1389 blev Margareta vald till "Sveriges fullmäktiga fru och rätta husbonde". Hon blev vår första regerande drottning.
Hon var helt nordisk. Dansk far, norsk mor, svensk make, uppfostrad i Sverige. Ansvarig för hennes utbildning och fostran var heliga Birgittas dotter Märta Ulfsdotter.
Detta väldiga rike, den nordiska unionen, blev en faktor att ta i beaktande för Europas stormakter och för påven i Rom. Det var bl.a. därför som Birgittas helgonförklaring kom just nu. Det nya storriket skulle hedras med ett eget helgon.
Drottning Margaretas politiska agenda
Drottning Margareta är Sveriges första regent som hade klara politiska - egna storpolitiska - visioner. Hon ville skapa en union, fem hundra år innan någon ens kunnat drömma om bokstavskombinationer som EU, EES och EFTA. Hennes idé var att de nordiska länderna skulle vara en enhet, styrd av samma regent och med gemensamt försvar och gemensam utrikespolitik.
Länderna skulle komma till varandras försvar i händelse av krig i omgivningen, men unionen skulle förhindra väpnade konflikter mellan broderfolken. Vid regentens sida skulle finnas riksråd (ministrar/viktiga regeringsmedlemmar) från vart och ett av de tre rikena, men varje land skulle styras av sina egna herrar och ha sina egna lagar (ungefär som dagen EU).
Tillsammans var Norden ett mäktigt block mot de hotande tyska staterna och mot Hansan. För den svenska allmogen förblev det mesta som förr, men för många av stormännen, i synnerhet de i söder, blev unionen en stor ekonomisk fördel.
Bildandet av Kalmarunionen
Beslutet om att bilda en union togs på ett möte i Kalmar i juli 1397 där representanter för de tre rikena var samlade. Margareta hade då också utsett sin efterträdare. Eftersom hon efter sonens död saknade arvinge, tog hon den pojke som stod henne närmast till fosterson, d.v.s. Erik av Pommern, son till hennes systerdotter. På unionsmötet i Kalmar kröntes han till svensk kung. Han var då 15 år, men hade redan året innan svurit sin svenska kungaed på Mora äng på god danska. Margareta fortsatte regera unionen tills hon avled, troligtvis i pesten, ombord på ett fartyg i Flensburgs hamn 1412.
Unionen fungerade bra till en början
I femtio år fungerade Margaretas vision. Det blev den längsta fredsperioden under hela vår medeltid. Sverige var visserligen med i krig, men utanför Nordens gränser. Ytterligare hundra år skulle Kalmarunionen existera, men då under svåra inre strider för att slutligen upplösas efter Stockholms blodbad 1521.
Danmark, som nu hade trekvarts miljon invånare, var den ledande nationen både kulturellt och ekonomiskt. Sverige, som fortfarande inte var en nationalstat utan mer ett förbund av landskap, hade omkring en halv miljon invånare, Norge en kvarts miljon. Mot den bakgrunden och med Margaretas och Erik av Pommerns starka danska anknytning kom Danmark att bli den dominerande makten i unionen, något som snart skulle få allvarlig konsekvenser.
Hur hade det blivit om unionen bestått? Hade vi då talat samma språk i dag? Skulle vi ha haft en dansk kung? Hur hade vi klarat världskrigen?
LÄS MER: Kalmarunionen
LÄS MER: Drottning Margareta - kvinnan bakom Kalmarunionen
LÄS MER: Margareta I av Danmark
LÄS MER: Margareta - unionsdrottningen (1353-1412)
LÄS MER: Erik av Pommern
PODCAST: Introduktion till Sveriges medeltid
Litteratur:
Nils Ahnlund, Den svenska utrikespolitikens historia, 1.1, Tiden före 1560, Norstedts, 1956
Nils Ahnlund, Från medeltid och vasatid: historia och kulturhistoria, Gebers, 1933
Svenskt biografiskt lexikon
Dick Harrison, Sveriges historia: medeltiden, Liber, 2002
Lars Lagerqvist och Nils Åberg, Litet lexikon över Sveriges regenter, Vincent förlag, 2009
Lars-Olof Larsson, Kalmarunionens tid: från drottning Margareta till Kristian II, Rabén Prisma, 1997
Herman Lindqvist, Historien om alla Sveriges drottningar: från myt och helgon till drottning i tiden, Norstedts, 2006
Michael Linton, Margareta - Nordens drottning 1375-1412, Atlantis, 1997
Erik Lönnroth, Sverige och Kalmarunionen 1397-1457, Studia historica Gothoburgensia, 1934
Michael Nordberg, Den dynamiska medeltiden, Tiden, 1995
Gunnar Westin, Maktkamp i senmedeltidens Sverige, Natur och Kultur, 1971
FÖRFATTARE
Text: Herman Lindqvist, journalist och författare
Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se