna bestämmer också våra fri- och rättigheter.
Grundlagarna bildar tillsammans Sveriges författning eller konstitution. Det är därför svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag. För att kunna ändra en grundlag måste två olika riksdagar fatta samma beslut. Dessutom måste det ha varit val emellan så att folket fått vara med och tycka till.
Med författningsreformer menas förändringar i författningen (grundlagarna), t.ex. införande av allmän rösträtt eller av enkammarriksdag. Regeringsformen 1809 och 1810 års riksdagsordning visade sig mycket slitstarka. Rösträttsreformerna 1909 och 1918 kunde genomföras genom att vissa paragrafer skrevs om. Parlamentarismen infördes utan att några förändringar i regeringsformen skedde. Enligt denna skulle "konungen allena" styra riket medan i själva verket riksdagen var helt avgörande för regeringens sammansättning.
Efter andra världskriget kom dock allt starkare krav på en total omarbetning av författningen. Tvåkammarriksdagen med indirekta regelbundna val till första kammaren ansågs mindre demokratisk och gynnade vid flera tillfällen det socialdemokratiska partiet. År 1954 tillsattes en författningsutredning. Den arbetade i nio år, men dess förslag skulle inte leda till någon proposition från regeringen. Istället tillsattes en grundlagsberedning.
År 1971 genomfördes en författningsrevidering som innebar att tvåkammarriksdagen avskaffades och ersattes av en enkammarriksdag. Den senare skulle få en sammansättning som exakt speglade partiernas styrka i valmanskåren. Kravet var dock att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna i hela landet eller minst tolv procent i en enskild valkrets. Sverige fick 1974 en helt ny författning i vilken parlamentarismen skrevs in och där partierna gavs en central roll för det politiska livet. Kungens ställning förtydligades i detalj. Han skulle företräda landet utåt och vara ordförande i utrikesnämnden men i övrigt endast ha ceremoniella uppgifter. Talmannen fick överta kungens roll vid regeringsbildningar.
Den nya regeringsreformen trädde i kraft den 1 juli 1975.
LÄS MER: Regler och lagar
LÄS MER: Sveriges politiska system
LÄS MER: Grundlagar och värderingar
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.); fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till Sveriges grundlagar.
Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Den handlar om hur landet ska styras och utgör skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. Den nuvarande regeringsformen utfärdades i Sveriges riksdag 6 mars 1974. I år fyller den 50 år.
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.
Kunskap är makt. I denna broschyr presenteras riksdagens arbete på ett övergripande och lättförståeligt vis.
Om man blir utsatt för brott, blir vittne till något eller själv är misstänkt. Vad händer då? Ungdomars verklighet har varit vårt utgångsläge när vi har tagit fram det här utbildningsmaterialet om åklagarens roll i rättsprocessen. Materialet består av sex filmer och en lärarhandledning.
I det nya utbildningsmaterialet får elever i årskurs 4-9 kunskap om hur en anmälan går till, vad som händer när en anmälan har gjorts och vilken roll polis, åklagare och domstol har.
Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även vissa bestämmelser om begränsningar i våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota landets säkerhet genom att sprida hemlig information eller syssla med terrorism. Vanliga lagar kan också begränsa våra fri- och rättigheter. Det är till exempel inte tillåtet att hota, skada, förtala, störa den allmänna ordningen eller diskriminera andra när vi utövar våra rättigheter...
Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma hur landet ska styras. Men demokrati handlar även om representation och fri- och rättigheter och ansvar. Demokratiska stater kan styras på olika sätt. Därför kan det vara svårt att beskriva exakt vad en demokrati är. Men självklart har demokratier vissa gemensamma kännetecken...
Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta. Folkets politiska fri- och rättigheter skyddas i grundlagarna. Svenskarna är tillsammans med de flesta andra européer numera även EU-medborgare. En hel del har hänt. Ändå återstår många utmaningar...
Samhället består av olika grupper människor som tillsammans följer olika normer och lagar. Lagarnas och rättsväsendets viktigaste uppgift är att se till att samhället upprätthålls och fungerar och inte utmynnar i rättslöshet och anarki...
I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.
Apropå att prins Oscar fötts pratar Mattias, Kristoffer och Julia om successionsordningen i Sverige - alltså vem som ärver tronen och hur det går till.
Genomgång (12:57 min) där SO-läraren Anders Lennmor berättar om svensk demokrati ur olika perspektiv.
Genomgång (8:02 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en kort och enkel sammanfattning av Sveriges grundlagar. Videon tar upp vilka grundlagar vi har i Sverige samt förklarar det vad en grundlag är för något.
På Polismyndighetens webbplats hittar du massor av information om rättskedjan. Vad händer egentligen när man anmäler ett brott?
Domarbloggen drivs av Södertörns tingsrätt och förklarar domstolens verksamhet och juridik på ett enkelt och lättbegripligt sätt. Domarbloggen har en egen sida med sökfunktion. Är du intresserad av ett särskilt ämne kan du söka efter det.
Bloggen har också en särskild mejladress dit läsarna kan höra av sig med förslag på ämnen: sodertorns.tingsratt.domarbloggen@dom.se
Exempelvis har Domarbloggen publicerat inlägg om: livstidsfängelse, anonyma vittnen, sexsomni, brottet oaktsam våldtäkt, hur domstolen bestämmer straff, hur en lag blir till, rätten till offentlig försvarare, nödvärn (självförsvar), unga lagöverträdare, överenskommelser i tvistemål och hur domstolen gör riskbedömningar i vårdnadsmål.
Genomgång (18:28 min) för mellanstadiet där SO-läraren Viktor Sundelius berättar om lag och rätt ur olika perspektiv. Här berörs bland annat lagar, grundlagarna, att förändra lagar, mänskliga rättigheter, likabehandling i skolan, när ett brott begås, konsekvenser av ett brott.
Avsnitt (19:00 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges grundlagar. Sverige har fyra grundlagar, lagar som står över alla andra lagar och som också är svårare att ändra på. Där står spelreglerna för vårt samhälle. Vi förklarar de svenska grundlagarna en och en: deras historiska bakgrund och vad de betyder för dig - och för samhället.
Om serien Samhällskunskap förklarad
I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.
Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.
Föreläsning (6:03 min) där läraren Gustav Wigren berättar kortfattat om grundlagarna - samhällets spelregler.
Kortfattad genomgång (5:37 min) av YouTubekanalen Meningsfull väntan (filmer och studiematerial för nyanlända) som i den här videon förklarar Sveriges politiska system. Här berörs riksdag, regering, grundlagarna, län och kommuner.
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 10 delar (7 min per avsnitt) om Sverige. Här berörs: Sveriges historia, den svenska demokratin, grundlagarna, brott och straff, skolan, skatten, jämställdhet, familjen, naturen, lagar och traditioner.
En animerad serie som introducerar det svenska samhället för omvärlden. Programserien lyfter olika rättigheter och skyldigheter, men också lagar, traditioner och oskrivna regler som vi i Sverige har att förhålla oss till. Serien finns på svenska, arabiska, kurdiska, somaliska, tigrinja, dari, spanska, kinesiska, kroatiska och engelska. Denna programserie är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.
På UR:s webbplats kan du se en programserie i 8 delar (12-15 min per avsnitt) om svensk demokrati. Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Pedagogisk genomgång (16:02 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström fortsätter berätta om hur Sverige styrs på statsnivå (ej inkl landsting och kommuner). Här berörs bl.a. grundlagar, folkomröstning, hur lagar skapas, proportionellt valsystem, olika typer av regeringar...
I Sverige kan alla säga, skriva och tycka nästan vad de vill. Men så är det inte i alla länder. Det beror på att det i Sverige finns en lag som heter något så långt som - Yttrandefrihetsgrundlagen - och den förklarar Lilla Aktuellt i det här klippet.
Pedagogisk genomgång (9:28 min) för där SO-läraren Magnus Söderbom berättar om Sveriges fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Om regler, lagar, rättssystemet, domstolarna, rättegång, brottslighet, brottsoffer och kriminalvård.
Mediernas utveckling i ett historiskt perspektiv och om olika former av nyhetsmedier samt public service i dagens...
Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...
Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...
Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del...
Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt...
Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...
Den svenska allemansrätten ger alla rätt att gå fritt i naturen, men också på mark som någon annan...
I den här texten får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika politiska val...