Adolf Hitler måste ha haft en otrolig tur. Gång efter gång klarade han sig från att bli dödad, ofta utan att ens ha vetat om det. Hitler hade otaliga fiender, inte minst bland det tyska folket där många ville se honom död. Säkerhetsapparaten kring Hitler var därför omfattande. Men det är ändå svårt att förstå att inte någon lyckades. 39 gånger råkade Hitler ut för attentatsförsök. Här är de längst gångna.
Hitler överlevde 39 mordförsök. Hade något lyckats hade många miljoner människoliv sparats.
Januari 1932: I hotell Kaiserhof i Berlin förgiftas maten vid Hitlers bord, men ingen blir sjuk.
9 februari 1933:Hitler får ett förgiftat brev men blir varnad i tid.
21 mars 1933: Attentatsmän gräver en tunnel Potsdams garnisonskyrka för att spränga president Hindenburg och Hitler i luften under en historisk ceremoni. Men tunneln upptäcks i tid.
1933: Hitler blir beskjuten i sin tjänstebil under färd till sitt residens på Obersalzberg. Ingen skadas.
ANNONS
26 november 1937: En okänd man placerar en tidsinställd bomb i talartribunen på Sportpalatset i Berlin men råkar bli inlåst på en toalett. Bomben utlöses inte.
28 september 1938: Första officersattentatet planeras mot Führern genom att en major Heinz ska tränga in i Hitlers rikskansli och gripa honom. Heinz och generalstabschefen Beck, som motsätter sig ett krig mot Tjeckoslovakien, vill göra processen kort gentemot Hitler och planerar rentav att låta sinnesundersöka honom. En annan plan går ut på att skjuta honom. Dessutom planeras en statskupp med hjälp av en infanteridivision, men avtalet i München gör att Hitler plötsligt framstår som den stora fredsängeln. Planen stoppas av opportunitetsskäl.
9 november 1938: Den schweiziske teologistudenten Maurice Bavard försöker skjuta Hitler under en årlig minneshögtid i München men misslyckas då Hitler är omgiven av SA-män.
8 november 1939: Snickaren Georg Elser placerar en bomb i en ölhall i München där Hitler ska tala, men bomben detonerar först när Hitler har gått.
Under 1942: Sovjetiska flygplan ger eld mot Hitlers flygmaskin vid ett frontbesök, men diktatorn klarar sig utan skador.
13 mars 1943: Misslyckad attentatsplan i tre steg av den oppositionelle officeren von Tresckow:
Delar av ett kavalleriregemente ska likvidera Hitler på väg till ett militärt högkvarter i Smolensk. Men denne visar sig ha för kraftig eskort av SS.
Vid en middag i samma högkvarter ska flera officerare samtidigt resa sig och skjuta på Hitler, men chefen för frontavsnittet är emot detta och planen stoppas.
Tresckow ger en kollega en tidsinställd bomb i en likörflaska som placeras i Hitlers flygplan, men bomben detonerar inte.
21 mars 1943: Officeren von Gersdorff planerar ett självmordsattentat genom att låta en bomb krevera i sin jackficka vid Hitlers besök av en utställning av sovjetiska vapen i Zeughaus i Berlin. Men denne lämnar utställningen tidigare än beräknat via en sidoutgång.
16 december 1943: Ett nytt självmordsattentat planeras av infanterikapten Bussche som vill agera modell i en utställning för vinteruniformer. Hans plan går ut på att utlösa två handgranater, kasta sig på Hitler och omfamna honom tills granaterna exploderar. Men natten innan förstörs uniformerna i ett brittiskt flyganfall och utställningen inställs.
ANNONS
11 mars 1944: Ordonnansofficeren von Breitenbuch får tillträde till Hitlers alpresidens Berghof och bär en osäkrad pistol i byxfickan i syfte att skjuta Hitler. Men han stoppas vid ingången till mottagningssalen av SS-vakter med ordern ”Inga ordonnansofficerare!”
20 juli 1944:Claus von Stauffenberg gör ett försök till sprängattentat vid ett möte i Varglyan. Bomben kreverar men attentatet misslyckas då Führern inte står tillräckligt nära bomben. Fyra personer som står närmare omkommer.
Folke Schimanski är fil.mag. i historia, ekonomisk historia, statsvetenskap, nationalekonomi och teoretisk filosofi. Han är född i Berlin 1936. Han har gett ut ett flertal böcker, däribland antologin Kvinnan och revolutionen, handboken Media för alla, Dröm och verklighet i DDR, Historien om Weimar, Berlin - en stads historia, De bortglömda (om andra världskriget i tredje världen) och nyligen Mat – en krigisk historia.
Han har arbetat som producent vid Sveriges Radio och skapade där bland annat demokratiprojektet Bandverkstan och ledde programmet Historia att minnas. Han har varit kulturredaktör på Computer Sweden. Hans stora intresse är nu hållbarhetsfrågor.
I årets sista podd fortsätter Julia, Mattias och Kristoffer serien om 1900-talet. Nu om 1940-talet. De pratar om andra världskriget, division Engelbrecht, ransoneringskuponger, beredskapsmusik, Ingrid Bergman och ekonomisk tillväxt.
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1930-talet. De pratar om skotten i Ådalen, Saltsjöbadsavtalet, kohandel, folkhem, funkishus, Lort-Sverige, Lasse Dahlqvist, pilsnerfilm och proletärförfattare.
Mattias, Julia och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu det glada 1920-talet. De pratar om framtidstro, rusdrycksförbud och jazz men också om börskrasch och Karl Gerhard.