Islam som världsreligion och vardagsreligion

En mångtydig tradition

Det arabiska ordet islam betyder "underkastelse", att underkasta sig Guds vilja. Ordet muslim betyder "den som underkastar sig". Men vem har den legitima auktoriteten att tolka Guds vilja? Den frågan har varit viktig för muslimer genom historien och den är en nyckelfråga i muslimers diskussioner idag om hur islam ska tolkas.

Om vi ställer frågan: Vad är islam? till en iransk student från storstaden Teheran, som studerar till tandläkare i Malmö, lär vi inte få samma svar som när vi ställer frågan till en muslimsk bybo på den indonesiska ön Java. Men det finns naturligtvis också sådant som förenar dem, bl.a. delar de förmodligen uppfattningen att islams fem pelare är grunden för muslimers religionsutövning.

Under de senaste årtiondena har islam, kanske främst som politiskt fenomen och i mindre grad som religiös praktik, fått allt större uppmärksamhet i svenska medier. Ofta presenteras islam då med många felaktigt förenklande stereotyper. Den främsta är kanske att islam beskrivs som enhetlig och konstant. Islam förknippas då som regel med arabvärlden, trots att det stora flertalet muslimer lever på många andra ställen i världen.

Av jordens ca 8 miljarder invånare är omkring två miljarder muslimer [The World Factbook]. Att många muslimer vänder sig till religionen för att lösa samhällets problem kan vara svårt att förstå. Medierna framställer i många fall islam som en bakåtsträvande religion och de rörelser som vill islamisera samhället antas vilja införa ett "medeltida" styrelsesätt. Den bilden är typisk och hör hemma bland uppfattningar i vilken religion ses som för alltid bestämd och entydig.

Islam och politik

Det finns många förklaringar till att människor valt islam till verktyg för att försöka forma ett nytt samhälle. Att islam ses som lösning på samhällsproblemen yttrar sig på många sätt i muslimska länder, inte bara i militanta politiska organisationers strävanden. Även inom t.ex. sufismen, islams mystik, finns det förespråkare som menar att islams inflytande i samhället bör öka.

Vilka problem ställs islamiseringens förespråkare inför, när islam presenteras som ett alternativ till framförallt västeuropeiskt och nordamerikanskt samhällsliv i stort? Svaret på frågan ovan kan ges i tre punkter, som alla griper in i varandra och som visar på den mångfald islam kan vara:

1. För det första är islam en religion som spänner över stora geografiska områden. En mängd olika folkslag och kulturer finns bland muslimer och religionsutövningen påverkas av den lokala traditionen. Detta är lätt att upptäcka om man jämför moskéarkitektur i Indonesien eller Kina med den i Saudiarabien. Ett annat exempel är att kvinnors roll i samhället varierar från en del av den muslimska världen till en annan. Kvinnors situation påverkas inte bara av religion, utan också av bl.a. klasstillhörighet och lokal tradition. Skillnader när det gäller utbildning, ekonomiska förhållanden, social och politisk situation samt historisk bakgrund leder till att islams "utseende" och individens förhållningssätt till religionen varierar. Islam behöver inte utövas på samma sätt i Damaskus som i Kuala Lumpur eller i Malmö.
    
2. För det andra är islam på många sätt inte en enhetlig religion. Det finns visserligen en religiös grund och ett ideal som många muslimer delar, men det finns också redan i tidig islamisk historia en mängd litteratur som behandlar frågan om vad som är "rätt" och "sann" islam. Mystiska rörelser inom islam betraktas av andra muslimer som kätterska. Det finns många tolkningar av religionens källor och möjligheter att lösa ett problem inom islams riktningar. Trots det kan banden vara starka mellan muslimer. Bönen i riktning mot och vallfärden till Mekka är handlingar som världens muslimer utövar tillsammans, oavsett vilken etnisk härkomst eller riktning inom religionen de tillhör. Uppfattningen att religionstillhörigheten är en nationstillhörighet binder också samman muslimer från alla världens hörn. Under senare decennier har utvecklingen i Israel och Palestina samt konflikten i bland annat Irak engagerat och stärkt banden mellan muslimer. Sammantaget kan den faktiska utvecklingen sägas medföra en uppsplittring där tid och plats spelar stor roll för vad som blir islam, men samtidigt finns alltid motkrafter, t.ex. teologer, som kan sträva efter enhetlighet i hur islam ska praktiseras.
    
3. För det tredje är avståndet ofta stort mellan teologernas islam och den religion som utövas av det stora flertalet muslimer. Många muslimer har, liksom kristna eller judar, svårt att förstå det finstilta i de teologiska resonemangen. Lokala kulter kring helgonpersoner, mystikens andlighet eller offerritualer kan många gånger stå i kontrast till mer "renläriga" uppfattningar om islam. Under 1900-talet och 2000-talets början har det även varit en trend att lekpersoner, islamtolkare utan formell teologisk utbildning, utmanat det religiösa etablissemanget när det gäller tolkningar. Idag kan vi följa unga islamtolkare, som likt egyptiern Amr Khaled närmast har stjärnstatus. Via egna satellit-tv-sända program och webbplatser tolkar de traditionen och presenterar en islamisk etik för muslimer globalt.