Vandringsberättelser låg som grund för vittnesmålen
Inför särskilt tillsatta trolldomskommissioner, med präster, jurister och betrodda lekmän som ledamöter, vittnade barn och vuxna om hur vissa utpekade kvinnor blivit besatta av djävulen. De påstods ha fört med sig barnen till Blåkulla där de visats för djävulen och fått uppleva diverse gräsligheter - ofta med sexuella inslag.
De vittnesmål som finns bevarade i trolldomskommissionernas omfattande protokoll är påfallande lika. Det rörde sig uppenbarligen om vandringsberättelser vilka anpassades till några personer på respektive orter. De kyrkliga företrädarna tog dock på stort allvar del av historierna om hur djävulen fick grepp om vissa kvinnor och hur dessa sedan förledde de små och oskyldiga barnen.
