USA - löftets land

Den 4 maj år 1840 kom en ny bestämmelse från den svenska kungen. Den som ville resa utomlands behövde inte längre betala en summa pengar. Pengarna hade staten behållit tills resenären återkom. Pengarna, eller borgenssumman, var ett sätt för staten att försöka få de människor som reste utomlands att komma tillbaka. Hittills hade bara folk med pengar kunnat resa utomlands, nu blev det möjligt för många fler.

Del av en plansch med tryckt reklam för emigration till Amerika. Året är 1871.

Ungefär samtidigt, i början av 1840-talet, började tidningen Aftonbladet trycka brev från svenskar som flyttat till eller besökt USA. Andra svenskar som utvandrat skrev brev till hembygden. Där trycktes breven i lokaltidningen eller lästes högt i stugorna. Allt fler hörde talas om USA, och allt fler tyckte om vad de hörde.

Fler munnar att mätta

År 1814 hade Sverige fått en ny kung, Karl XIV Johan. Nu inleddes en lång period av fred. Det var något nytt för Sverige som i århundraden med jämna mellanrum deltagit i stora krig. Fredstiden gjorde att unga män inte längre stupade utomlands. Sveriges befolkning växte. Än viktigare var att potatisen gjorde sitt stora genombrott. Den lättodlade potatisen gav mat åt fler. Dessutom kom vaccinet mot smittkopporna som tidigare skördat tusentals offer.

ANNONS

"Freden, vaccinen och potäterna" gjorde att Sveriges befolkning ökade kraftigt. Men det innebar att det blev fler som skulle dela på den åkerjord som fanns. När gårdarna delades vid arv fanns det fler söner som skulle ha sitt. Till sist blev delarna så små att de inte längre kunde försörja en familj.

Andra hade ingen jord alls utan tvingades ta arbete som drängar, pigor eller i industrierna.

Bland många av dessa människor slog berättelserna från USA an en ton. Breven berättade om väldiga jordområden med fet fin jord som bara väntade på att odlas upp. I USA tycktes det finnas hur mycket jord som helst. Även den som var dräng hemma i Sverige skulle kunna bygga sig en egen gård och slippa tjäna andra.

Så kom flera år i rad med dåliga skördar i Sverige. Både 1865 och 1866 var skördarna dåliga. 1867 kom våren sent och hösten tidigt. Den korta sommaren blev torr. 1868 följde ett nytt torrår.

"Rågen vitnar och jorden förbränns med allt som därpå växer", skriver hemmansägaren Sven Samuelsson i juli 1868.

Den 17 augusti gör han en ny, desperat anteckning: "I år får vi rycka upp det lilla korn vi få, ty det är för kort att skära."

Utvandringen tar fart

De dåliga åren fick många svenskar att fatta ett beslut de kanske länge gått och funderat över - att utvandra. Det var inget lätt beslut. De allra flesta skulle aldrig mer återse sina föräldrar och vänner eller sin hembygd.

1868-1869 utvandrade omkring 54 000 svenskar till USA. De skulle följas av många fler. Fram till 1914 utvandrade ungefär 1,2 miljoner svenskar till Amerika.

Långt ifrån alla svenskar stakade ut eget land och byggde en gård. Efter hand upphörde USA:s regering att dela ut jord. Istället började svenska stadsbor utvandra, och de sökte sig till andra storstäder. Många svenskar blev byggnadsarbetare och var med om att bygga storstäder som Chicago.

Flickor kunde bli hembiträden eller barnskötare i amerikanska familjer. I Chicago var svenskorna mycket eftersökta och eftersom lönen och anställningsvillkoren var långt bättre än i Sverige, lockades många unga kvinnor att utvandra. År 1880 var vart tionde hembiträde i Chicago svenska!

Till andra länder

Svenskar har inte bara haft USA som "löftets land". Efter nödåren 1868-1871 utvandrade nästan 10 000 svenskar till Brasiliens sydliga del Rio Grande do Sul. Brasilien behövde arbetskraft och betalade resan vilket lockade många fattiga som inte hade råd med en Amerikabiljett. Nya skaror av svenskar kom till Brasilien efter krisåret 1891 och den misslyckade storstrejken 1909.

Men Brasilien blev inte det "löftets land" många svenskar drömt om. 1912 betalade svenska staten returbiljetterna för många av dem som utvandrat till Brasilien.

Andra svenskar har sökt sig till Kanada och Australien.

ANNONS

Men USA är det land dit de flesta svenska utvandrare sökt sig.

Även andra folk har betraktat USA som "löftets land". Tyskland, Irland, England, Italien, Österrike och Ryssland har var och en sänt över 3 miljoner utvandrare till USA. Flest har kommit från Tyskland, över 6 miljoner, därnäst från Italien, nästan 5 miljoner.

Det är dock inte bara USA som har varit "löftets land". När Ryssland under 1800-talet började kolonisera Sibirien på allvar var det många som i brev berömde det härliga livet i Sibirien. Sådana brev fick många ryssar att dra österut. Plats fanns det gott om. År 1675 hade distriktet Yakutsk, vars yta ungefär motsvarar Västeuropas, bara 10 680 invånare.

Strömmen vänder

Efter 1930-talet minskade utvandringen från Sverige till USA och andra länder. Levnadsstandarden började stiga och det var inte längre nödvändigt att utvandra. Sverige och andra europeiska länder fick istället uppleva hur de på 1940-talet själva blev "löftets land".

År 1944 kom ungefär 30 000 balter till Sverige på flykt undan sovjetisk ockupation.

På 1950-talet behövde industrin arbetare, och de kom främst från Finland, Jugoslavien, Italien, Grekland och Turkiet.

Krig och förtryck ledde till flera flyktingvågor till Sverige. När upproret mot Sovjetunionens diktatur i Ungern 1956 slagits ner kom tusentals ungrare. När en militärdiktatur tog makten i Grekland 1967, flydde många greker till Sverige. Genom släktingar som arbetade här hade grekerna hört talas om Sverige, ungefär som svenska utvandrare berättat om USA i sina rapporter hem hundra år tidigare.

Under 1970-talet kom många latinamerikaner som flydde från diktaturerna i sina hemländer. Efter den islamiska revolutionen i Iran 1979 lämnade många iranier landet för att komma bort från det nya strängt religiösa styret.

När inbördeskrigen i Jugoslavien bröt ut i början av 1990-talet, flydde över 100 000 människor till Sverige.

Men alla som vill till Sverige flyr inte från förtryck. För många är Sverige drömmen om ett bättre liv - precis som USA var det för svenska utvandrare under 1800-talet.

Flykten till de rika länderna

Inte bara Sverige har tagit emot invandrare och flyktingar efter andra världskriget. Tyskland, Frankrike och Storbritannien är exempel på länder som av olika skäl tagit emot ett stort antal invandrare.

Många som inte har skäl nog att få asyl försöker ändå ta sig till Västeuropa. Drömmen om "löftets land" får fattiga människor att satsa allt vad de har på biljetter och avgifter till människosmugglare. Från Afrika söker sig människor upp mot Spanien och Italien. Från Asien kommer folk med båt till Italien eller landvägen över Ryssland.

Ibland har en hel by samlat ihop pengar för att en enda människa ska kunna ge sig av till "löftets land", tjäna pengar och sända hem till den fattiga byn.

"Löftets land" hägrar fortfarande. Längs USA:s södra gräns mot Mexiko försöker varje natt hundratals människor från Latinamerika ta sig över gränsen och få en chans i det rika grannlandet i norr. Det är människor som främst kommer från Mexiko men också från länderna längre bort i Central- och Sydamerika.

Så länge stora skillnader består mellan länder kommer drömmen om "löftets land" att leva.

LÄS MER: Emigrationen

LÄS MER: Den svenska emigrationen till USA

LÄS MER: Svensk invandring och utvandring i ett historiskt perspektiv

LÄS MER: Sverige under 1800-talet

LÄS MER: Migration, urbanisering och städer

FILM: Emigrationen från Sverige till Amerika, del 1: Utvandrarna [av: Emigranternas hus]

FILM: Emigrationen från Sverige till Amerika, del 2: Invandrarna [av: Emigranternas hus]

PODCAST: Utvandringen till USA

PODCAST: Push- och pullfaktorer

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Nämn några av de viktigaste drivkrafterna som gjorde att folk ville emigrera till USA.
Ungefär när gick Sverige från att ha varit ett utvandrarland till att bli ett invandrarland? Varför vände migrationen på det viset?

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien - del 13. Emigrationen, Bonnier lexikon, 1993
Lars-Arne Norborg, Sveriges historia under 1800- och 1900-talen. Svensk samhällsutveckling 1809-1986, Esselte studium, 1988

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Senast uppdaterad: 6 november 2024

Publicerad: 14 september 2023

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio