Louis Pasteur ryckte ut. Med sig hade han sitt mikroskop, instrumentet vars krafter han bara precis hade börjat upptäcka. Efter att noga ha studerat hur den lyckade jäsningen gick till, övergick han till att i mikroskopets förstoring lika noggrant granska den misslyckade processen. Snart hittade han något som såg ut som ett slags svarta stavar. De var osynliga för blotta ögat, men det visade sig finnas miljontals av dem i en enda droppe av den sura vätskan. Efter noggranna tester och prövningar var Pasteur till sist säker på sin sak. När dessa små organismer – vi skulle idag kalla dem bakterier – hade kommit in i sockerbetsblandningen spred de sig i hög hastighet och gjorde vätskan odrickbar.
Problemet med Bigos förstörda alkohol var därmed löst. Varje fat som skulle jäsas till sprit behövde först undersökas noga. Fanns där minsta spår av de där svarta stavarna så var det bara att hälla ut alltihop och börja om från början. I de som var helt rena kunde arbetet istället gå vidare.
Uppfann metoden med pastörisering
Det dröjde ytterligare ett antal år innan Louis Pasteur lyckades hitta på en metod att döda dessa svarta stavar genom att värma upp vätskan till en nivå där bakterierna dog men där jästcellerna levde vidare. Denna metod, som efter honom kallas pastörisering, används som bekant än idag, inte minst när man tillverkar mjölk. Men detta var ännu i framtiden; Louis Pasteurs karriär hade vid det här laget bara inletts.
Han hade fötts 34 år tidigare, i den lilla staden Dole i östra Frankrike. Till en början var det inte mycket som talade för att han skulle bli en av sin tids stora, i skolan sågs han som en medelmåtta. Som enda barnet fick han trots det möjlighet till högre utbildning, tanken var att han skulle bli lärare.
Men så kom han att sitta i Sorbonneuniversitetets aulor och lyssna på föreläsningar hållna av en professor vid namn Dumas. I brev hem skrev han hänfört om vad han fick lära sig om kemins fascinerande värld. Han hade funnit sin kallelse, och resan mot ära – och revolutionerande förbättringar för hela mänskligheten – hade tagit sin början.
Mikrobiologins fader
För det som den vuxne Louis Pasteur insåg under sin resa till sockerbetsspritens fabriker det där året 1856, skulle visa sig ha enorma konsekvenser. Efter ytterligare studier kunde han visa att varje slags jäsning var kopplad till sin egen specifika mikroorganism, och att dessa kunde studeras under sterila förhållanden. Därmed lade han grunden för det oerhört rika forskningsfält som kom att kallas mikrobiologi.
Senare kunde han också visa att de små partiklar som man kan se i mikroskop finns i olika stort antal på olika håll i världen. Det finns till exempel fler bakterier på en smutsig gata i Paris än högt uppe i de franska Alperna. Han visade också att mikroorganismer inte heller utvecklades spontant av sig själva, vilket varit den dominerande teorin. Tvärtom kom de alltid utifrån – och om man höll dem borta borde man kunna skapa en kliniskt ren yta.
Allt detta lade Louis Pasteur fram belägg för, ofta under en storm av kritik från äldre kollegor. Hans tankar utmanade etablerade sanningar, och de som hade gjort sin karriär genom att föra fram de tidigare teorierna reagerade, som så ofta i vetenskapens historia, med hårt motstånd.
Men tiden talade för Pasteurs upptäckter.
Louis Pasteurs upptäckter revolutionerade sjukvården
I Skottland läste en kirurg vid namn Joseph Lister om Pasteurs experiment. Han drog omedelbart slutsatsen att man borde kunna tillämpa insikten om hur mikroorganismer finns överallt omkring oss på hans eget område, på sjukhusen. Under denna tid var de nämligen livsfarliga platser. Kirurgin hade visserligen gjort stora framsteg, i takt med att effektivare narkosmedel infördes. Men risken att drabbas av dödliga infektioner var överhängande. På Listers sjukhus ska i snitt så många som 50 av 100 patienter ha dött efter en större operation, på grund av infektioner i såren.
Lister började experimentera med olika sätt att döda de bakterier som kunde tänkas finnas i läkarnas utrustning, på skalpeller och tänger, saxar och sågar. Redan efter de första försöken hade antalet döda minskat till 15 av 100. Sedan, efter ytterligare finslipande av teknikerna för rengöring och hygiendisciplin, sjönk antalet avlidna till i snitt 3 av 100.
VILL DU VETA MER? Läs Louis Pasteur – den franske kemisten vars upptäckter ledde till historiens största medicinska genombrott av Beverley Birch (1991).
FÖRFATTARE
Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro
Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats
