Stockholms blodbad är benämningen på avrättningarna av över 80 svenskar som den danske unionskungen Kristian II anordnade i Stockholm 1520. Liksom alla andra historiska händelser fanns det orsaker bakom det inträffade.
Redan under 1400-talet hade det knakat i fogarna på Kalmarunionen, upproren och inbördeskrigen hade varit många. År 1513, när Kristian II blev kung över Danmark och Norge, trappades unionsmotståndet återigen upp. Den nya danska kungen svarade med att invadera Sverige och krossa sina fiender på slagfältet. Även Stockholm belägrades och intogs.
Den 4 november 1520 kröntes sedan Kristian II till svensk kung. Han var därmed kung i hela Norden och hade återtagit kontrollen över unionen.
Kröningen och de efterföljande festligheterna ägde rum i Stockholm. Viktiga herrar och damer från hela riket var bjudna på festen, även de kvarvarande ledarna bland unionsmotståndarna. Innan kröningen hade nämligen Kristian låtit meddela att allt gammalt groll nu var förlåtet. Det var dags att börja om på nytt, och kröningsfesten skulle bli en försonande tillställning.
Kristian II hade dock andra dolda planer för de inbjudna unionsmotståndarna (eller om det var så att dessa planer växte fram under festens gång). Några dagar efter kröningsceremonin, medan festligheterna fortfarande pågick, lät han plötsligt meddela att många av festdeltagarna blivit dömda till döden, bland annat för kätteri. Tillställningen ändrade därmed snabbt karaktär och förvandlades snart till ett blodbad. Avrättningarna ägde rum den 8-9 november vid Stortorget utanför Stockholms slott. Över 80 personer halshöggs eller hängdes.
Genom utrensningen hoppades Kristian II göra sig kvitt all svensk opposition och stärka sin makt och därmed även Kalmarunionen.En bieffekt blev istället att blodbadets propagandavärde utnyttjades av några av unionsmotståndarna som inte deltagit vid kröningsfesten, bland annat Gustav Eriksson (Vasa). Kalmarunionens dagar var därefter räknade.
LÄS MER: Stockholms blodbad 1520
LÄS MER: Stockholms blodbad blev slutet för Kalmarunionen
PODCAST: Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder
Litteratur:
Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964
Lars-Olof Larsson, Kalmarunionens tid, Prisma, 2006
Harald Gustafsson, Nordens Historia, Studentlitteratur, 2007
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).