Enkelt förklarat kan man säga att presidenten väljs av folket.
Presidenten väljs för fyra år och kan omväljas för ytterligare en period. Denna tidsperiod kan rubbas om presidenten dör under mandatperioden (som Kennedy 1963) eller hotas med riksrätt och tvingas avgå, som i fallet med Nixon 1974.
Presidenten kan avsättas endast på grund av ämbetsmannabrott. Då måste det vara uppenbara brott mot konstitutionen (grundlagarna).
Federalism - som i USA - är ett politiskt system där makten är uppdelad på olika nivåer. I en federal stat har lokala/regionala myndigheter stor frihet att själva utforma politiken på sin nivå.
Ordet federalism kommer från latinets foedus som betyder "fördrag" eller "förbund".
USA:s president har mycket makt. Presidenten är landets statschef och utser regeringen. Samtidigt är presidenten den högste chefen för den federala förvaltningen (staten) och fungerar samtidigt som överbefälhavare.
Presidenten har huvudansvaret för USA:s utrikespolitik och utser själv alla viktiga federala tjänster (t.ex. ministrar) och kan också avsätta dem när hen vill. Presidenten utser även domarna i Högsta domstolen.
När det gäller överenskommelser mellan utlandet sköts merparten av alla avtal mellan USA och andra stater genom överenskommelser (agreements) som presidenten (och medarbetare) arbetat fram. Övriga avtal, s.k. treaties, måste godkännas av senaten med 2/3 majoritet.
Presidenten har suspensivt veto gentemot kongressen. Det innebär att presidenten inom tio dagar kan vägra skriva under ett lagförslag som kongressen har föreslagit. För att förkasta vetot måste 2/3 av både senaten och representanthuset ena sig om det.
Maktdelningen i USAI USA:s konstitution (grundlagar) står att makten i landet ska vara uppdelad mellan presidenten, kongressen och Högsta domstolen.
|
En viktig förutsättning för att presidenten ska få stor makt är att han eller hon kan handskas med kongressledamöterna.
Vita huset i huvudstaden Washington, District of Columbia, är presidentens tjänstebostad och arbetsplats. I USA används begreppet Vita huset ofta som ett annat ord för presidentkansliet och för presidentens regering och rådgivare i allmänhet.
Presidenten kan använda sig av olika påtryckningsmedel. Ett av dessa är personliga samtal med ledamöter, som kan ändra uppfattning om de i sin tur får presidentens stöd i en fråga som ligger ledamoten varmt om hjärtat. Dessutom kan en populär president lova hjälp vid kommande val.
Om presidenten har stor makt så är det tvärtom med vicepresidenten, som i sin tur utses av presidenten. Vicepresidenten är talman i senaten, men han har inte rösträtt.
Om presidenten avlider eller avgår blir vicepresidenten automatiskt president. Det har hänt tre gånger i modern tid (Truman efter Roosevelt 1945, Johnson efter Kennedy 1963 samt Ford efter Nixons avgång 1974).
LÄS MER: USA idag
LÄS MER: Så styrs USA: Kongressen
LÄS MER: Så styrs USA: Högsta domstolen
LÄS MER: Så styrs USA: Delstaterna
PODCAST: USA:s politiska system
PODCAST: Politiska partier i USA
PODCAST: Presidentvalet i USA
Ärftlig makt?Ända sedan USA bildades 1776 har landets ledare valts av folket: presidenter, guvernörer i delstaterna, kongressledamöter, sheriffer … Enligt den ”amerikanska drömmen” ska varje amerikan oavsett bakgrund kunna nå dessa förtroendeposter. Ändå tycks vissa familjer och släkter ha en ”gräddfil” till makten. En sådan är Roosevelt där två avlägsna släktingar Theodore och Franklin båda blev presidenter. Franklin – president 1933-1945 – gifte sig med sin avlägsna släkting Eleonore Roosevelt. Hon var brorsdotter till Theodore Roosevelt, president 1901-1909. En annan är den rika familjen Kennedy i Massachusetts med bröderna John (demokratisk president), Robert (justitieminister) och Edward (mångårig senator) på 1960-talet. Senare blev familjen Bush ett exempel på en sådan inflytelserik familj. Republikanen Georg Bush från Texas valdes till president för åren 1989–1992. Han följdes av demokraten Bill Clinton (1993–2001). Men familjen Bush återkom. Sonen George W segrade i presidentvalen 2000 och 2004. Och den andre sonen John blev guvernör i Florida. Får vi se fler medlemmar av dessa familjer nå maktens höjder? |
Frågor till texten:
Källor:
Rutger Lindahl, Utländska politiska system, SNS Förlag, 2007
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/inrikespolitik-och-forfattning/
https://www.usa.gov/about-the-us
https://www.whitehouse.gov/
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och SO-lärare.
Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare, har skrivit texten under rubriken "Ärftlig makt?".
Läs mer om
Lyssna på podcast om
I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till...
Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi...
Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta....
Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom...
Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem...
Del 2 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s riksdag heter Kongressen. Den består av...
Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...
Aktuell samhällsfakta om USA. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
PresidentialismPresidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism...
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom hur en ny statsminister väljs i Sverige.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om hur valet till det tyska parlamentet går till och vad det tyska parlamentet har för uppgifter.
I veckans avsnitt förklarar gymnasieläraren Mattias Axelsson vad som menas med det tyska ämbetet förbundskansler.
I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.
Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a.samhällskunskap) förklarar hur presidentvalet i USA fungerar och vad som händer om det blir oavgjort.
