Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i Sverige. Om någon blev dåligt behandlad på sin arbetsplats fanns det ingen att vända sig till. Men genom gemensam organisering lyckades arbetarna vända maktfördelningen. I den här artikeln kan du läsa om framväxten av den svenska modellen. Vad hände på vägen och hur arbetar fackförbunden idag?

Bild: Stockholms stadsmuseum

Café 1910. I början av 1900-talet fanns det få lagar som reglerade förhållanden i arbetslivet.

Innan fackföreningarnas framväxt fanns få lagar som reglerade förhållandena i arbetslivet. Förhållandena på arbetsplatserna kunde därför vara eländiga och arbetsdagarna långa.

Om någon betraktades som sjuk, inte ansågs tillräckligt arbetsam eller uppfattades som uppstudsig kunde denne få sparken, utan uppsägningstid eller förvarning. Eftersom arbetarnas familjer ofta bodde i lägenheter som tillhörde arbetsgivaren blev de också vräkta om de blev uppsagda.

Arbetarna bildar fackföreningar

Arbetarna insåg så småningom att det enda sättet att få det bättre var att hålla ihop. Därför började de mot slutet av 1800-talet att organisera sig för bättre arbetsvillkor, bättre löner och 8 timmars arbetsdag. De bildade fackföreningar för att med gemensamma krafter få det bättre på arbetsplatserna. Samtidigt började de samla in pengar bland medlemmarna till arbetslöshetskassor och sjukkassor för att solidariskt kunna stödja dem som blivit av med jobbet eller blivit sjuka.

ANNONS

Bra att veta...

Arbetare och tjänstemän: Ursprungligen ansågs skillnaden mellan en tjänsteman och en arbetare vara att tjänstemannen i sitt yrke producerade tjänster istället för varor. Idag handlar skillnaden snarare om vilka yrken som är fackligt organiserade inom LO-förbunden - arbetaryrken - och vilka yrken som är fackligt organiserade inom de två andra fackliga centralorganisationerna TCO och Saco - tjänstemannayrken. För många tjänstemannayrken krävs ofta längre utbildning än för arbetaryrken, ibland på högskolenivå.

LO betyder Landsorganisationen. Där finns förbund som Handels, IF Metall, Kommunal, Byggnads och Hotell- och restaurangfacket.

TCO betyder Tjänstemännens Centralorganisation. Där finns förbund som Unionen, Vision, Fackförbundet ST och Vårdförbundet.

Saco betyder Sveriges Akademikers Centralorganisation. Där finns förbund som Akademikerförbundet SSR, Läkarförbundet, Akavia, Sveriges Ingenjörer och Lärarnas Riksförbund.

Med ett sådant grundskydd gick det att undvika att arbetarna sålde sitt arbete till lägre lön än vad man gemensamt kommit överens om, vilket kunde skapa en press nedåt på lönerna för alla. När de som var fackligt organiserade hade fått de flesta av sina kollegor att gå med i fackföreningen var de starka nog att kräva förbättringar av sin arbetsmiljö, sina arbetstider och sina arbetsvillkor. Annars hotade de med strejk. Om tillräckligt många personer gick ihop kunde detta vara ett effektivt verktyg. Men i början var det svårt.

Många arbetsgivare tog under pågående strejk in oorganiserade arbetare - så kallade strejkbrytare - och det blev ofta oroligheter när de fackligt organiserade arbetarna försökte hindra strejkbrytarna från att komma in på arbetsplatserna.

Den första fackföreningen - Typografiska föreningen - bildades 1846 och flera följde efter. Typograferna, som jobbade på tryckerier, bildade sedan 1886 det första rikstäckande svenska fackförbundet, Svenska Typografförbundet. Därefter gick det snabbt och Landsorganisationen, LO, bildades 1898. Den fackliga organiseringen bland arbetarna ledde till att också arbetsgivarna bildade organisationer. Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, bildades 1902. Först 1906 erkände SAF arbetarnas rätt att organisera sig.

Arbetarrörelsen växte fram i Sverige under en period av stark industrialisering och urbanisering (inflyttning från landsbygd till städer). Även andra folkrörelser, som nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen och flera politiska partier, uppstod under samma tid.

Stora motgångar

Det fackliga arbetet råkade även ut för allvarliga motgångar. En sådan var den så kallade storstrejken 1909. Då var arbetarnas styrka inte tillräcklig och storstrejken fick avbrytas utan att man fått igenom de krav man hade. LO förlorade hälften av sina medlemmar i och med detta. Många arbetarfamiljer vräktes och fackliga aktivister svartlistades av arbetsgivarna. Svartlistning var en vanlig metod som arbetsgivaren använde sig av för att se till att fackligt aktiva inte skulle kunna få ett nytt jobb.

En annan tragisk motgång inträffade när militär sköt fem personer till döds och sårade ytterligare fem vid en demonstration i Ådalen 1931. Händelserna i Ådalen fick stor betydelse för samhällsdebatten och medförde ökat stöd för de fackliga kraven.

Strejkerna blev i längden dyra för arbetsgivarna och gjorde det svårt för dem att hålla igång verksamheten, och göra vinst, utan ordinarie personal. De satte sig därför ner med de fackliga företrädarna för att förhandla och gick med på eftergifter för att få tillbaka arbetarna till jobbet.

ANNONS

De första kollektivavtalen

Det var under sådana omständigheter de svenska kollektivavtalen växte fram. Avtalen gav arbetstagarna bättre villkor och arbetsgivarna slapp oroa sig för strejker eller andra stridsåtgärder under den tid avtalen gällde. Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan två parter på arbetsmarknaden - arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer.

Strejkande arbetare — Strejkande samlade i Lill-Jansskogen i Stockholm under storstrejken 1909. Det var den största drabbningen på svensk arbetsmarknad någonsin. Tvåhundratusen fackligt organiserade arbetare och hundratusen oorganiserade strejkade för bland annat 8 timmars arbetsdag, drägliga arbetsvillkor och rätten till facklig anslutning.

Det första kollektivavtalet i Sverige anses ha skrivits under i Stockholm 1869 efter en strejk bland byggnadsarbetare. Men det var långt senare som kollektivavtal fick en större spridning.

Mer samarbete mellan parterna

Kollektivavtalen började som lokala uppgörelser och gällde sedan för hela landet och en hel bransch. År 1938 slöts Saltsjöbadsavtalet, ett avtal mellan parterna SAF (Svenska Arbetsgivareföreningen) och LO (Landsorganisationen) på arbetsmarknaden. Detta avtal ledde till en lång period av arbetsfred och samarbete mellan parterna. Det vill säga inga strejker och mer förhandlingar. Något som än idag är en viktig del i det som brukar kallas den svenska arbetsmarknadsmodellen. Inom modellen har fackförbunden och deras medlemmar bara möjlighet att strejka innan ett avtal skrivits under eller när avtalet gått ut, och arbetsgivaren måste följa det som står i avtalet under hela avtalstiden.

Kollektivavtalen utvidgas

Efterhand kom kollektivavtalen att omfatta allt fler. Så småningom fick även tjänstemän kollektivavtal. Deras löner och anställningsvillkor hade pressats tillbaka under 1920-talskriserna i Sverige och nu började de i högre grad organisera sig. En viktig fråga för tjänstemännen var pensionsfrågan. Tjänstemännens fackliga arbete var inte partipolitiskt bundet.

Rätten att strejka för dem som jobbar i offentlig sektor - stat, kommun och region - dröjde ända till 1966. Orsaken till detta var en stor oro för att strejker inom det offentliga området skulle bli samhällsfarliga.

ANNONS

Innehållet i kollektivavtalen har genom åren blivit alltmer omfattande. Delar av innehållet i avtalen har omvandlats till lagstiftning som ska gälla alla arbetstagare - även på arbetsplatser som saknar kollektivavtal. Dessa lagar har stärkt de anställdas ställning i arbetslivet vilket i sin tur stärkt de fackliga organisationerna och klargjort fackets och arbetsgivarnas relation på arbetsmarknaden. Arbetarnas sjukkassor har tagits över av staten, idag kallat sjukförsäkring. Arbetslöshetskassorna (a-kassan) är fortfarande knutna till fackförbunden men deras regelverk styrs numera av beslut i riksdag och regering. Större delen av ersättningen till de arbetslösa finansieras sedan länge av staten.

Fackets roll idag

Det fackliga arbetet har drivit fram mycket av det skydd och de rättigheter som anställda idag har på den svenska arbetsmarknaden. Utan ansvarstagande arbetsgivare och stöd från det politiska systemet hade den svenska arbetsmarknadsmodellen inte blivit verklighet. Fortfarande finns mycket kvar att göra för att få till en arbetsmarknad där alla arbetstagare kan känna sig trygga med sin arbetssituation.

Idag handlar de fackliga kraven delvis om andra saker än vad de gjorde för 100 år sedan. Frågor som arbetsmiljö, anställningsvillkor och lön är fortsatt viktiga. Men frågan om hur unga ska komma in på arbetsmarknaden och att stötta dem som har jobb i deras framtida utveckling i sina yrken är också viktiga frågor för dagens fackförbund. Samt hur personer med deltids- och visstidsanställningar samt gigjobb ska kunna känna trygghet i sitt arbetsliv. Vissa fackförbund försöker även organisera papperslösa och personer som hamnat utanför den vanliga arbetsmarknaden i Sverige.

LÄS MER: Fackföreningarnas framväxt

LÄS MER: Strejker förr och idag

LÄS MER: Kvinnor och män i arbetslivet

LÄS MER: Den svenska demokratins historia (artikelserie)

LÄS MER: Jämställdhet förr och vägen till ett mer jämställt samhälle

LÄS MER: Arbetsmiljö förr och idag

LÄS MER: Industriella revolutionens sociala följder

PODCAST: Arbetsmarknaden i Sverige

Läs mer i Arena Skolinformations skolmaterial:

Kändes denna text för svårläst för dina elever så finns även ett lättläst material att tillgå:

Arbete - lättlästa texter om arbetsliv och arbetsmiljö i Sverige.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Beskriv kortfattat hur förhållanden på arbetsplatser kunde vara innan fackföreningarnas tillkomst.
Nämn några av de arbetsmiljöfrågor som var viktigast för de första fackföreningarna? (Vad ville arbetarna förändra på arbetsplatsen och i arbetslivet?)
Vilket var fackförbundens främsta vapen i sin kamp för bättre arbetsvillkor? Motivera varför.
Vad menas med ett kollektivavtal?
Varför är Saltsjöbadsavtalet en viktig händelse i den svenska arbetsmarknadens historia?
Staten har idag tagit över några av de ansvarsområden som fackförbunden hade förr. Ge exempel.
Fackföreningarna kämpar än idag för att förbättra villkoren i arbetslivet. Ge några exempel på frågor som är aktuella för dagens fackförbund.

Text: Anna Danielsson Öberg, Bengt Lindman, Johanna Lindell, Ludvig Myrenberg och Agnes Kullenmark (För Arena Skolinformation)
Webbplats: www.arbetslivskoll.se

Senast uppdaterad: 25 september 2024

Publicerad: 9 juni 2021

Spara som favorit

ANNONS

Liknande filmer och poddradio