Under svarta veckan mobiliserades de europeiska stormakternas arméer och försvarsallianserna trädde i kraft. Europa var i krig.
Svarta veckan
Den 28 juni 1914 mördades Österrike-Ungerns ärkehertig Franz Ferdinand och hans hustru Sophie under ett besök i staden Sarajevo i Bosnien-Hercegovina. När det senare var bevisat att morden planlagts i Serbien ställde Österrike en rad krav, annars skulle man förklara krig. Regeringen gick med på de flesta av kraven, men vägrade att göra någon undersökning för att få fram medskyldiga till morden (se skotten i Sarajevo). Inte heller ville Serbien utlämna en av de skyldiga utan sa istället beklagande att denne tyvärr försvunnit.
28 juli 1914 förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien. För att inte behöva stå ensamma hade alla Europas stormakter försäkrat sig om hjälp från andra länder om det skulle bli krig. Nu trädde alla dessa försvarsallianser i kraft.
ANNONS
Ryssland hade lovat att hjälpa Serbien. Serberna var slaver precis som ryssarna och Moskva såg sig som alla slavers beskyddare. Dessutom ville Ryssland öka sitt inflytande på Balkan. Därmed skulle ingen fientlig makt kunna ta kontroll över Konstantinopel och sunden mellan Medelhavet och Svarta havet. Den vägen exporterade Ryssland det mesta av sin brödsäd. Den exporten var avgörande för Rysslands ekonomi och därmed dess roll som stormakt.
Ryssland började mobilisera, alltså kalla in sin armé. Den ryske tsaren visste vad som skulle hända och frågade om inte bara en del av armén kunde kallas in. Men det klarade inte organisationen. Alla soldater eller inga måste kallas in.
Bild: Arne Anka Karta som visar de militära allianserna i Europa 1914.
Tyskland stod på Österrike-Ungerns sida. Men Tyskland fruktade att behöva slåss mot Ryssland och Frankrike samtidigt. Därför hade Tyskland utarbetat en plan enligt vilken Frankrike först skulle besegras. Ryssland behövde längre tid på sig att dra ihop sina stora arméer. När Frankrike besegrats skulle hela den tyska styrkan kunna vändas mot Ryssland. När Ryssland började mobilisera måste Tyskland sätta fart på sin krigsplan.
Precis som tsaren, försökte den tyske kejsaren att stoppa utvecklingen. Han frågade sina generaler om det inte räckte att angripa Ryssland. Svaret blev nej och Tyskland fortsatte enligt planen.
ANNONS
ANNONS
Svarta veckan
Utvecklingen gick fort och kom att kallas Svarta veckan.
28 juli förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien.
1 augusti förklarar Tyskland krig mot Ryssland. Enligt sitt löfte måste nu Frankrike ställa upp på Rysslands sida.
3 augusti förklarar Tyskland krig mot Frankrike.
4 augusti går tyska trupper in i det neutrala Belgien för att komma runt franska försvarsanläggningar längs gränsen mot Tyskland. Det blir för mycket för Storbritannien.
4 augusti förklarar Storbritannien krig mot Tyskland.
Europas stormakter var i krig med varandra trots att de egentligen inte visste vad de ville uppnå med kriget.
Litteratur: Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982 John Keegan, Det första världskriget, Natur och Kultur, 2001 Henning Poulsen, Bra Böckers Världshistoria 13: Från krig till krig - 1914-1945, Bra Böcker, 1982
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Det var nära att mordet på ärkehertig Franz Ferdinand i Sarajevo juni 1914 inte lyckades. En attentatsman vågade inte göra något, en annan kastade en bomb som inte exploderade och när attentatsmännen försökte ta livet av sig var deras gift för gammalt för att fungera. Men en polischef som inte lyssnade, en chaufför som inte fick nya order och en annan som bromsade på fel ställe gjorde att attentatsmannen Gavrilo Princip ändå kunde skjuta ihjäl ärkehertigen. Mordet förändrade världshistorien. Det inledde en kedja av händelser som ledde till första världskriget, ett krig som de inblandade länderna inte ville ha, inte visste vad de hade för mål med och som kostade nio miljoner människoliv...
1914 var Europas stormakter indragna i ett komplicerat allianssystem (med två block) som en försäkring om hjälp i händelse av krig. Men var första världskriget oundvikligt och vilka bar största skulden till att kriget bröt ut? För att kunna resonera kring de frågorna måste vi först ge en kort sammanfattning av krigets orsaker...
Den 28 juni 1914 mördades Österrikes tronföljare Frans Ferdinand i Sarajevo. Aldrig har ett så illa planerat terrordåd orsakat så många människors död. Som en följd av attentatet utbröt första världskriget som kom att involvera 74 miljoner soldater från 33 olika länder...
Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.
Genomgång (14:29 min) där SO-läraren Gustav Wigren berättar om första världskrigets utbrott genom att förklara vad som hände efter skotten i Sarajevo. Fokus ligger på svarta veckan.
Genomgång (3:13 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en enkel sammanfattning av den s.k. svarta veckan strax innan första världskrigets utbrott.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om “Svarta veckan” - de dagar under sommaren 1914 då fem europeiska stormakter förklarade krig mot varandra. Dessa ödesdigra dagar skulle resultera i det första världskriget...
Kort genomgång (7:15 min) på engelska via YouTubekanalen ClickView som här berättar om den s.k. svarta veckan strax innan utbrottet av första världskriget.
Pedagogisk genomgång (30:54 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om den första världskriget med fokus på relaterade begrepp, orsaker, händelseförlopp och konsekvenser.
Föreläsning (12:04 min) där SO-läraren Fredrik Bylund fortsätter berätta om första världskriget. Här berörs krigets utlösande orsaker samt krigets följder.
Artikel i Nya Arbetartidningen där du kan läsa om ”den svarta veckan” i juli 1914. Under denna period skedde en rad upptrappningar i de diplomatiska relationerna mellan de europeiska stormakterna som slutligen, på grund av alla allianser som slutits mellan länderna, innebar att första världskriget bröt ut. Här redogörs för de viktigaste dragen i denna upptrappning...
Genomgång (14:51 min) där SO-läraren "Mik Ran" fortsätter berätta om första världskriget. Här fokuseras på krigets början, Svarta veckan, skyttegravskriget, västfronten, östfronten och i hela världen.
Sammanfattning (8:30 min) av några orsaker till första världskriget och enklare händelseförlopp av den Svarta veckan. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.
TBS Sundsvall:s föreläsningsserie om första världskriget. I den här första delen (9:17) berättas kortfattat om krigets bakgrund, händelseförlopp och vapenutveckling. Fortsättningen hittar du här:
Pedagogisk genomgång (7:17) av SO-Sara som berättar kortfattat om händelseutvecklingen under den s.k. "svarta veckan" vars dominoeffekt-artade händelser resulterade i ett världskrig.
Presentation (23:51 min) där historieläraren Mattias Axelsson berättar om första världskriget. Här berörs bl.a. varför första världskriget är viktigt, historiska förklaringsmodeller, orsaker till kriget, skotten i Sarajevo, krigets händelseförlopp samt krigets följder.
I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Peter Englund om upptakten till första världskriget. Under drygt fyra år hade den europeiska kontinenten skövlats och miljoner människor fått offra sina liv. Den gamla världen var död. Allt hade förändrats i grunden. Men kunde kriget ha undvikits?..
