Andréexpeditionen 1897

Många expeditioner hade misslyckats ta sig till Nordpolen under 1800-talet. Flygplan fanns bara i fantasin. Varför inte försöka med luftballong?
M

Örnen flyger norrut. Fotografiet är taget av en åskådare som var på plats vid avfärden från Danskön 1897.

När ballongfararen S.A. Andrée fick idén att bli först att nå Nordpolen prickade han alldeles rätt i de dåtida nationella sinnelagen. Efter föreläsningar i februari 1895 för Svenska Sällskapet för Antropologi och Kungliga Vetenskapsakademien hade Andrée övertygat båda dessa tyngdpunkter i polarforskningen och hade sedan inga svårigheter att få stöd för sina planer.

Var intresserad av luftballonger redan som ung

Salomon August Andrée föddes i Gränna 1854, och fick en härdande uppväxt med sport och friluftsliv. Bara 17 år gammal blev han antagen till Teknologiska institutet i Stockholm, nuvarande KTH. Där gick det bra för Andrée och han var hela tiden på väg framåt.

ANNONS

1882 deltog han i en vetenskaplig expedition på Spetsbergen där han bidrog med luftelektriska observationer. Men det uppstod frågetecken kring hans sociala insatser och han uthärdade inte riktigt själva övervintringen.

Redan innan hade luftballonger blivit hans stora intresse och 1893 kunde han med hjälp av en mecenat köpa sig den egna luftballongen Svea. Med den genomförde Andrée inte mindre än nio resor inklusive den första ballongflygningen mellan Sverige och Finland.

Andréexpeditionen fick stort finansiellt stöd

Huvudsyftet med Andrées polarexpedition var att dokumentära färden med fotografier. Vetenskapsakademien godkände syftet, men ännu viktigare Andrées kostnadsberäkningar på totalt 130 800 kronor, där den största enskilda posten var 36 000 kronor för själva ballongen. 130 800 kronor låter ganska beskedligt idag, men var 1895 en fantastisk summa. Idag motsvarar den runt åtta miljoner kronor, och detta var i ett fortfarande mycket fattigt land där en industriarbetare med familj med kanske sex, sju barn tjänade omkring 450 kronor - i dagens penningvärde 30 000 kronor - per år.

Nu blev det fritt fram för kung Oscar II, Alfred Nobel och andra att dunka Andrée i ryggen och öppna plånboken.

Allt behövde inte köpas, utan åtskilligt tillfördes expeditionen som donationer och en hel del av dessa var kläder. ”Alla” stödde projektet, även om det naturligtvis fanns invändningar. Men de sopades bort.

Bristfälliga förberedelser

Som medpassagerare i ballongen 1896 valde Andrée meteorologen Nils Ekholm och studenten Nils Strindberg. Ingen av dem valdes för sina fysiska egenskaper och de tre tränade inte heller på att överleva under de extrema förhållanden som förväntades bli – och verkligen blev – en realitet.

Förberedelserna omfattade flera depåer med mat och utrustning som hade lagts ut längs den planerade vägen, och man medförde även tre slädar med draglinor och en liten hopfällbar båt om man tvingades att nödlanda. Eftersom man visste att den slutliga landningen skulle ske i vildmark räknade man med att behöva hela denna utrustning.

Nils Ekholm kompenserade sin i sammanhanget relativt höga ålder 48 år med rik erfarenhet från expeditioner på Spetsbergen och entusiasm för uppgiften.

Den tredje deltagaren 1896 var Nils Strindberg, 24 år, och utan kända friluftsmeriter. Nils arbetade på Teknologiska Institutet som amanuens (en slags tjänsteman).  Andrée ville framförallt kunna utnyttja hans utmärkta kunskaper om foto, ett huvudsyfte med expeditionen.

ANNONS

ANNONS

På morgonen den 7 juni 1896 avgick ångfartyget Virgo från Göteborg mot den vik på Danskön som senare kom att heta Virgo hamn. Nu skulle man snart vara i luften och blicka ned på Nordpolen från en bekväm ballong!

S.A. Andrée och Knut Frænkel vid ballongen ”Örnen” på packisen. Kortet togs av expeditionens tredje medlem, Nils Strindberg. Filmen för detta foto, liksom många andra från expeditionen återfanns först 1930 och framkallades av fotografen John Hertzberg.

Försöket 1896 blev ett fiasko

Ballongen var tänkt att mitt i den arktiska sommaren färdas från Danskön som ligger i den norra delen av ögruppen Spetsbergen till antingen norra Kanada eller till de arktiska delarna av Ryssland. Med lite tur kunde man stryka över Nordpolen, men det var snarare ett önskemål än realitet även för Andrée. Hur lång tid denna färd skulle ta var naturligtvis osäkert, den var ju fullständigt beroende av vindarna, men i ballongen skulle man medföra ordentligt med proviant, för omkring tre månader. För att dryga ut kosten skulle man även kunna bedriva jakt på isbjörn, sälar och fåglar om den planerade färden drog ut på tiden.

Väl uppe på Danskön den 23 juni byggdes ett ballonghus varefter ballongen fylldes med vätgas från en medförd vätgasapparat. Råvaran var järnfilsspån och författaren kan vittna om att det fortfarande 120 år senare ligger drivor av spån kvar.

Sommaren 1896 var vindarna inte gynnsamma, och utan vind – ingen ballongflygning. Snöpligt nog fick alla helt enkelt fara hem.

Under förberedelserna dokumenterade man ballongens förmåga att behålla gasen. Ekholm insåg då att Andrée fuskat och fyllt på vätgas i smyg. Ballongen skulle helt enkelt inte klara av färden. Ekholm uppmanade därför Andrée att skaffa en bättre ballong. Men detta struntade Andrée i vilket fick som följd att Ekholm hoppade av expeditionen. Till ersättare för Ekholm valde Andrée den unge sportsmannen och civilingenjören Knut Frænkel.

ANNONS

Andréexpeditionen 1897

Sommaren 1897 bar det iväg igen till Danskön. Nu skulle det bli av!

Som vi vet skedde avfärden den 11 juli 1897, men själva luftfärden tog snöpligt nog slut redan efter drygt 65 timmar. Under ytterligare tre månader kämpade sig de tre männen över drivisen som med havsströmmarna ofta förde dem åt fel håll, tills de tisdagen den 5 oktober kunde ta sig iland på den karga Vitön där de efter kort tid omkom på ett sätt som fortfarande är omdiskuterat.
 

Karta
Karta som visar Andréexpeditionens färd. Den heldragna linjen är ballongens färd och den streckade linjen visar expeditionsmedlemmarnas vandring till fots.

Frænkel (till vänster) och Strindberg med den första isbjörn de upptäcktsresande sköt.

Expeditionsmedlemmarnas kläder och utrustning räckte inte långt

Temperaturen då ballongen lade sig tillrätta på den drivande packisen var kring nollstrecket. I anpassade och torra kläder skulle det gå att klara sig under lång tid i en sådan temperatur. Men i blöta kläder och utsatt för starka vindar kunde man snabbt frysa ihjäl. Detta var expeditionens medlemmar medvetna om. De hade därför vindkläder sydda av ballongsiden som skulle skydda mot både väta och vind.

I början av vandringen hade männen visserligen klarat kylan med sina kläder - innan den 29 augusti låg temperaturen omkring noll. Men de räckte dåligt mot regnet, smältvattnet på isen och havsvattnet mellan isflaken. Det skulle strax bli mycket kallare och hopplöst att i längden hålla värmen med dessa plagg. Även om man hamnade på någon av öarna i Norra ishavet var möjligheten att överleva efter att matförrådet sinat ganska liten. Tillgången på säl eller andra fettrika djur att använda för uppvärmning var här mycket begränsad och fotogenförrådet räckte bara till matlagning. Detta kan jämföras med Antarktis där det finns oskygga sälar och pingviner i massor.

Nu blev det här inte något problem. Männen dog och deras läger täcktes snart av is och snö. Expeditionen var sedan spårlöst försvunnen i 33 år.

ANNONS

Den förlorade expeditionen återfanns 1930

Sommaren 1930 var varm och avsmältningen på Arktis öar var stor. En norsk expedition med sälfångstfartyget Braatvaag utrustad för fångst och med vetenskaplig expertis ombord råkade den 5 augusti 1930 snubbla över resterna av Andrées expedition. Händelsen blev en världssensation. Man tog hand om de tillhörigheter och kroppsdelar som var möjliga att bärga, men insåg att mycket återstod under snö och is. En svensk-norsk vetenskaplig kommission bildades snabbt för att ta fynden hem till Sverige. En månad senare lyckades en svensk journalist chartra en båt och ta sig i land och ta tillvara resten av Andréexpeditionens läger som nu tinat fram. Nu återfanns också en mängd kläder på platsen och på männens kroppar. Bortsett från de plagg som möjligen dumpades från ballongen för att öka bärförmågan, eller som lämnades kvar på isen då man tvingades att lätta belastningen av slädarna, finns vartenda klädesplagg och skodon kvar, numera i konserverat skick. Djur, främst isbjörnar, har rotat i spillrorna och på kropparna och haft sönder plagg, men annars finns allt kvar. Detta är något unikt! Motsvarande expeditioner - som återvände hem - lämnade alltför ofta bara pliktskyldigast in enstaka plagg till museer och institutioner. Så är det inte med Andréexpeditionen.

Polarcenter i Gränna har bevarat expeditionens föremål och har även kopian av ballongkorgen som använts i filmen Ingenjör Andrées luftfärd.

LÄS MER: Andrées polarexpedition

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför ville S.A. Andrée göra en resa till Nordpolen?
     
  2. Vilka var med på Andrées polarexpedition och varför valde han just dem?
     
  3. Hur finansierades expeditionen och hur mycket kostade det i dagens penningvärde?
     
  4. Vilka var de stora problemen med förberedelserna inför resan?
     
  5. Vad hände med expeditionen år 1896 och varför blev den ett misslyckande?

Fundera på:

  1. Varför tror du att det fanns så stort intresse och stöd för Andrées expedition trots de uppenbara riskerna?
     
  2. Hur tror du att dagens teknologi och kunskap skulle ha påverkat utfallet av en sådan expedition?
     
  3. Ge exempel på vilka sorts förberedelser som skulle vara nödvändiga för en sådan resa idag.

Ta reda på:

  1. Vilka andra expeditioner till Nordpolen fanns det under samma tid som Andrées och hur gick det för dem?
     
  2. Hur skiljer sig förutsättningarna för polarforskning idag jämfört med på 1800-talet?
     

 

Extern länk: Karl-Gunnar Norén, Polarfararnas kläder på liv och död, Nielsen & Norén Förlag, 2018

 

Polar

Text: Karl-Gunnar Norén, författare och skribent med inriktning på historia

Webbplats: Nielsen & Norén Förlag

Senast uppdaterad: 29 oktober 2023
Publicerad: 14 april 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Barn som leker i snö.

Barndom och leksaker i början av 1900-talet

I den här artikeln berättar kulturhistorikern Jane Fredlund om leksaker och hur det var att vara...

M
Fylla på en krog under sent 1800-tal.

Brännvinets historia i Sverige

Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av...

M
Strejkmöte 1909

Strejker förr och idag

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i...

M
Matbespisning för fattiga barn.

Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr

I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs...

SO-rummet bok
S
Pridetåg

De osynliga träder fram

Via folkrörelserna och Sveriges demokratisering steg många grupper fram ur historiens dunkel:...

SO-rummet bok
S
Demonstrationståg

Folkrörelsernas framväxt

Folkrörelserna växte fram i en tid av stora förändringar. Ståndssamhället var på väg att lösas upp...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Unionsflaggan

Sverige under 1800-talet

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Relaterade taggar

Hi
Örnen på isen.

Andrées polarexpedition

Andrées polarexpedition var ett misslyckat försök 1897 att nå Nordpolen i Arktis med luftballong....

Hi
Slädekipage

Arktis

Arktis är området runt nordpolen innanför den nordliga polcirkeln. Det består mest av hav, Norra...

Hi
Fartyg

Upptäckare och upptäcktsresor

En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina...

Hi
Häst och vagn

Resor och transporter

Människan har varit på resande fot genom hela historien. Men det är först de senaste hundra årens...

Hi
Bild saknas

Transportmedel

Att transportera innebär att förflytta personer, djur eller varor från en plats till en annan....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Utvandringen till USA

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?

+ Lyssna