Orsaker till den franska revolutionen

I juli år 1789 sjöd Paris av rykten. Det låg en känsla av hopp och frihet i luften, men också av nervositet. Många trodde att kungen aldrig skulle dela med sig av sin makt som han lovat. De trodde att kungen planerade en kupp. Var kanske inte den franska huvudstaden omringad av utländska soldater i kungens tjänst?
M

Under revolutionen ställdes Ludvig XVI inför rätta och dömdes till döden för förräderi. Den 21 januari 1793 avrättades han i giljotinen på ”Revolutionsplatsen” i Paris.

Fängelseborgen i Paris

I flera dagar hade befälhavaren på Bastiljen, den gamla fängelseborgen i Paris, nervöst tittat ner på gatorna. Där samlades misstänksamma parisare som stirrade tillbaka. En del av dem sa att Bastiljens fängelsehålor var fyllda med politiska fångar. Andra påstod att fästningen var full av soldater som bara väntade på sin chans att anfalla de obeväpnade parisarna. Men befälhavaren visste bättre, till borgens försvar hade han bara 80 äldre soldater och 30 schweiziska yrkessoldater.

Bastiljen stormas

Den 14 juli nådde ryktena kokpunkten. Gatorna fylldes med människomassor som letade efter vapen för att kunna försvara sig. En stor skara sökte sig till Bastiljen. Befälhavaren lovade människorna att soldaterna inte skulle skjuta på dem. Samtidigt hade han dragit tillbaka sina soldater till den inre delen av borgen och lämnat de yttre murarna oförsvarade.

ANNONS

När folk strömmade in på borggården mellan murarna och den inre borgen bröt befälhavaren sitt löfte och gav soldaterna order om att öppna eld. Flera människor föll. Plötsligt dök andra soldater upp som ställde sig på de upproriskas sida. De hade med sig kanoner, som de riktade mot den inre borgens portar.

Befälhavarens sista misstag

Då gjorde befälhavaren ett sista misstag. Mot löfte om att få gå fri öppnade han portarna. Men folkmassan högg huvudet av honom, satte det på en stång och bar iväg det i triumf. Bastiljen var erövrad och folket kunde befria fångarna: fyra falskmyntare, en adelsman och två sinnessjuka. Fler fanns det inte. Men stormningen av Bastiljen blev startskottet för den franska revolutionen.

Två mil från Paris, på slottet i Versailles, hade kung Ludvig XVI lagt sig tidigt som han brukade. Efter ett par timmar sägs han ha väckts av en upprörd tjänare.

     ”Är det uppror?” frågade den yrvakne kungen.

     ”Nej sire”, blev svaret. ”Det är revolution.”

Orsaker till revolutionen

Orsakerna till franska revolutionen var många och gick långt tillbaka i tiden. Några av de viktigaste var:

  • Det tredje ståndet krävde förändring
  • Missnöje med skatter
  • Ont om pengar
  • Svaga ledare
  • Upplysningens idéer
  • Den amerikanska revolutionen

Det tredje ståndet krävde förändring

Frankrike var indelat i tre stånd: adel, präster och tredje ståndet. Adeln och prästerna var mäktigast. De hade särskilda fördelar som kallades privilegier. Det tredje ståndet bestod av 98 procent av befolkningen, men hade nästan ingen makt alls.

I det tredje ståndet fanns allt från rika bankirer till fattiga bönder och arbetare. En allt större grupp av borgare i det tredje ståndet hade blivit rika och krävde politisk makt.

ANNONS

Missnöje med skatter

Ett privilegium var att adeln och kyrkan var befriad från att betala skatt till staten. Däremot hade adelsmännen rätt att driva in skatter och avgifter från bönderna för egen del. De bönder som protesterade riskerade att straffas hårt.

Missnöjet bland bönderna växte. En dålig skörd betydde att det blev mindre kvar sedan skatten betalats. Skatten var lika hög oavsett hur skörden blev.

Adeln stoppade alla försök att försämra dess privilegier.

Ont om pengar

Den franska staten hade alltid ont om pengar, särskilt som adeln och kyrkan inte betalade skatt. De många krigen tömde statens kassakista.

I Nordamerika hade Frankrike hjälpt kolonisterna att göra sig fria från brittiskt styre. Kolonisterna segrade, men för Frankrike blev priset högt. I slutet av 1780-talet hade staten inga pengar och stod på gränsen till konkurs.

Svaga ledare

Frankrike var ett envälde. ”Kungen av Guds nåde” styrde enligt de linjer som kardinalen Richelieu arbetat fram på 1600-talet. Systemet fungerade under den starke kung Ludvig XIV, då det kungliga enväldet stod som högst. Nu satt en svag kung på tronen.

Adeln hade dessutom tagit makten över landsbygden. Där kunde i praktiken adelsmännen bestämma själva och strunta i kungen. Kungen och regeringen kunde alltså inte vara säkra på att bli åtlydda ute i landet. Det gjorde att Frankrike inte fungerade som en enad nation.

Upplysningens idéer

Många fransmän hade påverkats av upplysningstidens idéer. Författare som Voltaire och Rousseau hade gjort många av sina läsare kritiska mot det kungliga enväldet och adelns och kyrkans privilegier.

De flesta människor var fattiga och förtryckta, menade författarna. Det franska ståndssamhället var ett orättvist samhälle. ”Krossa den skändliga”, skrev Voltaire om kyrkans mäktiga organisation.

Den amerikanska revolutionen

Kamp kunde löna sig – det hade den amerikanska revolutionen visat. Förenta staternas födelse blev ett föredöme som bevisade att upplysningstidens tankar om en stat utan kung, adel och statskyrka kunde bli verklighet.

ANNONS

ANNONS

Staten försvagas ännu mer

Den franska staten blev svagare och svagare. I slutet av 1780-talet, åren före revolutionens utbrott, var läget katastrofalt. Kungen och hans regering försökte flera gånger lägga en ny skatt på alla, också på adeln och kyrkan, för att få in pengar. Adeln protesterade så våldsamt att planerna måste skrotas.

År 1788 kallade en desperat regering representanter för de tre stånden till ett möte med den franska riksförsamlingen, motsvarigheten till den svenska riksdagen. Det var det första mötet på 175 år. De franska kungarna hade föredragit att styra utan inblandning från riksförsamlingens ledamöter.

Förväntningarna på mötet var höga, men ingen var riktigt säker på vad församlingen skulle kunna åstadkomma.

Hunger och missnöje

Tidpunkten för mötet visade sig vara mycket illa vald. Kallelsen gick ut på hösten och mötet skulle ske i maj året därpå. Den hösten blev skörden en av de sämsta i Frankrike på hela århundradet. Det innebar att den största delen av Frankrikes befolkning var ovanligt hungrig och missnöjd vid en avgörande tidpunkt i landets historia.
 

Text: Kaj Hildingson

Tips!
1. Se bildspelen om orsakerna till och händelser under revolutionen (klicka på bilderna).

Franska-revolutionen-1


Franska-revolutionen-2

2. Läs mer om revolutionen och vad som hände efter stormningen av Bastiljen i kapitlet ”Franska revolutionen” i SOL 4000 Levande historia 8.

Denna artikel är en bearbetning av ett avsnitt i kapitlet ”Den franska revolutionen” i SOL 4000 Levande historia 8.

Fler historiska bildspel finns på lärarwebben till SOL 4000. Läs mer på www.nok.se

 

 

Uppgifter och frågor

Minns du?

  1. Varför stormades Bastiljen?
     
  2. Varför hade franska staten ont om pengar?
     
  3. Varför hade kungen så svårt att skaffa nya pengar?

Fundera och analysera

  1. Beskriv det franska ståndssamhället.
     
  2. Förklara varför det tredje ståndet var det som mest ville förändra samhället.
     
  3. Ge exempel på adelns makt och vad den betydde för samhället.
     
  4. Förklara varför skörden 1788 kan ha haft betydelse för revolutionen 1789.

Fler uppgifter till avsnittet hittar du i bildspelen (se ovan).
 

Senast uppdaterad: 3 augusti 2023
Publicerad: 25 januari 2018

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
massaker

Jacquerie - medeltidens största bondeuppror i Frankrike

La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget....

M
Dreyfusaffären

Dreyfusaffären - ett av historiens mest kända justitiemord

År 1894 blev den franska officeren Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för högförräderi. Dreyfus, som var...

S

Kolonierna - en god affär?

Att kolonierna blev en god affär för de allra flesta entreprenörer och bolag som verkade där är...

S

Upplysningens idéer spreds i Paris salonger

Få epoker i historien har en sådan strålglans som upplysningstiden under 1700-talet. Överallt (...

S

Jean Baptiste Bernadotte - revolutionären som blev regent

Trevåningshuset med rangliga balkonger där den blivande regenten föddes hade inte mycket gemensamt...

S

Christine de Pizan - den första feministen

Christine de Pizan fick en bättre utbildning än de flesta flickor på 1300-talet. När hennes make...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Franska revolutionen

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

Hi
Karta

Frankrikes historia

Fördjupa dig i Frankrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Hi
Porträtt

Marie Antoinette

Marie Antoinette (1755-1793) föddes i Österrike och kom som 14-årig prinsessa till Versailles i...

Hi
Porträtt

Ludvig XVI

Ludvig XVI (1754-1793) var kung av Frankrike 1774-1792. Han gifte sig vid 15 års ålder med den 14-...

Hi
Stormningen av bastillien.

Franska revolutionens orsaker

Franska revolutionen 1789 är en av de mest omdiskuterade händelserna i världshistorien och det...