Slutligen utlystes dock en tävling om det bästa ångloket. Tävlingen skulle hållas på Manchesterbanan. Man tävlade under en vecka i olika former. Mängder av folk samlades, vetenskapspersoner och ingenjörer, men också andra intresserade och nyfikna.
Stephenson hade kanske inte räknat med den unge svenske ingenjören John Ericsson. Stephensons lok "Rocket" fick en farlig konkurrent i Ericssons "Novelty". Finaldagen var spänningen stor. Troligen hade "Novelty" vunnit, men plötsligt stannade det på grund av något fel mitt på spåret. Stephenson vann således tävlingen med en hel del tur.I England blev Stephenson därmed en teknikens nationelle hjälte. Men liksom John Ericsson fick han ofta kämpa hårt för att genomdriva sina - i mångas ögon "vansinniga" - idéer. Han dog dock som en hedrad man.
Louis Pasteur (1822-1895)
Louis Pasteur föddes 1822 i området Jura i Frankrike. Han studerade i Arbois och sedan i Paris. Tidigt väcktes hans intresse för kemi. Men även biologi, fysik och geologi rymdes inom hans forskning. Han gjorde banbrytande insatser inom bakteriologi, antiseptik och han utarbetade vaccin bland annat mot den fruktade sjukdomen rabies.
Pasteur grundade ett eget forskningsinstitut - "Institut Pasteur" i Paris. Idag vet vi att mjölken vi köper i butikerna är pastöriserad, det vill säga upphettad till ca 55°, så att skadliga bakterier förstörs. Det var Louis Pasteur som upptäckte att man kunde upphetta vin till 55°-65° för att förhindra efterjäsning. Högre temperatur förstörde vinet och lägre temperatur hade ingen effekt på jästbakterierna.
Marie Curie (1867-1934)
Marie Sklodowska Curie tillhör de vetenskapens hjältar som tidigt och påtagligt fått lära sig innebörden i nationalism. Hon föds och växer upp i det av Ryssland ockuperade Polen. Redan som barn lär hon sig att inte tala fritt när främmande människor är i närheten. Efter några misslyckade upprorsförsök och därpå följande avrättningar har invånarna i "ryska Polen" lärt sig att bida sin tid och låtsas fogliga. Ute på gatorna finns "spioner" som rapporterar om de hör någon uttala sig "antiryskt".
All undervisning måste ske på ryska. När som helst kan en rysk inspektör komma för att kontrollera att inget otillbörligt sker. I den skola Marie går i brukar föreståndarinnan pingla i en klocka för att varna, när inspektören är på väg. Men då har de högst någon minut på sig. En gång när Marie är tio år håller hennes lärarinna en högst förbjuden lektion för sina elever: Polens historia på polska! I sin biografi över sin mor skriver Maries Curies dotter Eve: "Under historietimmen vibrerar atmosfären av lidelsefull fosterlandskärlek. Tjugofem små exalterade patrioters ögon och 'Tupcias' [smeknamn på lärarinnan] grovhuggna drag återspegla en allvarsmättad hänförelse." Då pinglar varningsklockan. När inspektören strax därpå träder in i klassrummet har alla spår undanröjts. Flickorna har oskyldigt syslöjd medan "fröken" läser högt ur en rysk sagobok!
Marie är ett begåvat barn. Hon har lätt att lära sig och är bäst i klassen i alla ämnen. Men enligt ryska bestämmelser tillåts inte flickor studera vid universitetet. Hon anser att det bästa sättet att tjäna sitt land och befria det är att skaffa ordentlig utbildning. Genom att undervisa lyckas hon så småningom få ihop pengar så att hon kan fara till Paris och studera vid Sorbonne. Hon måste leva ytterst sparsamt men är framgångsrik i sina fysikstudier.
Men Marie kommer inte att återvända till Polen, som hon först tänkt. Här vid Sorbonne träffar hon fysikern Pierre Curie. De gifter sig och får två döttrar. Marie upptäcker ämnet radium och tillsammans ägnar de sig åt studium av radioaktivitet. De lever i ett lyckligt äktenskap och är båda hängivna sin forskning. År 1903 får de dela nobelpriset i fysik med Henri Becquerel.
En dag i april 1906 kliver Pierre i tankspriddhet ut mitt framför en tungt lastad vagn. Kusken hinner inte få stopp på den i tid. Ett av hjulen krossar Pierre Curies huvud. Marie Curie blir först lamslagen av sorg, men accepterar sedan att överta sin mans professur vid Sorbonne. Hon blir den första kvinna som får en så hög befattning vid universitetet i Paris. 1911 får hon nobelpriset i kemi.
Trots sjukdomar arbetar hon energiskt vidare vid sitt laboratorium in i det sista. Slutligen dukar hon under för en blodsjukdom, troligen orsakad av den radioaktiva strålning hon utsatt sig för under många år.
Några år efter Marie Curies bortgång ger hennes yngsta dotter ut en biografi, ett hyllningsverk till en "stor" mor.
Så Marie Curie, som ursprungligen brann av polsk nationalism, har istället blivit en fransk nationalhjälte.
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
Läs mer om