Detta är grundbilden av blodomloppet, men trots att hjärtat och de båda typerna av ådror, vener och artärer, var kända sedan antiken dröjde det ända till 1600-talet innan någon kunde reda ut hur blodomloppet egentligen fungerar. Denne någon var engelsmannen William Harvey (1578-1657), som föddes i Folkestone.
Han utbildades till läkare och kom 1599 till det berömda universitetet i Padua i Italien för att studera.
Sedan antiken var det alltså känt att människan hade två typer av blodkärl - artärer och vener. Det var också känt att hjärtat drev blodet i något slags rörelse, för när en artär skars av, sprutade blodet ut i stötar, som stämde överens med hjärtats slag.
Felaktiga teorier
Antikens store läkare Galenos ansåg att blodet svallade fram och tillbaka i kroppen i en vågrörelse. Att blodets rörelse inte blockerades av väggen mellan hjärtats två halvor förklarade han med att väggen var full av små, för ögat osynliga hål, där blodet sipprade igenom.
Läkarna trodde också att allt blod bildades i levern av en vätska, som i sin tur hade bildats av maten i magsäck och tarmar.
När blodet i artärerna passerade kroppen, trodde läkarna att det blev nedsmutsat och fördes till lungorna för att renas. De menade också att pulsslagen och andningen hängde samman.
Harvey återvände till England 24 år gammal. Hans lärare Geronimo Fabricius (1537-1619) hade gjort en förbryllande upptäckt. Han hade lagt märke till att det i människans vener fanns små klaffar, som bara tillät blodet att flyta i en riktning, den mot hjärtat.
Tidigare forskare hade ju haft klart för sig att blodet rörde sig i kroppen, men tänkte sig en vågrörelse.
Blodet cirkulerar
Harvey inledde en rad experiment och kom fram till att blodet pumpades runt i kroppen i ett ständigt kretslopp - en cirkulation.
Denna teori måste Harvey bevisa, och han undersökte hjärtan hos olika djur, som han skar upp så att han kunde se deras hjärtan slå. När du känner på din pulsåder i handleden, kan du känna blodet strömma fram i jämna stötar. Före Harveys tid ansåg man att det var blodådrorna som drog ihop sig och på så sätt hjälpte hjärtat att pumpa ut blodet. Harvey själv hade stora svårigheter med att förstå vad som hände. Först sedan han tagit del av den italienske forskaren Realdo Colombos (1510-1554) arbeten fick Harvey nyckeln till gåtan.