Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?

Denna förklaring är alltså politisk men utgår från naturförhållandena. Jordbruket krävde stark centralmakt. En despoti (envälde) - som kanske var nödvändig - växte fram, men despoterna vanskötte landet. Någon politisk motvikt i form av en adel som kunde balansera härskarens makt i organiserade former fanns inte.

Skattetrycket på bönderna blev allt hårdare. Följden blev allt mindre incitament för bönderna att förbättra jordbruket. Resultatet blev en ond cirkel som ledde till allt mindre skatteintäkter för staten och därmed finanskris och inflation. En viktig förklaring är också att en stor del av jorden ägdes av jordägare som bodde i städerna och inte hade någon kontakt med själva jordbruket (se nedan). Detta i sin tur har att göra med den särskilda typ av feodalism som rådde i kalifatet.

Feodalism?

När staten fick ekonomiska problem och akut behövde mer pengar, blev lösningen att lägga ut beskattningen på entreprenad till armén. På 900-talet då militären fick allt större makt började staten sålunda avlöna militärerna genom att ge dem rätten att beskatta bönderna som bodde inom vissa bestämda jordområden. Militärerna betalade in en summa i förskott till staten och fick därefter på egen hand se till att driva in pengarna av bönderna. Dessa militärer bodde i städerna och var enbart intresserade av att plundra bönderna på pengar. Eftersom de innehade denna beskattningsrätt under en tidsbegränsad period gällde det att pressa ut så mycket pengar som möjligt av de fattiga bönderna. Men något intresse av själva jordbruket och dess utveckling hade de inte. De hade över huvud taget ingen kontakt med bönderna och jordbruket.

Den ärftliga aristokrati som uppstod i Europa under medeltiden saknade motsvarighet i den muslimska världen. I Europa kunde aristokratin bilda en starkare motvikt mot kungamakten. Den europeiska adeln fick också ett intresse på längre sikt av att jordbruket utvecklades positivt. De var mer engagerade i jordbruket eftersom de gynnades av dess utveckling.Gemensamt för de två världarna var att jordbruket utgjorde den klart viktigaste näringen och att kapitalismen ännu inte var utvecklad. Feodalismen i dess mer allmänna betydelse rådde både i Europa och den muslimska världen. I båda världarna ägde och kontrollerade en militär klass jorden, och en stor del av bönderna levde ett hårt liv och fick betala höga skatter, räntor och avgifter. Men i verkligheten skiljde sig världarna mycket åt. Om man talar om feodalism ska man vara medveten om att denna kan se väldigt olika ut.