1985 blev Michail Gorbatjov Sovjetunionens ledare. Gorbatjov arbetade för förändring (på ryska: perestrojka) och öppenhet (på ryska: glasnost) samt ökad demokratisering.
Dessa förändringar innebar att livet blev allt friare i Sovjetunionen. Samtidigt ökade frihetskraven från flera av Sovjets republiker, främst från de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen) som ville uppnå självständighet.
Den 19 augusti 1991 meddelades det från Moskva att Gorbatjov var avsatt som Sovjetunionens president. Nio personer hade tagit över makten. Kuppmakarna sa sig vilja stoppa Sovjetunionens sönderfall. Det visade sig dock att armén stödde Gorbatjov. Dessutom blev Boris Jeltsin - en f.d. högt uppsatt partimedlem - en centralgestalt i motståndet mot kuppmakarna. Kuppen misslyckades.
Kuppen kom att betyda slutet för kommunistpartiet och Sovjetunionen som stat. Det visade sig att kuppmakarna påskyndade den utveckling som de försökt förhindra. Allt fler stater förklarade sig vara självständiga trots att Gorbatjov vägrade att acceptera att Sovjetunionen upplöstes.
Den 25 december 1991 avgick Gorbatjov som Sovjetunionens president. Sovjetunionen fanns inte längre.
När Sovjetunionen föll samma uppstod återigen landet Ryssland som en egen självständig stat. Det nya Rysslands första president blev Boris Jeltsin.
Som ledare för Ryssland försökte Boris Jeltsin förändra det ekonomiska systemet. Statlig egendom började säljas ut till privatpersoner. På hösten 1993 beslöt Jeltsin att jorden skulle privatiseras. Jeltsin hade haft problem med det i parlamentet och i oktober 1993 ockuperade en del parlamentsledamöter det ryska parlamentet. Omfattande strider pågick inne i Moskva innan upproret slogs ned. Jeltsin efterträddes den 7 maj 2000 av Vladimir Putin som Rysslands president.
En supermakts dödNär Michail Gorbatjov år 1985 tog över makten i Sovjetunionen, räknades landet tillsammans med USA som en av världens två supermakter. Men Sovjetunionen hade stora ekonomiska problem. Produktionen hade stannat upp, och kapprustningen med USA kostade mer än Sovjetunionen hade råd med. Gorbatjov startade en rad reformer. USA och Sovjetunionen fick vänskapliga förbindelser. På hemmaplan ville Gorbatjov öppna samhället och införa ökad demokrati. Sovjetunionen bestod av 15 delrepubliker; Ryssland var den absolut största. Den nya öppenheten gjorde att en del republiker, speciellt Litauen, krävde ökad självständighet. Fler republiker följde efter. Många konservativa kommunister började frukta att Sovjetunionen skulle falla sönder. I augusti 1991 försökte konservativa kommunister störta Gorbatjov i en kupp. Några dagar senare skulle han skriva under ett avtal som gav republikerna ökad självständighet, och det ville kuppmakarna stoppa. Men kuppen misslyckades, främst genom motståndet från Rysslands president Boris Jeltsin. De baltiska staterna förklarade sig självständiga, och Moskva erkände deras självständighet. I december 1991 förklarade Jeltsin tillsammans med presidenterna från Vitryssland (nuvarande Belarus) och Ukraina att Sovjetunionen var upplöst. Istället fanns det 15 självständiga länder. De skulle samarbeta i organisationen OSS, Oberoende Staters Samvälde. Med ett penndrag upplöstes en supermakt! Ironiskt nog påskyndade kuppmakarna år 1991 den utveckling de försökt stoppa. OSS stannade i huvudsak på papperet, och i slutet av 1990-talet var organisationen närmast bortglömd.
|
LÄS MER: Michail Gorbatjov
LÄS MER: Perestrojka och glasnost
LÄS MER: Östeuropa och Ryssland efter kommunismens fall
LÄS MER: Sovjetunionen
PODCAST: Vad var Sovjetunionen?
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1995
Peter N. Stearns, World History in Brief - Major Patterns of Change and Continuity, Longman, 2001
John P. McKay, A history of world societies, Houghton Mifflin, 2000
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty (författare och f.d. SO-lärare) och Kaj Hildingson (journalist och läromedelsförfattare)
Här nedan hittar du material som handlar om Sovjetunionens sönderfall och upplösning.
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.
Europas karta har genomgått stora förändringar under det senaste århundradet. Länder som Östtyskland och Jugoslavien har delats och upplösts, medan andra, som Sovjetunionen, har försvunnit helt. Österrike-Ungern och det Osmanska riket är också exempel på stater som en gång var mäktiga men som inte längre existerar. Deras historier visar hur politiska och sociala omvälvningar kan förändra kartan och därmed också människors liv...
Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan Berlinmuren föll den 9 november 1989 gick startskottet för de östeuropeiska kommunistregimernas sönderfall och det kalla krigets avveckling...
1989 hamnade händelserna i Centraleuropa i centrum för världens intresse. Kommunistpartierna i Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, och Bulgarien hade alltsedan andra världskriget styrt sina hemländer med järnhand uppbackad av sovjetiska bajonetter...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.
Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?
På UR:s webbplats kan du lyssna på ett poddavsnitt (ca 28 min) från Bildningsbyrån om Michail Gorbatjov. När Michail Gorbatjov tog över som ledare över Sovjetunionen i mitten av åttiotalet fick världen se en ny typ av kommunistledare. Han var yngre, vitalare, hade charm och framförallt nya idéer om nedrustning av kärnvapen och om att modernisera Sovjet till att mer likna länderna i väst. Men hans försök till demokratisering ledde istället till imperiets sönderfall.
Bildningsbyrån producerar kortdokumentärer om historiska personer genom tiderna som utmanat sin samtid och förändrat historien. Hör levande berättelser om människor över hela världen som tänkt mot strömmen och lär dig mer om den idéhistoriska kontext de verkade i.
Artikel i tidningen Populär historia där Dick Harrison berättar om Ukrainas historia. Det idag så hårt krigsdrabbade Ukraina har en lång och intressant historia som tar sin början redan under vikingatiden, när kopplingarna till Norden var betydande. Genom seklerna har det strategiskt belägna territoriet varit omstritt och ofta behärskats av starka grannar, inte minst ryssar och polacker...
Artikel i tidningen Populär historia där Daniel Rydén berättar kortfattat om några viktiga händelser i Sovjetunionens historia. Sovjetunionen bildades 1922 och föll sönder 1991. Här snabbsammanfattar vi den väldiga statsbildningens historia...
Avsnitt (10:54 min) från UR:s programserie Samhällskunskap förklarad där du kan lära dig mer om kriget i Ukraina. Vilken är den politiska och historiska bakgrunden till Rysslands invasion av Ukraina? Vi förklarar de bakomliggande orsakerna, från att Sovjetunionen bildas 1922 till Rysslands krig i Ukraina hundra år senare. Medverkar gör rysslandsexperten Martin Kragh.
Läxhjälpsfilm (27:45 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om kalla krigets slut och Sovjetunionens upplösning. Här berörs även några konsekvenser av kalla kriget.
Läxhjälpsfilm (5:33 min) där SO-läraren Hans Strömhäll berättar om slutet på kalla kriget, rivandet av Berlinmuren och Sovjetunionens sönderfall.
På Landguidens webbplats (som drivs av Utrikespolitiska institutet) ges en lång och utförlig sammanfattning av bakgrunden till konflikten i Ukraina. I februari 2022 kulminerade vad som beskrivits som den farligaste politiska situationen i Europa sedan andra världskriget: Ryssland inledde ett storskaligt militärt anfall mot Ukraina. Alltsedan 2014, då ett folkligt uppror i Ukraina gav uttryck för ukrainares önskan om starkare band till Västeuropa, har Ryssland försökt hejda landets närmande till väst...
Avsnitt (79 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om järnridåns och Berlinmurens fall. Den 13 augusti 1961 stängdes gränsen runt Västberlin och taggtråden rullades ut. Kalla kriget rasade och Berlinmuren restes. Muren skiljde vänner, familjer och par åt..
Webbföreläsning (20:53 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström som berättar om Sovjetunionens kollaps och hur det kalla kriget ledde till nya konflikter som t.ex. elfte september och al-Qaida. Fram till 13:40 handlar det om kalla krigets slut och Sovjetunionens sönderfall. Därefter förklaras orsaker till och konsekvenser av elfte septemberattackerna.
Genomgång (3:35 min) av SO-läraren Håkan som berättar kortfattat om Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979.
Genomgång (5:08 min) av SO-läraren Håkan som berättar om den polska fackföreningen Solidaritet och dess ledare Lech Walesa som kom att bidra till kommunismens fall i Östeuropa 1989.
Föreläsning (14:55 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om kalla krigets orsaker, händelseförlopp och varför det slutade.
Webbföreläsning (4:48 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om kalla krigets slut.
Genomgång (15:01 min), del 5 av 5, där SO-läraren "Mik Ran" berättar om Sovjetunionens nedgång och fall 1979-1991 - slutet på kalla kriget.
Del 13 av 16 "Från dröm till terror – en film (7:11 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15
Här hittar du material som behandlar Rysslands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa...
Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...
En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med...
Sovjetunionen (1922-1991) var en socialistisk (i form av kommunism) statsbildning och en...
Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och...
Det afghansk-sovjetiska kriget varade mellan 27 december 1979 och 15 februari 1989. Det hela...
När Sovjetunionens ledare Brezjnev dog 1982 och kriget i Afghanistan blev allt mer betungande för...
Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns två...
Perestrojka (ombyggnad och ekonomiska reformer) och glasnost (öppenhet och yttrandefrihet) har...
Järnridån var en metafor (bildligt uttryck) för en gräns som delade Europa i två delar efter andra...
Vladimir Vladimirovich Putin (född 7 oktober 1952) är en rysk politiker, statsman och före detta...
