Charles Darwin - om arternas uppkomst och människans härstamning
Det var nära att formen på Darwins näsa gjorde att han inte fick komma med på en av de mest betydelsefulla sjöresorna i vetenskapens historia. Kaptenen tyckte nämligen att näsan tydde på en svag karaktär. Men till sist fick Darwin gå ombord och med hjälp av 14 olika fågelnäbbar lägga grunden till en omstörtande teori. Han skrev - tvärtemot vad som stod i Bibeln - att Gud inte skapat arterna en gång för alla utan att de långsamt förändrades och nya arter uppkom. Kyrkans företrädare rasade över attacken på Guds ord och den brittiske politikern Disraeli fällde några bevingade ord: "Frågan är om människan är en apa eller en ängel. Jag, för min del, står på änglarnas sida."
Darwin var skygg och tillbakadragen. Största delen av sitt liv plågades han av sjukdom som gjorde det omöjligt att arbeta. Men ändå kunde han skriva en lång rad verk vid sidan av de berömda böcker där han kartlägger arternas uppkomst. Målning gjord av George Richmond, ca 1840.
- Du är inte intresserad av något annat än skytte, hundar och råttfångst, och du kommer att bli en skam både för dig själv och för din familj.
Det yttrandet fällde doktor Robert Darwin en dag år 1831 till sin 22-årige son Charles. Charles hade just berättat att han erbjudits posten som naturvetenskapsman på en jordenruntsegling som forskningsfartyget "Beagle" skulle göra.
En dagdrivare?
Charles Darwin (1809-1882) hade under flera år gäckat sin fars förhoppningar. Först hade han misslyckats med att gå i faderns fotspår och bli läkare, och nu senast hade han lagt av med präststudierna. Hittills hade han slagit dank nästan hela sitt liv, tyckte pappan.
ANNONS
Data och fakta
1809: Charles Darwin föds i Storbritannien.
1831: Fartyget "Beagle" avseglar på en fem år lång vetenskaplig resa med Darwin ombord.
1838: Genom att läsa Malthus bok om befolkningsutvecklingen inser Darwin hur artutvecklingen av djur fungerar.
1858: Biologen Alfred Russel Wallace läser också Malthus bok och får samma idé som Darwin. Han skickar sitt arbete till Darwin för granskning.
1859: Darwins bok Om arternas uppkomst utkommer och en våldsam debatt utbryter. Darwin skriver att arter uppkommer genom naturligt urval - de bäst lämpade överlever. Darwins bok kan tolkas så att Gud inte styr världen och kyrkan protesterar våldsamt.
1871: Boken Människans härstamning kommer ut.
1882: Darwin dör och begravs i Westminster Abbey bland Storbritanniens största genier.
Men Charles morbror fick till sist den motsträvige fadern att ge med sig om jordenruntseglingen. Då anade Robert Darwin inte att den i hans ögon dagdrivande sonen skulle lägga fram en teori som skulle få miljoner människor att betrakta sin egen härkomst i nytt ljus och påverka vår världsbild och vår livsåskådning.
Något måste dagdrivaren ändå lärt sig, annars skulle han inte ha erbjudits posten. Men han höll på att gå miste om den i sista stund, eftersom fartygets kapten Robert FitzRoy ogillade formen på Darwins näsa.
FitzRoy menade att näsans form tydde på bristande viljekraft och karaktär. Eftersom de skulle tillbringa fem år tillsammans ombord på ett litet fartyg, ville han bara ha med personer som han trodde sig kunna trivas med. Men hur som helst: Darwin fick till sist komma med trots näsan.
Gud och skapelsen
Den 27 december 1831 avseglade "Beagle" på vad som skulle visa sig vara en av de mest betydelsefulla sjöresorna i vetenskapens historia.
Fartyget var ute i fem år. Under resan samlade Darwin en enorm mängd exemplar av olika djur och växter och gjorde mängder av observationer inom zoologi, botanik och geologi. Flera gånger besökte han olika länders inre, medan fartygets kapten gjorde mätningar till havs.
Fram till Darwins tid hade den allmänna uppfattningen i Västerlandet varit den att Gud skapat jorden och alla levande varelser en gång för alla, att ingenting förändrade sig och att Gud höll en styrande hand över sin skapelse. Precis som det stod i Bibeln. Jorden ansågs vara några tusen år gammal.
Men när Darwin seglade ut med "Beagle", hade redan flera invändningar riktats mot den synen. Geologer hade börjat fundera på om inte dalar, och berg skapats genom en långsam process - regnets och floders nötning tycktes långsamt förändra världens utseende.
Geologer hade upptäckt förstelnade musselskal i berg, vilket tydde på att bergen en gång varit havsbotten. Fossil - som sådana stelnade rester kallas - visade att det en gång funnits djur som nu var utdöda. Andra hade tagit deras plats.
ANNONS
De mystiska arterna
Men om nu djur utvecklades till andra arter - hur gick det till? En förklaring lades fram av fransmannen Lamarck. Han menade att djur försökte anpassa sina kroppar till sin omgivning. Genom att sträcka på halsen för att nå högre sittande blad skulle en giraff kunna förlänga sin hals något litet och föra över förlängningen till sin avkomma. Efter många generationer skulle så giraffen ha fått den långa hals den har idag.
Men teorin hade många brister. Giraffen har också fläckig hud, vilket får den att smälta samman med skuggorna och lättare undgå ett lejons spanande blickar. Men att en giraff medvetet skulle försöka bli mer och mer fläckig för varje generation var svårt att smälta. Först med Darwin fick detta sin förklaring.
Berömda finkar
Under resan anlöpte ”Beagle” så småningom Galapagosöarna och här gjorde Darwin en grundläggande upptäckt. Han upptäckte det fanns minst 14 olika arter av finkar på öarna. Arterna skilde sig åt genom storleken och genom olika form på näbben. Dessa arter fanns inte någon annanstans i världen, men de hade stora likheter med en finkart som fanns på det närmaste fastlandet.
Bild: Okänd Här är några av Galapagosfinkarna som Darwin såg. Från en enda art har olika arter utvecklats, var och en anpassad till en viss sorts föda.
Många år skulle gå innan Darwin förstod varför det fanns 14 finkarter på öarna men bara en på fastlandet.
Under senare delen av resan med "Beagle" var Darwin sjuk och orkade knappast arbeta. Resten av sitt liv skulle han lida av dålig hälsa, och orkade vissa dagar bara arbeta någon halvtimme åt gången.
Varför förändrades djurarterna?
Sedan Darwin kommit hem år 1836 efter fem år på "Beagle", började arbetet med att publicera berättelsen om resan och sortera upp de stora samlingar han sänt hem. Åren 1842-1846 lät han publicera tre geologiska verk om iakttagelser från resan.
Samtidigt funderade Darwin på vad han sett av olika arter. Han var nu säker på att djurarterna inte var oföränderliga utan att de utvecklades. Utvecklingen kunde även gå så långt att helt nya arter uppstod.
ANNONS
ANNONS
Darwin förstod också att de många finkarterna på Galapagosöarna uppkommit genom att fåglarna anpassat sig till olika slags föda - några åt insekter, andra frön av olika slag. Men vad var det som kunde få djurarter att förändra sig?
Bild: Wellcome Images Med "Beagle" kom Darwin till Galapagosöarna. Här såg han finkar med olika näbbar. Många år senare skulle Darwin inse betydelsen av detta; finkarna hade utvecklats från en enda ras.
Befolkningsutvecklingen
Först när Darwin - för att roa sig, som han skrev - år 1838 läste Thomas Malthus skrift om befolkningsutvecklingen fick han gåtans lösning. Eftervärlden har anledning att känna tacksamhet för Darwins uppfattning om vad det innebar att "roa sig".
Malthus skrev att en befolkning ökar allt snabbare, om det inte finns några hinder. Men i verkligheten kommer alltid en begränsad tillgång på föda att stoppa befolkningsökningen någonstans. Ju mindre mat det finns, desto snabbare kommer det att ske. Till sist kommer svält, krig och sjukdomar att minska befolkningen, så att maten åter räcker. De som överlever är de starkaste eller bäst gynnade.
De starkaste överlever
Darwin insåg att det naturliga urvalet gjorde att de i varje generation djur som var bäst anpassade till den hårda miljö de levde i skulle överleva längst. För att återgå till giraffen skulle de "urgiraffer" som hade något längre halsar och något fläckigare hud än andra överleva något längre och kunna para sig något oftare och få fler ungar. En giraff utan fläckar syntes bättre och blev fortare rovdjursföda.
Darwin antog att det i varje generation djur fanns en stor mängd mindre och större avvikelser från genomsnittsdjuret. De avvikelser som missgynnade djuret ledde till dess snara död. De avvikelser som gynnade djuret gjorde att det levde längre och kunde föra avvikelserna vidare till nästa generation.
ANNONS
Till sist kunde en hel rad gynnsamma avvikelser samlas i en grupp djur, samtidigt som de kanske förlorat förmågan att para sig med den ursprungliga arten. En ny art skulle då ha uppkommit.
Detta, ansåg Darwin, var vad som hade hänt med hans finkar. Vinddrivna finkar från fastlandet hade hamnat på öarna. Där hade finkarten utvecklats till flera arter. Hellre än att en finkart slogs om samma föda, kunde olika arter specialisera sig på varsin sorts mat, vilket skulle ge fler chansen att överleva.
På fastlandet gynnades inte en sådan utveckling, eftersom där redan fanns exempelvis insektsätande fåglar. Men de finkar som på Galapagosöarna kunde lära sig att äta insekter hade inga tidigare konkurrenter och kunde därför överleva och bli en egen art. På fastlandet hade de avvikande finkar som försökte äta insekter ingen chans att överleva.
Publicerade inte sin teori
Men trots att Darwin nu hade hela orsakskedjan klart för sig, dröjde det över tjugo år innan han förmådde sig att publicera sina slutsatser. I stället gav han ut sina böcker från resan och ägnade sig sedan under åtta år åt studiet av långhalsar, ett litet kräftdjur som lever fäst på klippor och stenar i havet. Långhalsarna hade väckt Darwins intresse då han sett en ovanlig variant i Chile.
Darwin var grundlig som alltid och arbetet resulterade i fyra verk. Han gick så upp i sitt arbete att hans barn tog det som en naturlig del av livet.
- När håller er pappa på med sina långhalsar? frågade barnen en gång några kamrater.
Flera av Darwins vänner uppmanade honom att lägga fram sin teori om djurarternas uppkomst. Andra forskare var redan inne på samma spår; det fanns risk för att någon annan skulle komma på samma idé.
En annan på spåret
Så skedde också. Alfred Russel Wallace var också biolog och fjorton år yngre än Darwin. Under en fartygsresa i Sydostasien slogs även han av att djurarter var olika på olika öar. Omkring 1855 började han tänka över problemet på allvar, och 1858 fick även Wallace tag i Malthus bok. Wallace förstod också sammanhanget, men till skillnad från Darwin var han inte den som satt och grubblade i tjugo år. På två dagar skrev han ner sin teori, men han ville gärna att någon känd biolog granskade den innan den publicerades. Av alla människor valde Wallace Charles Darwin.
För Darwin blev brevet en chock. Skulle han förlora upptäckarrätten till den teori han grubblat över så länge på grund av sin senfärdighet? Darwin erbjöd sig att lägga fram sin teori gemensamt med Wallace, och en sammanfattning av deras resultat lades fram år 1858.
ANNONS
ANNONS
Om arternas uppkomst
Det väckte ingen större uppmärksamhet, men Darwin fick till sist bråttom att skriva färdigt sin bok. 1859 kom hans bok Om arternas uppkomst genom naturligt urval ut och väckte stor uppmärksamhet.
- Så enfaldigt att ingen kommit att tänka på detta förut, skrev zoologen T H Huxley i sin recension av boken.
I boken lade Darwin fram sin teori och stödde den med ett stort antal exempel hopsamlade under många års arbete.
Många vetenskapsmän övertygades direkt av Darwin, men andra bekämpade honom, delvis på grund av religiös övertygelse. Från kyrkan kom också våldsamma protester.
Kyrkan protesterar
Darwin hävdade dels att djuren inte hade skapats fullkomliga, dels att utvecklingen var fullständigt slumpmässig. Det som Darwin skrivit kunde tolkas som att Gud inte höll någon styrande hand över världen. Präster och biskopar rasade och angrep Darwin. En annan tolkning av Darwins teori var att människan inte alls skapats färdig av Gud utan härstammade från aporna!
Darwin själv var skygg och sjuklig och undvek debatter. Det blev i stället T H Huxley som förde hans talan.
1860 möttes Huxley och biskop Wilberforce i en historisk debatt. Biskopen angrep först teorin och avslutade med att säga till Huxley att eftersom han tydligen ansåg sig härstamma från en apa skulle det vara intressant att veta om det var på faderns eller moderns sida.
Huxley svarade först med ett vetenskapligt inlägg, och sedan kom slutklämmen:
- Om jag skulle tvingas välja mellan en stackars apa som förfader och en man som blivit rikt utrustad av naturen och fått stort inflytande men ändå använder dessa gåvor till att skämta om en allvarlig vetenskaplig fråga, då skulle jag utan tvekan föredra apan.
ANNONS
Bild: Okänd Darwins teorier väckte våldsam uppståndelse. Många ansåg, felaktigt, att Darwin hävdade att människan härstammade direkt från aporna. En strid ström av karikatyrer angrep den djärve forskaren.
Tumult uppstod, en dam svimmade och biskopen avstod från att svara.
I en debatt 1864 stödde den konservative politikern Benjamin Disraeli biskopens åsikt med en klassisk replik:
- Frågan är om människan är en apa eller en ängel. Jag för min del står på änglarnas sida.
Människans härstamning
Trots biskopens och Disraelis påståenden om apan står det ingenstans i Om arternas uppkomst att människan skulle komma från en apa. Människan behandlas inte alls utom i slutorden, där det sägs att ljus också kommer att kastas över människans historia när författarens teorier blir erkända.
Darwin återkom till frågan i boken Människans härstamning, som publicerades 1871. Liksom Om arternas uppkomst blev boken en milstolpe i biologin - denna gång när det gällde människans egen förhistoria.
Darwins teorier övertygade efter hand de allra flesta vetenskapsmän om att människan inte härstammade från Adam och Eva och att jorden inte bara var några tusen år gammal.
ANNONS
Darwin var ursprungligen kristen men fann att Bibelns skapelseberättelse stred mot hans iakttagelser. Därför blev han agnostiker; han ville varken bejaka eller förneka Guds existens.
Förutom sina mest kända verk skrev Darwin andra böcker i sitt hem i Down House. Trots sin dåliga hälsa arbetade han så ofta han kunde.
- Jag har blivit som en maskin, skrev han i en av sina böcker.
Arbete om daggmaskar
I ett verk behandlas daggmaskarna och den mängd jord de gräver upp per år. Vid sitt hem hade Darwin en speciell "masksten", där han mätte deras ansträngningar per år. Han kunde visa att maskarna på några tusen år täckt golvet till en romersk villa med så mycket jord att bonden som plöjde åkern ovanför aldrig ens misstänkt att villan funnits där.
ANNONS
Det blev hans sista verk. Vintern 1881-1882 började Darwins hjärta att plåga honom, och den 19 april dog han.
Darwin blev begravd i Westminster Abbey - en heder som endast tillkommer Storbritanniens största genier. Det visade också att kyrkan tvingats acceptera Darwins teorier. Idag är utvecklingsläran i moderniserad form en hörnsten i modern biologi - även om den inte är oomstridd.
Varför trodde Charles Darwins far att det aldrig skulle bli något av sonen?
Vad hette det skepp på vilket Darwin seglade jorden runt och samlade material till sina teorier? Mellan vilka år gjordes seglatsen?
Vissa vetenskapsmän hade börjat tvivla på att en oföränderlig jord där varken landskap eller djur förändrade sig en gång hade skapats av Gud. Varför detta tvivel?
Efter sin resa var Darwin utvecklingsteorin på spåren. Vilken skrift gav honom den slutliga lösningen?
När Darwin till sist hade teorin om arternas utveckling klar för sig, dröjde det ändå 20 år innan han publicerade sin upptäckt. Vilken händelse fick honom till sist att offentliggöra sina upptäckter?
Vad heter Darwins mest kända bok, och vilket år utkom den?
Varför utsattes Darwin för angrepp från kyrkan när han publicerade sina teorier?
Förklara med hjälp av Darwins teori hur det från en enda finkart kunnat uppstå 14 olika finkarter på Galapagosöarna.
Vilken betydelse har Darwins teorier haft för människans sätt att se på sig själv?
Litteratur: Daniel J Boorstein, The Discoverers, Random House, 1983 Rom Harré, Great Scientific Experiments, Oxford University Press, 1983 Roy Porter (red.), Man Masters Nature, BBC Books, 1987 David Eliot Brody och Arnold R Brody, Upptäckterna som förändrade världen och människorna bakom dem, Wahlström & Widstrand, 1999
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
