I Blåkullas festsal får barnen städa. Lata barn piskas med ormar medan flitiga får silver. Men pengarna förvandlas till skräp när de kommer hem. Blåkullakalaset är bisarrt. Häxor dansar bakvänt, musik pruttas från rumpor, öl tappas ur djävulens rumpa. Häxor hänger upp och ner med ljusstumpar i rumpan. Annas make, bagare Bengt, knådar deg med rumpan. Det är överlag mycket stjärtfixerat.
Häxorna har sex med den Fule, den Hårde, den Onde, vilket resulterar i att små grodor föds ur näsan.
Barnens fantasier i Stockholm är betydligt tuffare jämfört med övriga landet.
Femtio föräldrar svär högtidligt att deras barn talar sanning. Den dagen hänger sig den häxmisstänkta Karin Johansdotter Melis-Wikman i fängelset på Norrmalm. Självmordet gör vittnesmålen än mer groteska. Den döda Karin återfinns i Blåkulla, enligt barnen. Ibland bäddar hon sängar, ibland är hennes flådda skinn upphängt på väggen medan hennes kött kokar i grytan.
Masshysteri - rättssystemet börjar svikta
"Häxorna" själva förefaller ganska vettiga. "Jag är ingen trollkärring om så hundra biskopar påstår det. Vore det inte bättre att låta dessa barn gå i skola", säger Anna Sippels uppgivet.
Britta Sippels två döttrar vittnar mot sin mamma. "Den yngsta är mutad med kringlor, men femtonåringen förstår jag inte", svarar Britta klokt. Brittas dotter hävdar djärvt att borgmästare Thegner och rådman Franck var väl sedda gäster på Blåkulla. De var två av stadens mäktiga män. Hovrätten ryggar genast tillbaka: "De är bara utsatta för arga människors avund och illvilja", konstaterar rätten.
Hovrätten kan inte enas. En ledamot tror att allt är rappakalja. Men den 24-25 april faller ändå tre dödsdomar. "Herre, låt vår oskuld komma i ljuset", är kvinnornas sista ord i rättssalen. Onsdagen den 26 och lördagen den 29 april halshuggs de tre kvinnorna. Kropparna bränns på bål. Den12 maj halshuggs ytterligare tre kvinnor, Maria Jöransdotter, Anna Persdotter och Margareta Matsdotter.
Häktena fylls av misstänkta häxor. Rättsapparaten sviktar, vanliga rättegångar skjuts upp. I juni övertar en specialkommission hovrättens arbete. Den traskar i ett träsk av angivelser och självangivelser från obalanserade människor.
Häxprocesserna i Sverige
En häxprocess är en slags häxjakt då människor, i huvudsak kvinnor, anklagades för samröre med satan.
De stora häxprocesserna i Sverige började i Dalarna 1668 och ebbade så småningom ut i Stockholm 1676. Över 300 människor blev under den här tiden avrättade för häxeri.
|
Ännu fler oskyldiga avrättas
Den 24 juli röstar en djupt oenig kommission om Malin Matsdotters och Annika Simonsdotters öden. Annika döms till halshuggning, men Malin döms att brännas levande på bålet.
Den 5 augusti verkställs avrättningarna. Annika läser och sjunger medan hon blickar mot himlen. Malin stegar raskt upp på bålet. Hon vägrar att försonas med dottern som vittnat mot henne. Bålet bestod av plankor från rivningshus och tomma tjärtunnor. Hon växlar några ord med bödeln som slår henne i järn och fäster en påse med krut runt hennes hals. Den ska explodera och spränga hennes huvud.
Malin var den enda kvinnan som brändes levande. "Det var fasligt, det var ynkligt, ingen grät, de bedyrade sin oskuld med onaturlig frimodighet", skriver ett vittne.
Vittnen erkänner att allt var påhittat
Den 26 augusti erkänner plötsligt Gävlepojken att han ljugit:
