Gustav III (1746-1792) var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen. Gustav fick en kulturell uppfostran i fransk anda vilket ledde till att han utvecklade ett starkt intresse för bland annat teater, litteratur och konst.
Han intresserade sig tidigt för politik och försökte 1771 skapa ordning i den svenska riksdagen genom att få de två ständigt stridande politiska partierna - hattarna och mössorna - att komma överens. Men det lyckades inte, den politiska villervallan fortsatte.
Gustav III ansåg vid den här tiden att Sveriges riksdag hade hamnat i samma läge som i Polen där det paralyserade parlamentet drivit landet in i ett inbördeskrig. När sedan Polen delades i augusti 1772 och förlorade en stor del av sitt landområde, genomförde Gustav III en statskupp varefter rådet (dåtidens regering) fängslades och tvingades att godta den nya regeringsformen.
Maktövertagandet satte punkt för den s.k. frihetstiden (1719-1772) då landet hade styrts av riksdagen. Nu återinfördes istället det kungliga styret i Sverige. Den främsta orsaken enligt kung Gustav var att detta var det enda sättet att skapa ordning och reda i landet.
Under sitt styre hann Gustav III genomföra en rad reformer i upplysningens anda: religionsfrihet, viss näringsfrihet, begränsning av dödsstraffet och avskaffandet av tortyr.
1789 - samma år som franska revolutionen inleddes - drev Gustav III igenom en grundlagsändring som gav honom ännu mer makt. Han blev därefter i princip enväldig. Detta gillades inte av adeln som redan hade förlorat en stor del av sitt inflytande under Gustav III:s regeringstid.
Adelns motstånd mot den ökade kungliga maktutövningen växte, och efter ett onödigt och kostsamt krig mot Ryssland 1788-1790 började det runt om i landet att pyra av missnöje mot Gustav III.
Efter en konspiration, ledd av en grupp adelsmän, blev Gustav III skjuten vid en maskeradbal i Stockholm den 16 mars 1792. Han avled två veckor senare av skadorna.
Gustav III är mest känd för sitt stora kulturintresse då han bland annat lät grunda akademier (däribland Svenska akademien), gynnade svensk teater och stödde konstnärer och diktare.
Men Gustavs familjeliv då? Han gifte sig 1766 motvilligt med den danska prinsessan Sofia Magdalena. Äktenskapet var politiskt korrekt men kärlekslöst. Till slut lyckades de ändå få barn tillsammans och säkra tronföljden. Den förstfödde sonen, Gustaf Adolph (1778–1837), blev senare svensk regent under kunganamnet Gustav IV Adolf (regent 1792–1809). De fick också sonen Karl Gustav (1782-1783).
LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige
Få gestalter i den svenska historien är lika omskrivna som Gustav III. Var Gustav III, som han själv ville se sig, en upplyst monark? En tyrann som krossade frihetstidens parlamentariska experiment? Eller en löjlig teaterkung som försökte efterapa franska hovseder?
Politiskt avgörande var införandet av det gustavianska enväldet i samband med statsvälvningen (statskuppen) 1772 och förenings- och säkerhetsakten 1789 (se nedan). Skickligt stödde han sig först på adeln mot de ofrälses krav på ståndsutjämning, men för att senare byta sida och kuva adeln och gynna de ofrälse. Det senare schackdraget blev dock ödesdigert. "En i alla sammanhang dominerande hysteriker, som förenade kungavärdighetens helgd med det politiska rollspelets direkta kontakter måste gå många på nerverna, även sina vänner och anhängare, och bli hatad av många" (historikern Erik Lönnroth). Hatet ledde fram till mordet på Gustav III 1792.
Eftermälet som "teaterkonungen" kan tolkas i vid mening. Hans retoriska talang var avgörande 1772, och 1789 agiterade han för dalkarlarna i Gustav Vasas anda, den starke kung som jämte Gustav II Adolf var hans store favorit. Grundlagar fick liksom vid ryska kriget 1788-1790 träda tillbaka när hans roll som upplyst monark spelades upp.
Ändå genomfördes ett antal upplysta reformer som kom att ställa frihetstiden i skuggan: religionsfrihet, tortyrens avskaffande och inskränkning av dödsstraffet. Gustav III gjorde också en enastående kulturell insats.
Förenings- och säkerhetsakten var ett tillägg till 1772 års regeringsform som - trots att det stred mot de svenska grundlagarna - drevs igenom av Gustav III vid riksdagen 1789. Kungen agerade mycket målmedvetet. De ofrälse ståndens adelsfientlighet byggdes på med patriotisk, antiaristokratisk propaganda riktad mot Anjalaförbundet. Kungatrogna borgargarden sattes upp och hertig Karl gavs befälet över Stockholm. Vid ett möte med ständerna (riksdagen) i februari utlovade kungen privilegieutjämning. Adelns ledare häktades. Oppositionen krossades, de ofrälse ståndens och kungens makt stärktes.
Det adelsdominerade rådet (regeringen) ersattes av en allmän beredning med hälften ofrälse. Adelns ensamrätt till många ämbeten avskaffades. Bönderna fick rätt att köpa frälsejord, skattebönderna gavs full äganderätt och kronobönderna fick rätt till friköp. Rätten till frälseköp var viktig eftersom adelsmän av ekonomiska skäl allt oftare tvingades sälja sin jord. Kungen fick rätt att börja krig; förvaltningen och lagstiftningsinitiativet lades i hans händer och en kungautnämnd Högsta domstol inrättades.
Den hårdhänta behandlingen av adelsoppositionen skapade stark bitterhet bland adeln, en bitterhet som ledde till att kungen mördades några år senare.
Den 16 mars 1792 mördades Gustav III under en maskeradbal i Stockholm. Attentatet utfördes av Jacob Johan Anckarström med pistol, men sammansvärjningen hade vida förgreningar inom adeln. Bitterheten var stor efter den s.k. förenings- och säkerhetsakten 1789 som bl.a. hade reducerat adelns makt ytterligare. För många adelsmän, både radikala och konservativa, var dådet ett berättigat "tyrannmord".
Under maskeraden slöt sig ett antal män i svarta kappor kring kungen; Anckarström avlossade ett skott som sårade Gustav III, men såret ansågs i början inte livshotande. Först 13 dagar senare avled han efter att såret blivit infekterat.
Den härva som polismästare Henric Liljensparre nystade upp ledde fram till 14 åtal; misstänkt var dessutom Ture Bielke, som begått självmord. Betydligt fler fanns i sammansvärjningens utkanter, men hertig Karl ville ha en snabb process och undvika en total konfrontation med adeln. Domarna blev också förvånansvärt milda, förutom mot Anckarström. Claes Horn, Adolf Ribbing, C.P. Lilliehorn och C.F. Ehrensvärd dömdes till döden, men straffen omvandlades till landsförvisning. Några fick kortare straff, andra frikändes. C.F. Pechlin, som var starkt misstänkt, överbevisades aldrig men satt fängslad till sin död. Ribbing levde för övrigt till 1843 och bevittnade 1793 en annan monarks död, avrättningen av Ludvig XVI i Paris.
LÄS MER: Gustav III:s revolution
LÄS MER: Gustav III:s ryska krig
LÄS MER: Gustav III:s sista maskerad - mordet som gjorde slut på en era
LÄS MER: Mordet på Gustav III
LÄS MER: Sofia Magdalena
Litteratur:
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 10 – Gustav III, en upplyst envåldshärskare, Bonniers, 1993
Bra Böckers Lexikon 2000, band 10, Bokförlaget Bra Böcker, 1996
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som kan relateras till Gustav III och hans liv.
På ett plan är perioden 1719-1809 lättöverskådlig. Den omsluts av två katastrofer med såväl maktpolitiska nederlag som svåra lidanden för befolkningen. Stormakten Sverige, ett militariserat bondesamhälle med Östersjön som innanhav, upplöstes efter Karl XII:s död. Illa förberedda revanschkrig mot Ryssland - hattarnas ryska krig (1741-1743) och Gustav III:s ryska krig (1788-1790) - kan ses som bekräftelser på att storhetstiden var förbi. Med finska kriget 1808-1809 och förlusten av den östra rikshalvan, Finland, etablerades Sverige som en randstat i norr...
Under början av 1773 ville Gustav III införa en dräkt för hela Sveriges befolkning. Han hade genomfört en statskupp året innan och han ville att den nya tiden skulle markeras med en ny klädedräkt. Tidigare kungar hade försökt påverka folks klädsel med lagar ända sedan medeltiden utan att lyckas. Gustav III ville däremot att svenskarna skulle klä sig i en ny dräkt helt frivilligt...
1792 hade kung Gustav III lyckats reta upp alla de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. I Europa hade kraven på ökad jämlikhet ökat. Samtidigt ville Gustav III att kungen skulle ha mer makt. 1789 hade kungen lyckats bli nästan enväldig genom stöd från tre av stånden; präster borgare och bönder. Som tack fick de tre stånden lagändringar som gynnade dem men missgynnade adeln. Inom de tre stånden var ändå många missnöjda med att kungens envälde. Adeln var emot den ökade jämlikheten och att kungen utökat sin makt på adelns bekostnad. 1792 mördades Gustav III på Operan i Stockholm. Men kungens egen bror gav order till polisen om att sammansvärjning bakom mordet inte skulle undersökas speciellt noga...
I Frankrike var det den frustrerade medelklassen som halshögg kungen, avskaffade adeln och började skapa ett nytt samhälle under stridsropet Frihet, Jämlikhet, Broderskap. I Sverige var det kungen själv som gjorde revolution, avskaffade privilegiesamhället och lyfte fram medelklassen. Detta gjorde han utan att en droppe blod spilldes och innan parisarna stormat Bastiljen. Den kungen hette Gustav III...
Kvällen den 16 mars 1792 var det maskerad på Kungliga Operan i Stockholm. Alla visste att kungen skulle vara där. Och det var han, trots att han blivit varnad om att det pågick en mordkomplott mot honom och att konspiratörerna tänkte skjuta honom under tillställningen. Men Gustav III var Sveriges kung, och en kung kan inte låta sig skrämmas...
Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...
Avsnitt (16:13 min) från UR:s programserie Historia fördjupat där du kan lära dig mer om den gustavianska tidens Sverige. Vi fördjupar oss i den gustavianska tiden tillsammans med två experter. Med fokus på tiden kring kung Gustav III. Hur ska vi egentligen se på kulturkungen idag? Vad kan nationalskalden Bellmans texter berätta för oss om samhällsklimatet? Vi fördjupar oss även i hur privatpersoners dagböcker och ägodelar påverkar kunskapen vi har om den här tiden idag.
Om Historia fördjupat: Fördjupande program om de händelser och skeenden som tas upp i serien Historia förklarad. Tillsammans med en programledare samtalar några av Sveriges främsta experter inom respektive område om historiebruk, källor och hur historiska händelser påverkar oss även idag.
Sveriges och Finlands historia, del 10. Faktafilm (4:34 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om Gustav III.
Faktafilm (12:53 min) från YouTubekanalen Vilken historia där det berättas om Sveriges kungar och regenter från 1500-talet fram tills idag. I denna andra del av två ges en kort introduktion till det moderna Sveriges regenter, från Vasatid till nutid.
0:00 Vasatiden
2:56 Stormaktstiden
5:50 Frihetstiden
7:23 Gustavianska tiden
8:30 Svensk-norska unionen
10:55 Nutid
Genomgång (55:06 min) av SO-läraren Håkan som berättar om några viktiga händelser och personer under 1700-talet fram till 1870.
Följande punkter behandlas:
Isaac Newton: 0.52 | Karl XII: 3.36 | Industriella revolutionen: 9.28 | Sjuårskriget: 15.02 | James Cook: 17.15 | Amerikanska revolutionen: 20.14 | Gustav III: 24.41 | Franska revolutionen: 27.29 | Napoleon Bonaparte: 34.25 | Sverige förlorar Finland: 38.28 | Charles Dickens: 41.19 | Charles Darwin: 43.50 | Amerikanska inbördeskriget: 48.27
Avsnitt (19:28 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om den gustavianska tidens Sverige. Den gustavianska tiden utspelar sig mellan två kupper: Gustav III:s statskupp, där han ökar kungamakten, och kuppen mot hans son Gustav IV Adolf, som tvingas från tronen. Det är en för förhållandevis kort period i svensk historia, inte ens 40 år, och innehåller alltså bara regenter som heter Gustav. Men, vad kännetecknar den gustavianska tiden och vad hände mer? Och, hur såg livet ut i de framväxande städerna?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Avsnitt (20:00 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om frihetstiden. Det är under frihetstiden som Sverige tar några stapplande steg mot demokrati - och perioden brukar räknas från Karl XII död till Gustav III:s statskupp. Vi reder ut vad som händer, men försöker också förstå hur det var att leva under den del av 1700-talet, då allt fler får något att säga till om.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Gustav III:s italienska resa. När kungen och hans följe lämnade Sverige 1783 var det officiellt för en rekreations- och kulturresa. I Italien kunde Gustav III förvisso både vila en bruten arm och beskåda antik konst och arkitektur. Men det bakomliggande syftet med resan var att knyta krigsallianser...
Program (8 min) på UR:s webbplats om mordet på Gustav III. Varför mördades Gustav III? Museivärd Carl Ivinger berättar om ett groende missnöje, fråntagna privilegier och maktspel som leder fram till mordet på kungen 1792. I Livrustkammaren finns mycket dokumenterat och bevarat från händelsen, Gustav III:s maskeradklädsel och mördaren Jacob Johan Anckarströms maskeradmask, pistoler och kniv.
Inspelat den 26 maj 2020 på Livrustkammaren.
Arrangör: Livrustkammaren, Statens historiska museer.
Artikel på Marinmuseums webbplats där du kan läsa om slaget vid Hogland. År 1788 började Gustav III:s ryska krig. Under den första halvan av 1700-talet hade svenska militära framgångar lyst med sin frånvaro. Förlusterna i Stora nordiska kriget och Hattarnas krig hade följts av hårda freder och Gustav III behövde en framgång. Förhoppningen var att vändningen skulle komma i slaget vid Hogland.
Artikel i tidningen Populär historia där My Hellsing berättar om 1700-talets maskerader. Maskeraderna frodades vid de europeiska hoven som en av många festvarianter där de medverkande var utklädda. Under Gustav III:s tid var de kungliga maskeradbalerna i Stockholm populära tillställningar – fram till den i svensk historia så ödesdigra kvällen den 16 mars 1792...
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om Gustav III:s statskupp och dess följder för Finlands konstitution. Föga kunde Gustav III ana hur länge grundlagen som han genomförde i sin oblodiga statskupp 1772 skulle bestå. Kuppen innebar en maktfördelning mellan riksdag och regent till den senares fördel. Den skulle tillämpas över 200 år i Finland, ända till Martti Ahtisaaris dagar...
Artikel i tidningen Populär Historia där Annie Mattson berättar om polisväsendet och Gustav III:s hemliga polis. När Gustav III effektiviserade det svenska polisväsendet passade han på att skapa en hemlig avdelning. Under polismästare Sivers ledning försåg spionerna kungen med ovärderlig information om oppositionen.
Artikel i tidningen Populär Historia där Thorsten Sandberg berättar om Gustav III:s statskupp. Med statskuppen 1772 ville Gustav III göra slut på striderna mellan hattar och mössor och ena riket kring sin egen person. Tidigt på morgonen den 19 augusti drogs den händelsekedja igång som om den misslyckades skulle kunna kosta kungen livet.
Avsnitt (58 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1995) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. I två program berättar Herman Lindqvist om Gustav III, som var långt ifrån en uppsminkad teaterfjolla. Han var en intelligent och bildad man, som dessutom var mycket modig. I första programmet berättas om hur kungen växte upp, hur han genomförde sin första djärva statskupp och hur han blev en upplyst despot, gynnare av konst och kultur...
Avsnitt (59 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1995) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om Gustav III. Kungen kommer från sin europeiska resa och kastar sig in i det ödesdigra kriget mot Ryssland, där han deltar i det största sjöslaget i Östersjöns historia. Efter kriget gör han sig enväldig, adelns hat och missnöje kokar, mordplaner spinns och Anckarström genomför sitt attentat på operamaskeraden i Stockholm...
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...
Absolutism är en benämning för det kungliga envälde som präglade många av Europas länder under 1500...
Diktaren och visförfattaren Carl Michael Bellman (1740-1795) är en av Sveriges mest kända skalder...
Gustav IV Adolf (1778-1837) var son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark. Han var...
Politiska mord är inget modernt påhitt. Det äldsta mord som skildras på SO-rummet skedde för över...
En statskupp är ett plötsligt (och i regel olagligt) maktövertagande i ett land - ofta utfört med...
Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp (1710-1771) var furstbiskop av Lübeck och svensk kung under...
Jacob Johan Anckarström (1762-1792) var kapten i den svenska armén och är känd som Gustav III:s...
Anjalaförbundet var en landsförrädisk officersrevolt som ägde rum i Finland 1788 efter att Gustav...
Axel von Fersen (1755-1810) var greve, riksmarskalk och nära vän till Frankrikes drottning Marie...
Karl XIII (1748-1818) var Sveriges kung 1809-1818, Norges 1814-1818, son till Adolf Fredrik och...
Gustav III:s ryska krig 1788-1790 var ett svenskt anfallskrig mot Ryssland som startades av Gustav...
Johan Tobias Sergel (före adlandet 1808 Sergell) (1740-1814) var bildhuggare och den gustavianska...
Sofia Magdalena (1746-1813) var dotter till Fredrik V av Danmark, och svensk drottning 1772-1792....
Gustav III:s statskupp den 29 augusti 1772 följdes av en ny författning två dagar senare. Därmed...
