Alexander den store – fälttåg som ökade handel och kulturutbyte
Det är som fältherre och erövrare Alexander den store blivit ihågkommen. Hans rike sträckte sig genom tre världsdelar och var det första stora välde som skapades av européer. Men ännu viktigare var att fälttågen ledde till ökad handel och kulturutbyte mellan östra Europa och Asien. Alexanders rike började falla sönder genast efter hans död. Men det guld som rövats från perserna skapade ett uppsving i handeln som stod sig i århundraden liksom den blandkultur - hellenismen - som Alexanders fälttåg skapade.
En detalj ur en berömd romersk mosaik visar den unge Alexander i strid sittande på sin legendariska stridshäst Bukefalos.
Alexander (356 f.Kr - 323 f.Kr) var 20 år när hans far Filip II mördades och han själv blev Makedoniens härskare. Filip II hade just varit på väg att utmana det väldiga perserriket. Nu blev det Alexander som fick fortsätta. Genom att erövra och ena de grekiska stadsstaterna hade Filip tyckt sig få tillräcklig kraft för att utmana perserna.
Efter två års förberedelser visade Alexander att hans far haft rätt. Våren 334 f.Kr lämnade han Makedonien med omkring 40 000 infanterisoldater och 5 000 man kavalleri. Hären tågade in i Mindre Asien (nuvarande Turkiet) och bjöd perserna strid. I ett snabbt krig erövrades Mindre Asien. Perserna besegrades vid Granikos 334 f.Kr och vid Issos 333.
ANNONS
Data och fakta
356 f.Kr: Alexander föds i Makedonien, son till Filip II.
343 f.Kr: Aristoteles blir Alexanders lärare.
336 f.Kr: Filip II mördas. Alexander blir härskare.
334 f.Kr: Alexander lämnar Makedonien med en här och besegrar perserna vid Granikos.
333 f.Kr: I slaget vid Issos besegras perserna på nytt.
331 f.Kr: Alexander vinner en avgörande seger över perserna vid Gaugamela.
330-324 f.Kr: Med sin armé fortsätter Alexander österut och når strax bortom floden Indus. När hans män vägrar att följa honom längre, vänder han om.
323 f.Kr: Alexander dör i Babylon 32 år gammal.
Alexander fortsatte till Egypten som behärskades av perserna. Där hälsades han som befriare och kröntes till farao. I Nildeltat lät Alexander grunda en ny stad och döpte den efter sig själv: Alexandria.
Perserriket faller
Perserkungen Dareios III, "konungarnas konung", hade under tiden samlat ihop en ny armé. Alexander slog också den 331 f.Kr och sedan låg vägen öppen till perserrikets stolta städer. Alexander den stores här tågade in i Babylon, Susa, Persepolis och Ekbatana. På flykt undan Alexander mördades Dareios av en rival. Nu var Alexander "konungarnas konung"!
Alexander fick tillnamnet ”den store” på grund av sin skicklighet som härförare. Han förlorade inte något av de fältslag han deltog i. Hans armé besegrade flera gånger mycket större styrkor. Alexander var beundrad redan under sin livstid och är en av historiens mest kända gestalter. I Persien kallades han dock ”Alexander den förbannade”.
Men hans fälttåg var också stora upptäcktsfärder. Alexander hade haft Aristoteles (384 f.Kr - 322 f.Kr) som lärare. Aristoteles är en av historiens mest berömda filosofer och forskare och Alexander glömde inte sin gamle lärare. Med i fälttågen följde geografer, astronomer, matematiker och andra vetenskapsmän. De samlade ihop tusentals prover som sändes hem till Aristoteles liksom mängder av djur. Aristoteles själv fick ingen nytta av samlingarna, eftersom han dog innan de kom fram. Men andra vetenskapsmän förde anteckningar om mineral, växter och geografiska förhållanden. De anteckningarna kom att bli till stor nytta för grekiska forskare.
Österut mot Indien
Jakten på Dareios hade fört Alexander och hans armé långt in i Asien. Nu fortsatte jakten på den rival som låtit mörda perserkonungen och själv nu kallade sig persernas konung.
Armén trängde fram genom de täta skogar som täckte Elburzbergen vid Kaspiska havet. Alexander fortsatte upp genom Pansjirdalen genom ett bergspass, som ligger omkring 3 400 meter över havet. Soldaterna pulsade fram i snö till midjan och livnärde sig på rått kött från mulåsnorna.
ANNONS
Afghanistans huvudstad Kabul passerades, och sedan gick Alexander över floden Oxus. I provinsen Baktrien fick armén tag på Dareios efterträdare, som så småningom avrättades. Alexander var ändå inte nöjd och visade inga tecken på att vilja vända. Han fortsatte till Samarkand och de vindpinade stäpperna norr om bergskedjan Hindukush. Här frös över 2 000 av hans män till döds. Alexander hade lagt under sig ett gigantiskt välde men ville också erövra Indien.
Alexander i tårar
Under fortsatta strider nådde armén Punjab, femflodslandet. Nu tycktes vägen till Indien ligga öppen. Då hade soldaterna fått nog. De vägrade att följa Alexander bortom floden Hyfasis öster om Indusfloden.
Enligt en berättelse blev Alexander så besviken att han stängde in sig i sitt tält, kastade sig på marken och grät.
Inga övertalningsförsök hjälpte. Alexander skulle aldrig få erövra Indien. Tolv altare byggdes till minne av arméns fälttåg. År 325 f.Kr började hemfärden, som de veteraner som följt Alexander i många år sett fram emot så länge.
Alexander ville ändå fortsätta att se och erövra så mycket som möjligt. Han beslöt att återtåget skulle ske längs kusten av Indiska oceanen och Persiska viken. Vid Hydaspes byggdes en flotta på ett tusental båtar, som seglade nedför floden Indus till havet.
ANNONS
Den dödliga ökenmarschen
Hären delades i tre delar. Två avdelningar skulle återvända genom Beluchistan på olika vägar och en tredje ta sjövägen. Alexander själv tog ledningen över en av de avdelningar som skulle ta landvägen. Han valde den svåraste vägen genom vilt och öde land. Vatten- och matförråden var otillräckliga. I öknarna föll män och djur döda till marken, offer för den brännande hettan. Enligt historikern Plutarchos kom bara en fjärdedel av Alexanders styrka levande tillbaka.
Flottan seglade under befäl av Nearchos från Indus till floden Eufrats mynning. Färden tog 130 dagar, varav 31 tillbringades till sjöss. Nearchos kartlade sjövägen mellan Indien och Mesopotamien. Det var en väg som sedan ofta skulle användas av handelsmän.
År 323 f.Kr dog Alexander i Babylon, mitt uppe i planerna på nya fälttåg. Hans välde var ett av de största världen dittills skådat. Det sträckte sig från Grekland till Punjab och genom tre världsdelar, Europa, Afrika och Asien. Efter Alexanders död började dock riket genast falla sönder.
Grundade 70 städer
Alexanders kombination av fälttåg och upptäcktsexpedition fick stor betydelse. Under de tio åren i fält grundade han enligt Plutarchos över 70 städer. Flera av dem fick namnet Alexandria, och minst en döptes efter Alexanders stridshäst Bukefalos.
Bild: SO-rummet.se Biblioteket i Alexandria grundades omkring 300 f Kr och blev antikens största. På 100-talet f Kr lär det i biblioteket ha funnits 700 000 skriftrullar. Bibliotekarierna sökte inte bara samla hela den grekiska litteraturen utan granskade även verkens äkthet. Biblioteket var en del av Museion, Medelhavsområdets främsta forskningscentrum, som även inrymde botaniska och zoologiska trädgårdar liksom anatomiska och astronomiska institut.
Det Alexandria som grundades vid Nildeltat i Egypten blev snart en världsstad och en viktig handelsstad. Alexandria blev också Medelhavets kulturella huvudstad. I stadens berömda bibliotek samlades världens förnämsta böcker. Där utbildades en lång rad av antikens mest berömda forskare och filosofer. Euklides, den store matematikern, Ptolemaios, geografen och Eratosthenes som skulle beräkna jordens storlek med stor exakthet är några av dem.
Grekerna lär om Asien
Under sina fälttåg färdades Alexander omkring 3 200 mil. Det går knappast att överskatta den betydelse fälttågen hade för att sprida kunskap om länderna österut bland folken i östra Medelhavsområdet. Erövringarna betydde att nya handelsvägar öppnades.
ANNONS
ANNONS
Handeln fick ett uppsving, när perserrikets rikedomar spreds över Medelhavsområdet. Mycket av det silver och guld som legat i perserkungens skattkammare blev till mynt. Med fler mynt i omlopp blev det lättare att köpa och sälja.
Nu började kryddhandeln med Indien komma i gång, en handel som skulle få stora politiska följder. I över tusen blev Indien en magnet för folken kring Medelhavet.
Alexanders fälttåg satte också andra spår. Alla senare kulturer i landbältet från östra Medelhavet till Indiska oceanen har några av sina rötter i den grekiska kulturen. I öster byggdes nya städer i grekisk stil med teatrar, idrottsplatser och tempel. Tusentals greker flyttade till dessa städer och grekisk kultur spreds österut.
Grekerna tog i sin tur intryck av kulturen i de länder i öst där de slog sig ner. Även i Grekland märktes inflytandet från kulturerna öster om Medelhavet. Den blandade kultur som uppstod brukar kallas hellenism. Ordet är bildat av Hellas, grekernas namn på sitt eget land.
Hur gammal var Alexander när han blev Makedoniens härskare, och vilket år besegrade han perserna vid Issos?
Alexander hade en berömd filosof som lärare. Vad hette han?
Hur långt in i Asien kom Alexander som längst, och varför tvingades han vända där?
Alexander har grundat staden Alexandria i Egypten. Hur många andra städer lär han ha grundat? Varför blev Alexandria en så betydelsefull stad?
Förklara vilken betydelse Alexanders fälttåg fick för framtiden.
Litteratur: Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1982 Erik J. Holmberg, Antiken och äldre medeltiden, Almqvist & Wiksell, 1961 Chester G. Starr, A history of the ancient World, Oxford University press, 1978 Rudi Thomsen, Bra Böckers världshistoria, del 2 - Högkulturerna tar form 1200-200 f.Kr, Bokförlaget Bra Böcker, 1983
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?
_(14597986398).jpg){kind=link}