Kungen blev så nöjd att Balboa fick en guvernörstitel. Men kungen satte en annan man över Balboa och de råkade snart i konflikt. Balboas överordnade överöste honom med anklagelser och lät halshugga upptäckaren år 1519, ett av många offer för rivalitet mellan conquistadorer.
Conquistadorer i Nordamerika
Från Mexiko och Panama gick spanska expeditioner mot norr och söder i jakt på mera guld. Álvar Núñez Cabeza de Vaca (1490-1559) landsteg i Florida 1528. Han korsade Mississippifloden och övervintrade på en ö utanför Texas. De Vaca lämnade de flesta av sina män och återvände till fastlandet. I fem år levde han med olika urfolk och nådde till sist dagens Kalifornien. När de Vaca 1537 återvände till Spanien, hade han korsat kontinenten.
Hernando de Soto (ca 1496-1542) landsteg i Florida 1539. Något guld hittade han inte, men hans expedition tågade genom det som idag är delstaterna Georgia, Alabama, Mississippi och Arkansas i USA. De Soto själv dog nära Mississippifloden. Efter många strapatser kunde hans män bygga båtar och färdas nedför Mississippi till Mexikanska bukten. Detta var den första större europeiska expeditionen i Nordamerika.
Inte heller Francisco Vasquez de Coronado (ca 1510-1554) hittade guld. Han sökte på 1540-talet efter Cibolas sju städer, som sades vara byggda av guld. Men han hittade dem inte, och det har ingen annan gjort heller. Coronado nådde Grand Canyon i Arizona och mötte urinvånare som bodde i tält. Från spanjorerna lärde sig urinvånarna att hästen, som inte fanns i Amerika då, kunde tämjas. Först då uppstod de beridna stammar som gett material till oräkneliga böcker och filmer om urinvånare och vita.
Trots att spanjorerna genomkorsade stora delar av södra Nordamerika ansågs expeditionerna vara misslyckade. Där fanns ju inget guld. Juan Ponce de Léon (ca 1460 -1521) misslyckades till och med att hitta Ungdomens källa i Florida. Dess vatten sades ge evig ungdom.
Francisco Pizarro
Francisco Pizarro (1478-1541) hade deltagit i Balboas expedition. 1531 gav han sig av söderut mot Peru med ett kungligt kontrakt i fickan. Det gav honom rätt att erövra landet som styrdes av inkafolket.
Pizarros erövring kan mäta sig med Cortés erövring av Mexiko. Pizarro lät meddela att han kom för att knyta kontakter mellan sin egen kung och inkahärskaren Atahualpa. Pizarro tillläts passera de bergspass som ledde till Inkariket. Tillsammans med bara något hundratal spanjorer kunde de blicka ner över en praktfull syn - tiotusentals inkas samlade till möte.
Pizarros enda hopp var att tillfångata kungen, och genom en djärv list lyckades det. De järnklädda spanjorerna högg sig fram till Atahualpa utan att förlora en enda man och tog kungen till fånga.
Pizarro lovade att släppa Atahualpa om denne fyllde ett rum med guld som lösensumma. Lösensumman betalades men Pizarro hade ingen tanke på att släppa kungen. Efter en skenrättegång mördades inkahärskaren.
I slutet av 1533 var inkarikets huvudstad Cuzco i spanjorernas händer. En ny ström av guld och silver sändes hem till Europa.