M
Tagg
Porträtt
Miniatyr föreställande Avicenna.

Ibn Sina (Avicenna)

Mycket av det som Hippokrates, Aristoteles och Galenos uträttat inom medicinsk vetenskap nådde det medeltida Europa via den islamiska världen. Arabiska och persiska vetenskapsmän studerade de antika skrifterna, sammanställde, vidareutvecklade och kommenterade dem.

Ibn Sina, i väst även känd som Avicenna (980-1037), föddes i Bukhara i Persien. Hemmet var en mötesplats för den tidens lärda män, och Ibn Sina var intelligent nog att dra lärdom av vad han fick höra. Hans minne är berömt. Tio år gammal kunde han hela Koranen utantill liksom en stor mängd arabisk poesi. Sina lärare växte han så småningom ifrån, och han började på egen hand studera medicin, islamisk lag och metafysik.

ANNONS

När han lyckats bota prinsen Nuh ibn Masur, fick Ibn Sina fri tillgång till härskardynastin samanidernas kungliga bibliotek. Det var ett paradis för den läshungrige Ibn Sina. 21 år gammal bemästrade han de flesta av den tidens vetenskaper och hade dessutom hunnit skaffa sig rykte som en enastående läkare.

En vetenskaplig gigant

Ibn Sina vistades vid olika furstehov och under denna tid skrev han sina två mest kända verk: Helandets bok och Medicinens kanon. En kanon är en samling av, exempelvis texter, som det är viktigt att känna till och som ligger till grund för andra verk.

Helandets bok är ett av de största verk i sin art som skrivits av en enda person. Det behandlar logik, naturvetenskap, psykologi, geometri, astronomi, aritmetik och musik. Författaren tar upp tankar från Aristoteles och andra grekiska vetenskapsmän.

Medicinens kanon betraktas som det verk som slutgiltigt sammansmälter de muslimska och grekiska traditionerna, särskilt från Galenos, inom medicinen. På 1100-talet översattes verket till latin och började användas i Europa. Dess omfattande innehåll och systematiska uppdelning gjorde boken till en klassiker. Från 1100-talet till 1600-talet var Ibn Sinas kanon ett av det viktigaste medicinska verket i Europa. Boken är ett av de verk som blivit mest känt inom medicinen - både i den muslimska världen och i Europa.

I sin bok visar Ibn Sina bland annat smittsamma sjukdomar kan spridas via vatten och jord. Han inser också att tuberkulos smittar från människa till människa.

ANNONS

Förutom dessa verk skrev Ibn Sina över 200 böcker i en rad skilda ämnen. De sista 14 åren av sitt liv tillbringade han i Esfahan i Persien. Under ett av de fälttåg där han följde med sin härskare insjuknade Ibn Sina. Han försökte bota sig själv, men förgäves. Magsmärtorna gav inte med sig, och Ibn Sina dog år 1037.

Ibn Sina hölls i Europa länge för att vara en av de främsta läkarna någonsin. Endast Galenos och Hippokrates räknades som hans jämlikar. Likaså var hans inflytande stort inom teologi och filosofi. Idag har Ibn Sinas minne bleknat i Europa, men i den muslimska världen är fortfarande Ibn Sinas verk ihågkomna.

LÄS MER: Medeltida vetenskap och teknik

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

LÄS MER: Medeltidens muslimska värld

LÄS MER: Historia om läkekonst och sjukdomar

 

Litteratur:
Daniel J Boorstein, The Discoverers, Random House, 1983
Rom Harré, Great Scientific Experiments, Oxford University Press, 1983
Roy Porter (red.) Man Masters Nature, BBC Books, 1987
David Eliot Brody och Arnold R Brody, Upptäckterna som förändrade världen och människorna bakom dem, Wahlström & Widstrand, 1999


FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Här nedan hittar du material som kan relateras till Ibn Sina (Avicenna).

Uppdaterad: 5 november 2024
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Länkar om Ibn Sina (Avicenna)

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS