Inkvisitionen var en katolsk organisation och domstol som hade till uppgift att spåra upp och döma kättare (personer som avvikit från den katolska läran), t.ex. katarer och valdenser. Inkvisitionen växte fram i Central- och Västeuropa under medeltiden, i början av 1200-talet.
Inkvisitorerna (inkvisitionens tjänstemän) var i regel dominikaner- eller franciskanermunkar och lydde direkt under påven. De behövde därför inte foga sig efter biskopar eller abbotar.
Inkvisitionen förfogade över stora arkiv, fängelser, förhörslokaler och speciella tribunaler (särskilda och tillfälligt uppsatta domstolar) där de anklagade kunde ställas till svars.
I mitten av 1200-talet godkände påven inkvisitionens systematiska bruk av tortyr under förhören med misstänkta kättare.
Men straffen var i regel milda, utom i de fall då offren vägrade att erkänna sig skyldiga och göra avbön. Då kunde straffet bli att brännas på bål.
År 1478 grundades den spanska inkvisitionen som en separat kyrklig organisation utanför påvens inflytelsesfär. Den spanska inkvisitionen riktades under 1500- och 1600-talen mot judar, muslimer, protestanter och andra avvikare i Spanien. Tusentals människor avrättades i kyrkans namn under perioden.
I de protestantiska länderna har inkvisitionen (som är en katolsk företeelse) ofta svartmålats och utnyttjats i propagandasyfte. Man målade till exempel kättarbål där fanatiska inkvisitorer brände människor levande. Allt i syfte att framhäva den katolska kyrkans djävulskhet. Det handlade såklart om stora överdrifter. Vi bör också tänka på att det inom den protestantiska kyrkan förekom liknande tillfälliga institutioner, som exempelvis de tribunaler och trolldomskommissioner som sattes upp för att döma människor för häxeri under 1600-talet. Den 1 juni 1672, i samband med de svenska häxprocesserna, brändes i Torsåker (en ort i Ångermanland) 71 "häxor" på bål.
Under upplysningstiden på 1700-talet avtog det intellektuella och politiska stödet för inkvisitionen. Men inkvisitionen i Spanien levde kvar till 1834 (den avskaffades dock temporärt 1808 under Napoleontiden).
LÄS MER: Kyrkan och klostren på medeltiden
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
