- Ny teknik som i grunden förändrat förutsättningarna för resor och kommunikation på global nivå, även för fattiga människor.
De olika krafterna som driver globaliseringen är i allra högsta grad sammankopplade. Handel mellan länder skapar exempelvis politiska relationer. På samma sätt skapas relationer på flera nivåer när det finns ett kulturellt utbyte mellan länder.
Nationalstatens roll
Vilka effekter, direkta och indirekta, som globaliseringen leder till är föremål för en hetsig debatt mellan tänkare inom ämnet internationella relationer. Mycket av debatten har handlat om nationalstatens roll i globaliseringens tidevarv.
En del liberala förespråkare av globaliseringen hävdar att statens betydelse kommer att vittra bort när den globala politiken och ekonomin blir allt mer gränslös. Företag och andra privata aktörer, även enskilda individer och sociala rörelser, kommer att få ökad makt, eftersom de inte behöver förhålla sig till de strikta gränser som karaktäriserar nationalstaten.
Globaliseringsanhängare menar även att vi människor blir mindre och mindre benägna att identifiera oss med den stat vi är födda i. Detta har att göra med den teknologiska revolutionen som bland annat har gjort det möjligt att ta del av filmer, musik, media etc. från olika delar av världen. Med intryck från jordens alla hörn, och dessutom med ökade möjligheter att röra oss över gränserna, blir vi ”världsmedborgare” istället för ”svenskar”.
Andra tänkare, särskilt från den realistiska tankeskolan, menar att staten kommer förbli den viktigaste enheten i det internationella systemet. Det är fortfarande stater som formar den politik som påverkar oss, både nationellt och internationellt genom mellanstatliga samarbeten, och det är nationella intressen som är den viktigaste drivkraften för hur stater agerar internationellt.
Globalisering och säkerhet
En allt mer sammankopplad och integrerad värld har betydelse för hur vi ser på säkerhet. En konflikt, översvämning eller ekonomisk kris i en del av världen kan snabbt skapa oro på andra håll.
Begreppet säkerhet har under de senaste decennierna fått en bredare betydelse, mycket som en effekt av globaliseringen. En stats och dess medborgares säkerhet beror inte längre bara på försvaret av det egna territoriet, utan påverkas även av internationella händelser. Detta kan gå mycket snabbt och sätter höga krav på en flexibel krishanteringsförmåga.
Dagens internationella insatser som genomförs av organisationer som FN, EU och Nato återspeglar detta. Från att tidigare ha handlat om att skapa fred genom militära medel, ligger fokus idag mer på långsiktiga åtgärder som ska främja stabilitet och väl fungerande samhällsinstitutioner. Många insatser sker därför i civil-militär samverkan.
Globaliseringen syns även i dagens konflikter. Få krig utkämpas numera mellan stater och deras konventionella arméer. Detta har att göra med vårt ömsesidiga beroende - det är helt enkelt inte troligt att länder som har ekonomiska relationer går i krig med varandra.
Istället är det inomstatliga väpnade konflikter som idag är vanligast. Det är i högre utsträckning privata aktörer, ofta kriminella organisationer som rebell- eller terroristgrupper, som utgör de största antagonistiska hoten för stater och deras medborgare.
