En av initiativtagarna till Nationernas förbund var USA:s president Woodrow Wilson. Han försökte driva en utrikespolitik i fredsbevarande syfte.
Nationernas förbund grundades 1920 (strax efter första världskriget) i Paris och nu ville man skapa en varaktig fred i världen. Trots att Wilson var en av männen bakom Nationernas förbund, vägrade USA:s Kongress att låta USA gå med i NF. Det skulle visa sig bli en stor svaghet för organisationen.
Till en början var 41 stater, bland dem Sverige, medlemmar i Nationernas förbund (se karta). År 1934 steg antalet till 58. Tyskland, som fått skulden för första världskriget, accepterades inte som medlem förrän år 1924 och Sovjetunionen blev medlem först år 1934.
Nationernas förbund hade sitt högkvarter i Genève. Högsta beslutande organ i Nationernas förbund var förbundsförsamlingen där samtliga medlemsstater var representerade.
Den verkliga makten låg i NF:s råd som bestod av medlemmar ur förbundsförsamlingen där länder fick turas om att vara medlemmar med undantag för några permanenta medlemmar. De permanenta medlemmarna var första världskrigets huvudsakliga segerherrar: Storbritannien, Frankrike, Italien och Japan. Deras ambassadörer bildade ett slags arbetsutskott i NF:s råd, den s.k. ambassadörskonferensen.
Alla beslut i rådet måste vara enhälliga. Rådets främsta uppgift var att trygga världsfreden samt medla i konflikter. Nationernas förbund fick också ett sekretariat med en generalsekreterare. En domstol inrättades 1922, som blev en föregångare till den Internationella domstolen som idag finns i Haag.
Det stora problemet med Nationernas förbund var att man aldrig hade alla stormakter som medlemmar samtidigt. USA var ju aldrig med i NF och Tyskland lämnade organisationen när Hitler blev ledare i Nazityskland 1933. Italien lämnade NF 1937.
När Japan anföll Kina 1931 försökte NF genomföra sanktioner mot Japan. Det innebar att Japan lämnade NF. Sovjetunionen uteslöts från organisationen 1939 i samband med anfallet mot Finland.
En annan svaghet med Nationernas förbund var att det inte fanns några möjligheter att tvinga medlemmarna att ingripa i konflikter. Besluten om militära aktioner var enbart rekommendationer. Samma principer gällde ekonomiska sanktioner då varje medlemsstat själv fick bestämma om sådana skulle genomföras.
NF lyckades medla i en del småkonflikter, exempelvis när Åland ville tillhöra Sverige och Finland motsatte sig det. Resultatet blev att Åland fick en relativt självständig roll inom Finland. Nationernas förbund upplöstes officiellt efter andra världskriget 1946. Istället satsade man nu på en ny och starkare organisation - Förenta nationerna (FN) - som skulle upprätthålla världsfreden.
Frågor till texten:
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
S. Skovmand, Bonniers världshistoria, Bonniers, 2008
Henning Poulsen, Bra Böckers världshistoria, del 13 - Från krig till krig (1914-1945), Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Bra Böckers lexikon 2000, band 16, Bra Böcker AB, 1997
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...
De första olympiska tävlingarna hölls i antikens Grekland för över 3 400 år sedan. Efter att...
En novemberdag 1920 stävade den brittiska flottans "Verdun" hemåt över Engelska kanalen...
Hitler och nazisterna kom till makten 1933 under en turbulent tidsperiod kantad av ekonomiskt och...
Våren 1917 var Sverige bara en gnista ifrån en explosion. Eftersom regeringen vägrat att under det...
Den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans fru Sophie besökte Sarajevo den 28 juni 1914...
Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade omkring...
Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...
Nationernas förbund, förkortat NF, var en föregångare till Förenta nationerna (FN) och upprättades...
Första världskriget 1914-1918 var den dittills största och blodigaste konflikten som någonsin...
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1930-talet. De pratar om skotten i Ådalen, Saltsjöbadsavtalet, kohandel, folkhem, funkishus, Lort-Sverige, Lasse Dahlqvist, pilsnerfilm och proletärförfattare.
Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu det glada 1920-talet. De pratar om framtidstro, rusdrycksförbud och jazz men också om börskrasch och Karl Gerhard.
Julia, Mattias och Kristoffer förklarar bakgrunden till att Adolf Hitler och nazisterna kunde ta makten i Tyskland på 1930-talet.
Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.
