Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

Festen är över. Efter drottning Kristinas glans och prakt och Karl X Gustavs chanstagningar med land och folk kommer vardagen. Kungen heter Karl XI, och kallas ibland för "Gråkappan". Han umgicks aldrig med utländska filosofer, han höll inga slösande fester. Han tog inga risker.

Bild: SO-rummet.se

Under Karl XI:s regeringstid infördes det kungliga enväldet i Sverige. Karl kunde därmed genomföra flera stora reformer, främst den s.k. reduktionen, som minskade adelns besittningar (ägande).

Istället blev det resultat. Landet organiserades. Mycket av det som vi idag kallar typiskt svenskt formades under den här tiden.

Karl XI:s reduktion

Karl XI (1655-1697) såg till att adeln tvingades ge tillbaka det mesta av vad de fått av staten under tidigare regimer. Efter stort gny och gnäll genomfördes den stora reduktionen. När beslutet en gång var fattat, accepterades det även av de rikaste och mäktigaste. Detta var något som aldrig hänt i något annat land i Europa utan att adeln försökt göra revolt. Reduktionen var en allians mellan kungen och de övriga stånden som ledde till att den utveckling som hade påbörjats redan under Karl IX:s tid nu kunde fortsätta. Den svenska bonden fick därmed en stark politisk ställning som bönderna inte hade i något annat europeiskt land vid den här tiden. Kronan (staten) tog tillbaka 30 procent av jorden.

ANNONS

Indelningsverket

Det var inte Karl XI som hittade på indelningsverket, men han såg till att det genomfördes så väl att det höll ända till 1901. På det sättet fick riket nu en stående armé som försörjde sig själv och som man inte behövde skapa krig åt för att hålla sysselsatt.

Några gårdar gick samman i en s.k. rote som försörjde en soldat med torp (en enkel stuga) och årslön. På samma sätt fick underbefäl (lägre befälsgrader) och officerare (högre befälsgrader) - som nu ofta var ofrälse (icke adliga) och betraktades som statstjänstemän - sina torp och gårdar, alla med ett tillhörande stycke jord vars storlek ökade alltefter rang och värdighet.

I Karlskrona byggdes landets första örlogshamn (örlog = krig till sjöss) och varv för flottan.

LÄS MER: Indelningsverket

Kungen ville ha koll

Allt detta byggdes tålmodigt upp under Karl XI:s outtröttliga övervakning. Han kunde stiga upp klockan två-tre på natten för att ge sig iväg på nya inspektionsrundor. Var som helst kunde han dyka upp under militära övningar eller i de kungliga ämbetsverken (dåtidens myndigheter) för att personligen granska vapen, uniformer och räkenskaper.

Tidsandan var allvarlig. Men mitt i denna stränga och strama tid skrevs också några av våra mest folkkära psalmer, som Kolmodins "Den blomstertid nu kommer". Den ingår i Karl XI:s psalmbok.

Kyrkoplikt och husförhör

Den nya kyrkolagen, som delvis gällt ända fram till våra dagar, organiserade den svenska statskyrkan. Församlingens klockare skulle lära socknens barn att läsa och från början hade alla svenskar kyrkoplikt. Alla måste gå i kyrkan och alla genomgick regelbundna husförhör där deras kunskaper i kristendom kontrollerades. Från predikstolen dundrade prästerna ut tidens ideal som gick ut på att sätta plikten mot Gud, kungen och fosterlandet framför allt annat.

Försvenskningen av Skåne

De sydsvenska landskapen gjordes svenska. Det gick förvånansvärt snabbt. Danskarna uppmuntrade en gerillarörelse, friskyttar kallades de i Danmark. Snapphanar, sa svenskarna.

ANNONS

Försvenskningen lyckades med en kombination av våld och diplomati. Snapphanar som påträffades med vapen avrättades under uppseendeväckande brutala former. Samtidigt pågick den psykologiska propagandan och indoktrineringen (åsiktsstyrningen) med hjälp av ämbetsmän från det nygrundade svenska universitetet i Lund. Stor betydelse hade också församlingarnas gamla präster, som nu tvingades predika på svenska, och klockarna som undervisade barnen i en svensk katekes (en lärobok i kristen tro).

Häxprocesserna

I denna tidsanda - där den lutherska kyrkan hade ett fast grepp om befolkningen och där präster ständigt varnade för djävulens verk - blossade plötsligt häxbålen upp. Detta var något som aldrig hände i Sverige på den katolska tiden (innan reformationen). Som en smittosam sjukdom spreds berättelser över landet om kvinnor som deltagit i orgier med djävulen i Blåkulla. Ofta tog de barn med sig. Barnens vittnesmål spelade en stor roll, vilket skilde de svenska häxprocesserna från liknande företeelser i andra länder.

Under de cirka tio år som häxhysterin spreds över landet avrättades - ofta under svår tortyr - omkring 300 kvinnor som häxor. De halshöggs först varefter kropparna brändes på bål. Det behövdes kraftiga insatser av kloka män inom statens egna trolldomskommissioner (en slags tillfälliga domstolar) innan förnuftet segrade. Det var män som Gustav Rosenhane och Urban Hjärne som under förhören insåg att anklagelserna mot häxorna huvudsakligen handlade om mentala och sociala problem. Det dröjde därefter inte länge förrän häxbålen svalnade.

Husförhör

Husförhör var ett slags religionsförhör som prästen utförde på sina församlingsbor. Prästen kom till de olika hemmen och förhörde alla huvudstycken i Luthers lilla katekes, som var läroboken i kyrkans och statens tro. Meningen med dessa förhör var att kontrollera att ingen försökte föra fram nya idéer som stred mot den rätta tron. Vid dessa förhör förde prästen anteckningar om vad var och en kunde och vilka som var läskunniga.

Husförhören blev med tiden också ett slags folkliga fester. Till dem gick man för att träffa bekanta och äta god mat.

LÄS MER: Den karolinska tiden 1654-1718

LÄS MER: Karolinska enväldet

LÄS MER: Karl XI

LÄS MER: Karl XI:s reduktion

LÄS MER: Armén och flottan under stormaktstiden

LÄS MER: Stormaktstidens adel

ANNONS

Visste du att:

Åren 1695 och 1696 drabbades Sverige och dess provinser mycket hårt av missväxt. Människorna var helt beroende av årets skörd för sin överlevnad. Två års missväxt fick katastrofala följder inte bara för Sverige utan också för Finland och de baltiska staterna. Många barn och äldre drabbades speciellt av svälten och de sjukdomar som kom i missväxtens spår. Sammanlagt beräknas 250 000 människor ha dött som en direkt eller indirekt följd av missväxten. Folkmängden i Finland, som 1695 hade uppgått till ca 470 000 personer, sjönk med inte mindre än 100 000.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad var Karl XI:s reduktion?
Förklara kortfattat hur indelningsverket fungerade och varför systemet var bra för Sverige.
Vad menas med kyrkoplikt och husförhör?
Varför tror du att kungamakten tyckte att det var viktigt med kyrkoplikt och husförhör för rikets invånare? Vad kunde kungen ha för nytta av det?
Hur gick försvenskningen av Skåne till?
Vad hände under häxprocesserna på 1670-talet?