Massutvandringen
Albas så kallade blodsdomstolar gick hårt fram mot "kättarna". Med tanke på att dessa "kättare" utgjorde en folkmajoritet i landets norra provinser fick förföljelserna också allvarliga ekonomiska och sociala konsekvenser. Nederländerna befann sig under 1500-talet i ett stort ekonomiskt uppsving. Även konsten och de humanistiska vetenskaperna var på frammarsch. Som representant för humanismen kan nämnas Erasmus av Rotterdam.
Men förföljelserna ledde nu till ett avbräck i den ekonomiska utvecklingen. Landet började tömmas på sin yrkesverksamma befolkning. I vissa städer lämnade ända till en tredjedel av befolkningen sina hem och drog till främmande land. De flesta begav sig till andra protestantiska länder som England och Tyskland. Gatorna och kanalerna i de nederländska byarna och städerna översvämmades av flyktingar. Vägarna över gränserna var fyllda av folk på flykt.
Katoliker mot protestanter
Motståndet koncentrerades nu till norra Nederländerna med provinsen Holland som medelpunkt. 1572 bröt upproret ut på allvar med Vilhelm av Oranien som ledare. 1579 slöts unionen i Utrecht, mellan de norra provinserna, kärnan i det som senare skulle bli våra dagars Nederländerna.
För Oranien var det uppenbart att det inte bara handlade om Nederländernas befrielse från Spanien. Befrielsekampen måste också ses som ett led i en europeisk kraftmätning mellan katoliker och protestanter. För att få stöd hos de protestantiska furstarna gick Oranien själv över till protestantismen. Han var angelägen om att samarbeta med övriga protestanter i Europa, framför allt med de protestantiska furstarna i Tyskland, den protestantiska drottning Elisabet i England samt de franska protestanterna, hugenotterna. Men samarbetet med de franska hugenotterna kom att få ett abrupt slut. Under den så kallade Bartolomeinatten mördades många av de ledande hugenotterna.
Vi kan här se hur protestantiska och katolska nationella kulturer ställdes mot varandra.
Befrielsekriget
Vilhelm av Oranien hade byggt ut ett avancerat spionsystem. Det ledde sina tentakler ända in i Filips arbetsrum. Kungen låste på kvällen omsorgsfullt in sina handlingar i sitt skrivbord. Men innan morgonen grydde hade osynliga händer för Oraniens räkning skrivit av dem. Ibland lämnade kungen promemorior i fickorna, när han gick till sängs. Innan han var steg upp följande morgon var avskrifterna på väg till Oranien. Alltså kände Vilhelm av Oranien ofta i förväg till motståndarens nästa drag.
"Sjögueser" kallades de nederländska flyktingar som dragit till sjöss. Genom djärva kupper utmed kusten stödde de Oraniens sak. En sådan kupp var intagandet av staden Briel. Följden blev att en hel rad städer längs kusten reste sig och öppet förklarade sig vara för Vilhelm av Oranien. En våg av nationell hänförelse svepte fram över landet.
Albas motstöt var att inta och plundra de protestantiska städerna Naarden och Haarlem. Men när han kom till Alkmar hejdades hans frammarsch. Även spanjorernas belägring av Leiden upphävdes genom att dammarna öppnades och landet lades under vatten.
De holländska rebellerna vädjade också till Elisabet I av England om hjälp, vilket 1588 ledde till en kraftmätning till sjöss mellan England och Spanien där den spanska armadan besegrades.
Nederländernas gyllene tid
När Nederländerna befriats från spanjorerna utvecklades landet snabbt till en välmående och ekonomiskt stark stat. Den Nederländska republiken dominerades av en mäktig och rik borgarklass. Under 1600-talet växte en högtstående borgarkultur fram i de stora handelsstäderna. Målarkonsten stod högt med namn som Rembrandt.
Den holländska sjömakten tillhörde Europas främsta. Holländarna grundade kolonier runt om i världen. I Nordamerika grundades Nya Amsterdam, som senare skulle bli New York. Kolonier grundades i Ostasien och i Kaplandet i Sydafrika. De holländare som slog sig ner i Kaplandet var förfäder till boerna, vilka senare skulle få en så ödesdiger roll i Sydafrikas historia.
LÄS MER: Nederländernas historia
LÄS MER: Den spanska armadan besegras