En stiliserad symbol för en bild kallas piktogram (ideogram = symbol för en idé eller ett begrepp). Samma tecken kunde användas för sol, dag och tid.
Inget direkt samband fanns mellan tecken och ljud (som i vårt språk). För mer komplicerade meddelanden måste det finnas cirka 2000 olika tecken.
Symbolerna anpassades så småningom till ljud
Långsamt anpassades symbolerna till ljud. Symbolen för bi kom att beteckna ljudet b i andra ord. Symboler som betecknar ljud kallas fonogram.
Kombinationen av två eller flera fonogram för att bilda ett ord brukar kallas rebuskonstruktion.
Skriften användes inom administrationen för att få kontroll
Prästerna höll strikt kontroll över vilka tecken som skulle användas. De två tusen tecknen kunde småningom reduceras till sex hundra. Ofta var det förvaltningen av templens verksamhet och egendomar som skulle registreras. Det kunde till exempel gälla uthyrning av mark. Anteckningar gjordes om antalet arbetare, om deras yrken och arbetstider. Ofta kan vi läsa om penningsummor och räntor. Många lertavlor innehåller snabba minnesanteckningar. Dessutom finner vi många medicinska texter.
Babylonierna spred skrivkonsten i Mellanöstern
Babylonierna erövrade Sumer ca 1700 f.Kr och övertog skriften. Sedan spreds den vidare bland andra semitiska folk i Mellanöstern.
Den assyriske härskaren Assurbanipal utförde vid sidan av alla sina grymma illdåd även en kulturgärning, när han lämnade efter sig ett bibliotek innehållande 4 000 lertavlor.
I detta sammanhang kan de som löste kilskriftens gåta nämnas – den tyske gymnasieläraren Georg Friedrich Grotefens och den engelske militären sir Henry Rawlinson.
LÄS MER: Skriftens tidigaste historia
LÄS MER: De mesopotamiska kulturerna
LÄS MER: Sumererna
LÄS MER: Babylonien och Assyrien
LÄS MER: Babylonien
LÄS MER: De första städerna
LÄS MER: Hammurabis lag ristades i sten
LÄS MER: Alfabetets uppkomst
LÄS MER: Skriftens historia - från bildskrift till alfabet
