Operation Valkyria: Sammansvärjningen och attentatet mot Adolf Hitler
Många politiska mord har förändrat historien, men det finns också misslyckade mordförsök som troligen har förändrat världshistorien. Ett sådant är det misslyckade attentatet mot Nazitysklands ledare Adolf Hitler den 20 juli 1944. Det felslagna mordförsöket och de sammansvurnas tveksamhet gjorde att Hitler kunde ta tillbaka makten trots att den var nära att glida honom ur händerna. Om attentatet lyckats kanske det kalla krig och den upprustning mellan supermakterna USA och Sovjetunionen som följde på andra världskriget aldrig uppstått.
Nazistledaren Adolf Hitler överlevde många attentat. Själv var han övertygad om att en högre makt skyddade honom. Men attentatet 1944 gav Hitler skador som han aldrig blev helt återställd från. Bilden visar Hitler tillsammans med några generaler under ett möte vid östfronten två år tidigare.
"Det är fullständigt obegripligt att en man av denna kaliber kunde omge sig med så många idioter." Joseph Goebbels om överste von Stauffenberg
1944 På morgonen den 20 juli 1944 körde den tyske översten Klaus Schenk von Stauffenberg med sin adjutant genom Berlins sönderbombade utkanter. För de allra flesta var de ihärdiga bombangreppen ett bevis på att Tyskland var på väg att förlora andra världskriget. De tyska soldaterna pressades stadigt tillbaka på alla fronter.
Stauffenberg skulle flyga till "Varglyan", den tyske diktatorn Adolf Hitlers välbevakade bunker i Ostpreussen. Stauffenbergs officiella uppdrag var att diskutera nya trupper som skulle sättas in på östfronten.
ANNONS
Men han hade också ett hemligt uppdrag - att mörda Hitler! I Stauffenbergs portfölj låg en bomb tillverkad i Storbritannien. Bomben apterades, eller laddades, när man klämde sönder en liten glasbehållare med syra. Syran frätte sönder en metalltråd. När metalltråden gick av släpptes en metallfjäder fri och slog emot ett tändstift. Då slöts en elektrisk krets, tändstiftet gnistrade till och tändhatten exploderade. Tändhatten fick i sin tur hela laddningen att detonera. Genom att göra metalltråden olika tjock kunde bomben ställas in på olika tid. Stauffenbergs bomb hade en utlösningstid på mellan åtta och tio minuter.
Stor sammansvärjning mot Hitler
Stauffenberg var inte ensam. Högt uppsatta officerare och tjänstemän var inblandade i "Operation Valkyria". När Hitler var död skulle deltagarna störta nazisterna och ta över ledningen av Tyskland. Därmed skulle landet räddas undan en katastrof. Planet lyfte från Berlin och Stauffenberg gav order om att piloten skulle vara klar att återvända precis klockan tolv.
Andra mordförsök mot Hitler
Hitler hade redan överlevt ett tiotal mordförsök. Den 8 november 1939 exploderade en bomb på en ölkällare. Bomben hade gömts i en pelare vid den plats där Hitler brukade stå och tala. Endast genom att Hitler för en gångs skull gick tidigare än vanligt undkom han.
Claus Schenk von Stauffenberg (1907-1944). Till och med bland nazisterna väckte Stauffenbergs mod och handlingsförmåga beundran.
Efter mordförsöken hade Hitler blivit mer misstänksam och försiktig och ändrade hela tiden sina planer. Själv trodde han att en högre makt skyddade honom. I mars 1943 hade en kollega till Stauffenberg lyckats gömma en bomb i bagagerummet på ett flygplan som Hitler skulle resa med. Bomben var maskerad som en låda konjak och var av samma typ som den Stauffenberg nu hade med sig. Men bomben exploderade aldrig eftersom tändhatten ovanligt nog inte fungerade. De sammansvurna lyckades ta tillbaka paketet utan att avslöjas.
I oktober 1943 hade general Stieff försökt spränga Hitlers högkvarter i luften med två bomber, men de exploderade för tidigt.
Vid flera tillfällen hade medlemmar i sammansvärjningen väntat på Hitler med bomber eller pistoler, redo att offra sina egna liv, men antingen kom aldrig Hitler eller också hände något annat som tvingade attentatsmännen att ändra sina planer.
ANNONS
Två gånger tidigare hade Stauffenberg själv försökt att mörda Hitler. En gång, den 14 juli, hade de sammansvurna varit så nära att tyska trupper som leddes av Hitlermotståndare hade fått order att marschera mot Berlin för att starta kuppen.
Stauffenberg hade ringt och meddelat att Hitler var på plats och att bomben skulle apteras. När Stauffenberg kom tillbaka hade Hitler gått! Stauffenberg fick kasta sig på telefonen och lyckades avstyra kuppen!
Planerade att rädda Tyskland
Stauffenberg och hans vänner kände att tiden höll på att rinna ut. På alla fronter höll Tyskland på att förlora kriget, något som Hitler vägrade inse.
Om tyskarna gjorde sig av med Hitler kunde landet få en mildare fred än om ryssar och amerikanare störtade honom. Det var de sammansvurna övertygade om.
Stauffenberg hade tjänstgjort i kriget som officer, både i Polen och Nordafrika. I Tunisien blev han svårt sårad och förlorade högra armen, två fingrar på vänster hand och synen på vänster öga. Nu arbetade han på den tyska generalstaben, arméns högkvarter i Berlin.
Hitler ändrar planerna igen
Stauffenbergs flygplan landade enligt tidtabellen nära "Varglyan". Där arbetade en annan av de sammansvurna, general Fellgiebel. Han var chef för sambandstjänsten och skulle meddela Berlin så snart attentatet lyckats. Sedan skulle han isolera Hitlers högkvarter genom att avbryta alla förbindelser med omvärlden. Genom sambandstjänsten gick alla telefon- och telegrafledningar. General Fellgiebel skulle se till att inga meddelanden skickades iväg.
Stauffenberg gick sedan vidare till general Keitel, Hitlers förtrogne, som meddelade att konferensen flyttats. Den skulle inte hållas i den underjordiska bunkern utan i en träbarack. Det var en allvarlig missräkning för Stauffenberg. I betongbunkern skulle sprängverkan bli mycket kraftigare. Träväggarna skulle kunna vika sig och släppa ut en del av sprängkraften. Dessutom hade tidpunkten för mötet ändrats eftersom Hitler hade bråttom.
Skulle det betyda att konferensen hann avslutas innan bomben exploderat? När Stauffenberg fick se att barackens väggar förstärkts med tjocka betongplattor blev han lugnare.
På väg till konferensen ursäktar Stauffenberg sig med att han glömt sin mössa, springer tillbaka och klämmer, så fort han kommit utom synhåll, sönder glasbehållaren med syra i bomben. Nedräkningen har börjat. Senast inom tio minuter kommer explosionen!
Utanför konferensrummet säger Stauffenberg att han väntar ett viktigt telefonsamtal från Berlin och genast ska kallas ut när det kommer.
ANNONS
ANNONS
Bomben sprängs
Konferensen har redan börjat när Stauffenberg kommer in i rummet. Om sex och en halv minut briserar bomben. Det första Stauffenberg ser är att fönstren står öppna i sommarhettan. Det kommer att minska sprängverkan. Hitler står vid mitten av ett stort ekbord.
Stauffenberg ställer sig en bit vid sidan av Hitler och sätter ner portföljen på golvet. Med foten makar han in den under bordet så att den vilar mot den ena av de tjocka socklar som skivan ligger på. Bomben står mycket nära Hitlers fötter.
Innan Stauffenberg får tala vill Hitler höra färdigt på en annan rapport om östfronten. Alla tittar på kartorna och ingen upptäcker att Stauffenberg försiktigt smyger sig ut ur rummet.
Just då märker en av officerarna, överste Brandt, att Stauffenbergs portfölj står i vägen. Han flyttar den till andra sidan av sockeln, bort från Hitler.
General Keitel ser sig om efter Stauffenberg men han är inte kvar! Irriterat går generalen ut i förrummet men växeltelefonisten säger att Stauffenberg skyndat iväg med stor hast!
Keitel återvänder och hör rapporten om östfronten avslutas:
- Om inte våra förband vid Peipussjön omedelbart dras tillbaka så kommer en katastrof....
Just då, klockan 12.42, exploderar bomben. Baracken försvinner i ett rökmoln och eldslågor slår upp mot himlen. Kroppar virvlar i luften tillsammans med bitar av trä och betong.
Bild: Memnon335bc Närvarande när bomben detonerade under konferensen:
1. Adolf Hitler, lindrigt skadad 2. Generallöjtnant Adolf Heusinger - ställföreträdande chef för arméns generalstab, lindrigt skadad 3. General Günther Korten - chef för Luftwaffes generalstab † 4. Överste Heinz Brandt - general Heusingers adjutant † 5. General Karl Bodenschatz - Hermann Görings förbindelseofficer vid Führerhögkvarteret, allvarligt skadad 6. Överstelöjtnant Heinz Waizenegger - en av Alfred Jodls stabsofficerare 7. General Rudolf Schmundt - chef för arméstaben † 8. Överstelöjtnant Heinrich Borgmann - Adolf Hitlers arméadjutant, allvarligt skadad 9. General Walther Buhle - chef för arméstaben vid OKW 10. Konteramiral Karl-Jesco von Puttkamer - Adolf Hitlers marinadjutant, lindrigt skadad 11. Stenograf Heinz Berger † 12. Kapten Heinz Assmann - marinstabsofficer vid OKW 13. Major Ernst John von Freyend - Wilhelm Keitels adjutant 14. Generalmajor Walter Scherff - militärhistoriker vid OKW, lindrigt skadad 15. Konteramiral Hans-Erich Voss - marinens förbindelseofficer vid Führerhögkvarteret 16. Otto Günsche - Adolf Hitlers SS-adjutant, lindrigt skadad 17. Överste Nicolaus von Below - Adolf Hitlers adjutant vid Luftwaffe 18. Generallöjtnant Hermann Fegelein - Waffen-SS:s representant vid Führerhögkvarteret 19. Stenograf Heinz Buchholz 20. Major Herbert Büchs – Alfred Jodls andre adjutant 21. Franz von Sonnleithner - Utrikesministeriets representant vid Führerhögkvarteret 22. General Walter Warlimont - ställföreträdande stabschef vid OKW 23. General Alfred Jodl - stabschef vid OKW, lindrigt skadad 24. Generalfältmarskalk Wilhelm Keitel - Chef för OKW † = dödad
ANNONS
Tillbaka mot Berlin
Stauffenberg står en bit bort tillsammans med Fellgiebel och betraktar explosionen. Hitler måste vara död! Nu är det bråttom. Stauffenberg kastar sig in i sin bil och kör i högsta fart mot flygplatsen. Mellan "Varglyan" och flygplatsen ligger tre vägspärrar, men Stauffenberg lyckas bluffa sig igenom och några minuter efter klockan ett är planet på väg mot Berlin.
Stauffenberg var övertygad om att Hitler var död, men attentatet hade misslyckats. Den chockade diktatorn hade fått trumhinnorna spräckta, håret avsvett och skadats av nedfallande bjälkar - men han levde. Överste Brandt hade räddat Hitlers liv genom att flytta portföljen till andra sidan sockeln, men själv dog han i explosionen.
Bild: Deutsches Bundesarchiv Chockade. Hitlertrogna officerare med riksmarskalk Göring i mitten granskar det förstörda rum där attentatet ägde rum.
Först trodde Hitlers officerare att det varit ett flyganfall, men snart kom Keitel ihåg överste Stauffenbergs hastiga flykt. Man gav order om att han skulle arresteras så snart planet landade i Berlin, men ordern kom aldrig fram eftersom alla förbindelser var avbrutna. General Fellgiebel hade hållit sitt löfte och stoppat alla telefonsamtal och telegram från "Varglyan" efter att bomben exploderat.
Förvirrade kuppmän
I Berlin rådde stor förvirring bland de sammansvurna. Ett meddelande från Fellgiebel hade gått fram - Hitler var sårad, men levde! Efter det meddelandet vågade inte officerarna i Berlin fortsätta som planerat. Först när Stauffenberg landade vid fyratiden och rasande gav order om att sätta i gång, började något hända. Då hade värdefulla timmar redan gått förlorade.
Stauffenberg skickade bud till tyska högkvarteret i Paris som var ockuperat av nazisterna. Inom tre timmar hade de sammansvurna där arresterat hundratals Hitlertrogna.
Tveksamhet fäller kuppmännen
I Berlin gick det långsammare och alltfler tvekade om vad de skulle göra. General Fromm på generalstaben fick ett samtal från "Varglyan". Förbindelsen var återupprättad.
- Det är struntprat att Führern är mördad, sade general Keitel i andra ändan av tråden.
Sammansvärjningen hade misslyckats. Desperat försökte olika grupper av officerare arrestera varandra.
ANNONS
ANNONS
Nu hade Hitler lyckats få kontakt med propagandaminister Joseph Goebbels, den enda av nazistregeringens ministrar som var på plats i Berlin. I samma ögonblick som samtalet avslutades marscherade SS-officeren Otto Remer in på Goebbels kontor och förklarade att Hitler var död och att Goebbels skulle arresteras. Goebbels svarade iskallt att Hitler levde och att han just talat med Führern (ledaren) i telefon. Goebbels beställde ett brådskande samtal och Remer fick själv höra Hitlers hesa rasande röst i luren. Remer fick order om att genast slå ner upproret.
Klockan nio på kvällen meddelade radion att "ett avskyvärt attentat" riktats mot Führern och att han skulle tala senare under kvällen. Sammansvärjningen rasade samman och en efter en av de sammansvurna greps.
Stauffenberg och tre andra fördes ner på gården till generalstaben och arkebuserades. Andra höga officerare tvingades begå självmord, men det var bara början. Redan nästa dag hade hundratals människor, skyldiga som oskyldiga, gripits.
- De ska ställas inför folkdomstolen, rasade Hitler. Ingen nåd får ges. Häng dem!
Det var den order Hitler gett sedan kuppförsöket slagits ned.
Samma natt kunde det tyska folket i radio höra den rasande diktatorn fördöma kuppmännen. Nu stod det klart för alla att Hitler levde.
Hängda i pianotråd
Folkdomstolen under ledning av Roland Freisler skred genast till verket. De åtalade utsattes för en skur av förakt, inte bara av åklagaren utan ofta också av sina försvarare.
Domarna var ju klara redan innan rättegången och de dömda avrättades genom att hängas i tunna pianotrådar från krokar. På så sätt blev dödskampen längre. På Hitlers order filmades avrättningarna. Sedan visades filmerna för honom samma kväll. Flera av de officerare som kommenderats att se filmerna gick ut för att kräkas.
Folkdomstolen arbetade vidare i flera månader efter attentatet. 7 000 personer arresterades, däribland barn, fruar och anhöriga till misstänkta. Minst 5 000 av de arresterade avrättades eller mördades. Samtidigt ryckte de allierade allt närmare. Den 3 februari 1945 träffades folkdomstolen av en amerikansk bomb. Freisler dödades och de flesta papper brann upp. Fabian von Schlabrendorff som skulle dömts den dagen undkom därmed avrättningen. Han sattes i koncentrationsläger och befriades av amerikanerna. Fabian von Schlabrendorff var en av de få sammansvurna som överlevde kriget.
Den 30 april 1945 begick Hitler självmord och den 2 maj intog Sovjetunionens Röda armé Berlin. Några dagar senare kapitulerade Tyskland ovillkorligt.
ANNONS
ANNONS
Vad hade hänt om attentatet lyckats?
Många har funderat över vad som hänt om attentatet mot Hitler hade lyckats.
Efter andra världskriget delades Tyskland i Västtyskland och det kommunistiska DDR. En rad andra länder i östra Europa kom också under Sovjetunionens dominans och det kalla kriget mellan öst och väst inleddes. Över hela världen bekämpade de nya supermakterna USA och Sovjetunionen varandra politiskt. Kapprustningen mellan väst och öst ledde till ökad oro för ett kärnvapenkrig som skulle kunna förinta mänskligheten.
Om attentatet mot Hitler och sammansvärjningen lyckats hade det kunnat få väldiga konsekvenser. Tyskland hade kapitulerat sommaren 1944 och de sovjetiska styrkorna hade aldrig nått så långt västerut. Kanske hade Tyskland då aldrig delats och efterkrigshistorien sett helt annorlunda ut, utan kallt krig och kapprustning mellan öst och väst.
Även om Hitler överlevde hade kuppmännen under några timmar en chans att vända utvecklingen. "Varglyan" var avskuren och de hade trogna trupper i Berlin. Men kuppmännens tveksamhet gjorde att alltför mycket värdefull tid gick till spillo. Hitler kunde återta initiativet och till skillnad från kuppmännen tvekade varken Hitler eller Goebbels om vad de skulle göra.
Nämn minst två orsaker till varför inte kuppmakarna lyckades ta makten i Nazityskland.
Hur reagerade Hitler efter kuppförsöket och vad hände med de inblandade?
Nämn några andra mordförsök mot Adolf Hitler och varför de inte lyckades.
Vad hade troligtvis hänt om attentatet den 20 juli 1944 hade lyckats?
Resonera kring eller diskutera:
Hur kunde Adolf Hitler överleva ända fram till den 30 april 1945?
Vilka metoder använder många diktatorer för att hålla folket i schack och diktaturen vid liv?
Litteratur: Ian Kershaw, Hitler 1936-1945: Nemesis, Penguin Press, 2000 Antony Beevor, Andra världskriget, Historiska Media, 2012 Eigil Steinmetz, Attentat och politiska mord - från Marat till John F. Kennedy, Forum, 1971 Allan Sandström, Attentatet mot Hitler, Libris, 1988
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
I årets sista podd fortsätter Julia, Mattias och Kristoffer serien om 1900-talet. Nu om 1940-talet. De pratar om andra världskriget, division Engelbrecht, ransoneringskuponger, beredskapsmusik, Ingrid Bergman och ekonomisk tillväxt.
