Häxfebern i Stockholm 1676

I april 1676 anlände den 12-årige Johan Johansson från Gävle till Stockholm. Hans mamma hade tidigare avrättats som häxa och han erkände att också han fört barn till Blåkulla. "Justitieminister" Per Brahe mötte pojken och kallade honom "vettvillig" skvallerbytta. Regeringen var överhuvudtaget mycket skeptisk till häxerierna. Men i de fattigas kvarter i Katarina, på Norrmalm och Ladugårdslandet växte nervositeten. Oroliga föräldrar skrev brev till Karl XI som genast beordrade hovrätten att stoppa den Ondes tyranni.
M

Britta Sippels två döttrar vittnade mot sin mamma som dömdes till döden. Bild från dokumentärserien Häxornas tid.

Otroliga vittnesmål

En process gällde tre kvinnor: tyska systrarna Britta och Anna Sippel samt Anna Månsdotter.

Anna Sippel utpekades som drottning i Blåkulla och ansvarig för bränder på Skeppsholmen och i hamnen. Anna Sippel hade det gott ställt med sin bagare Bengt Eriksson Bråk, medan Britta var fattigare med sin man, murare Galle, som led av syfilis. Anna Månsdotter var mössmakerska och stämplad som högfärdig.

Barn och ungdomar mellan åtta och tjugoåtta år vittnar enstämmigt inför rätten: Häxor tar sig in genom att sticka en nål i väggen. De kidnappar barn och flyger på en ko, en häst eller människa till Blåkulla. Resan går över en svavelsjö med många skepp. Märkligt nog landar de på Söder igen, i Stadsträdgården eller postmästare Beijers trädgård (ungefär där Skatteskrapan och Folksamhuset ligger idag).

ANNONS

I Blåkullas festsal får barnen städa. Lata barn piskas med ormar medan flitiga får silver. Men pengarna förvandlas till skräp när de kommer hem. Blåkullakalaset är bisarrt. Häxor dansar bakvänt, musik pruttas från rumpor, öl tappas ur djävulens rumpa. Häxor hänger upp och ner med ljusstumpar i rumpan. Annas make, bagare Bengt, knådar deg med rumpan. Det är överlag mycket stjärtfixerat.

Häxorna har sex med den Fule, den Hårde, den Onde, vilket resulterar i att små grodor föds ur näsan.

Barnens fantasier i Stockholm är betydligt tuffare jämfört med övriga landet.

Femtio föräldrar svär högtidligt att deras barn talar sanning. Den dagen hänger sig den häxmisstänkta Karin Johansdotter Melis-Wikman i fängelset på Norrmalm. Självmordet gör vittnesmålen än mer groteska. Den döda Karin återfinns i Blåkulla, enligt barnen. Ibland bäddar hon sängar, ibland är hennes flådda skinn upphängt på väggen medan hennes kött kokar i grytan.

Masshysteri - rättssystemet börjar svikta

"Häxorna" själva förefaller ganska vettiga. "Jag är ingen trollkärring om så hundra biskopar påstår det. Vore det inte bättre att låta dessa barn gå i skola", säger Anna Sippels uppgivet.

Britta Sippels två döttrar vittnar mot sin mamma. "Den yngsta är mutad med kringlor, men femtonåringen förstår jag inte", svarar Britta klokt. Brittas dotter hävdar djärvt att borgmästare Thegner och rådman Franck var väl sedda gäster på Blåkulla. De var två av stadens mäktiga män. Hovrätten ryggar genast tillbaka: "De är bara utsatta för arga människors avund och illvilja", konstaterar rätten.

Hovrätten kan inte enas. En ledamot tror att allt är rappakalja. Men den 24-25 april faller ändå tre dödsdomar. "Herre, låt vår oskuld komma i ljuset", är kvinnornas sista ord i rättssalen. Onsdagen den 26 och lördagen den 29 april halshuggs de tre kvinnorna. Kropparna bränns på bål. Den12 maj halshuggs ytterligare tre kvinnor, Maria Jöransdotter, Anna Persdotter och Margareta Matsdotter.

Häktena fylls av misstänkta häxor. Rättsapparaten sviktar, vanliga rättegångar skjuts upp. I juni övertar en specialkommission hovrättens arbete. Den traskar i ett träsk av angivelser och självangivelser från obalanserade människor.
 

Häxprocesserna i Sverige

En häxprocess är en slags häxjakt då människor, i huvudsak kvinnor, anklagades för samröre med satan.

De stora häxprocesserna i Sverige började i Dalarna 1668 och ebbade så småningom ut i Stockholm 1676. Över 300 människor blev under den här tiden avrättade för häxeri.
 

ANNONS

ANNONS

Ännu fler oskyldiga avrättas

Den 24 juli röstar en djupt oenig kommission om Malin Matsdotters och Annika Simonsdotters öden. Annika döms till halshuggning, men Malin döms att brännas levande på bålet.

Den 5 augusti verkställs avrättningarna. Annika läser och sjunger medan hon blickar mot himlen. Malin stegar raskt upp på bålet. Hon vägrar att försonas med dottern som vittnat mot henne. Bålet bestod av plankor från rivningshus och tomma tjärtunnor. Hon växlar några ord med bödeln som slår henne i järn och fäster en påse med krut runt hennes hals. Den ska explodera och spränga hennes huvud.

Malin var den enda kvinnan som brändes levande. "Det var fasligt, det var ynkligt, ingen grät, de bedyrade sin oskuld med onaturlig frimodighet", skriver ett vittne.

Vittnen erkänner att allt var påhittat

Den 26 augusti erkänner plötsligt Gävlepojken att han ljugit:

Att bli utpekad som häxa innebar ofta en dödsdom för den anklagade. I Sverige blev ca 300 människor avrättade för häxeri åren 1668-1676. Målning av Howard Pyle (1853–1911).

"Jag ville göra mig viktig, dessutom fick jag betalt av vuxna som ville höra om Blåkulla."

Avrättningarna stoppas, men rättsprocesserna rullar vidare. Efter sexton veckor i hårt fängelse förs Margareta Staffansdotter inför kommissionen. Hon är gift med stadskaptenen Jakob Remner. En ny skeptisk ton präglar nu förhandlingarna i rätten. Pigan Annika från Åbo slarvar, hon avger tre motstridiga vittnesmål om Margareta. "Din tjocka flumsa. Ditt huvud ska falla, jag har redan knåpat av tre huvuden. Mitt namn är känt bland grevar och baroner", skriker hon. Till svar får hon en snyting av Margaretas egen piga. Den pigan är en av de första som visar civilkurage under häxrättegångarna. Stadskaptenen försvarar också hustrun. "Om jag trott hon varit trollkona hade jag väl själv satt henne på en tjärtunna och tuttat på. Fan ta ungjävlarna!" utbrister han vilket kanske var ett illa valt uttryck just vid denna rättegång.

Vittnesmålen blir allt vagare. Kärlekskranka Kerstin får gifta sig i Blåkulla med en vacker man, men han förvandlas till en kvast när hon vill fullborda äktenskapet.

ANNONS

En mamma vågar inte låta sina barn vittna. "De kommer från landet och är inte så dristiga som stockholmsbarnen."

Måndagen den 11 september har de mer skeptiska (källkritiska) i kommissionen fått nog. Storkyrkokaplanen Erik Noréus hotar avgå om fler dödsdomar avkunnas. "Vi kan inte lita på vittnen som pigan Lisbeta. Hon svor tjugo gånger i följd."

De barn som påstod att de hade blivit bortförda till Blåkulla av häxor berättade otroliga historier inför domstolarna. Målning av Francisco de Goya (1746-1828).

Denna måndag förhörs Hans, 13 och Annika, 15. Båda babblar motstridigt om Blåkulla. Nu ryter man till. "Varför ljuger ni? Tänk på åttonde budet!" Ungarna börjar gråta. Hans erkänner att han fått order om vad han skulle säga. Annika hulkar att den som inte säger sig ha blivit förd av häxor blir mobbad. Hennes kompis, Kerstin,16, säger sig blivit nypt i kinderna tills hon lovat vittna mot kaptenskan. Klockan tolv har tio vittnen kapitulerat: "Vi ljög, vi har aldrig varit i Blåkulla."

Liberalerna, de mer fritänkande i kommissionen, bl.a. Noréus och Urban Hjärne, fortsätter förhören till klockan nio på kvällen. Häxprocessen går nu upp i rök när barn som anklagat tyske klockspelaren Krull för trolleri, ligger på golvet och gråter. De tar tillbaka allt, även vittnesmålen mot de avrättade. Dagen slutar med att två flitiga vittnen, Myrans pigor, kastas i fängelse.

Ombytta roller - vittnena anklagas och döms

Dagen efter är rollerna ombytta. Vittnena anklagas för att vara "arga trollpackor". Språket är hårt, Gud ska bryta deras nackar och helvetet sluka dem. Det visar sig att en präst betalt vittnet Lisbeta för att ljuga. Micha Jacobsson, 14, en kompis till gävlepojken hade också fått pengar.

De häxmisstänkta släpps, Margareta får kommissionens varma sympati. De misstänkta männen, muraren Galle, klockaren Krull, Bengt bagare, Jochim bryggare frias också. Kommissionen erkänner officiellt att man dömt två oskyldiga kvinnor till döden.

Senare under året avgörs ödet för de ljugande ungdomarna. Den flinande gävlepojken avrättas i oktober. Britta Sippels dotter Annika dör i sviter av piskningen. Micha Jacobson blir svårt sjuk i fängelset. Malins dotter, som sänt sin mor till bålet, förefaller sinnessjuk. Var natt drömde hon att mamma ropar på henne.

Den 11 december faller domar mot de falska vittnena Lisbeta Carlsdotter, Agnis Eskilsdotter och Maria Nilsdotter. Nu är det istället liberalerna i rätten som är de blodtörstiga: "skär ut tungan, halshugg, bränn." Den 20 december avrättas de tre genom halshuggning på Hötorget efter att de erkänt sina lögner.

ANNONS

Hur kunde det ske?

Men en uppjagad opinion vidhöll tron på häxorna. En folkmassa kastade sten på vakterna som piskade de ljugande pigorna. Den frikända Margareta jagades på gatan av en ursinnig mobb som ville stena henne. Prästerna i Katarina församling fortsatte ryktesspridningen. Kommissionen ville bötfälla dem, men vågade inte utmana prästerskapet och den aggressiva opinionen i Katarina.

Häxdramats huvudpersoner var ungdomar, fattiga, kvinnor och invandrare. "Det var obegripligt att vi trodde på dessa olyckliga ungar", summerade Urban Hjärne. Ungdomarna ljög kanske för att göra sig synliga i vuxenvärlden. De blev ju kändisar i staden. Dessutom levererade de vad vuxna ville höra, flera fick betalt för att berätta snuskiga detaljer om Blåkulla.

Bakom barnen stod definitivt intrigerande vuxna som gav igen för gamla oförätter. "Du skulle gett mig bättre mat", ropade en piga till sin matmor. Den värste av dem, ryttmästare Gråå, hade haft trassliga låneaffärer med Anna Sippel. Kapten Remner har tidigare gripit Gråå för smuggling.

Det finns ekonomisk avundsjuka i fattigkvarteren. Anna Sippels affär gick bra och Margareta hade fina kläder.

Kvinnodominansen förklarade Urban Hjärne med att kvinnor av naturen var avundsjuka, lättrogna och vidskepliga. De kvinnor som angav sig själva drevs kanske av dödslängtan. Flickorna som fullt medvetet drev mödrar och mostrar i döden kommer vi kanske aldrig förstå.

De utpekade var ofta avvikande. Margareta var hörselskadad, Anna hade en hudsjukdom, Galle hade syfilis, Malins make hade avrättats för tidelag. Påfallande ofta är de invandrare från Finland och Tyskland. Den hårda domen mot Malin kan faktiskt ha berott på att hon talade dålig svenska.

Totalt krävde häxprocessen i Stockholm fjorton dödsoffer i Stockholm innan den upphörde. Den finska piga som ett par år senare, 1678,  angav sig själv som häxa fick en trött uppmaning att om hon arbetade hårdare, så skulle hon nog sova bättre.

Häxfebern var stillad, det sunda förnuftet hade till slut segrat.

LÄS MER: Häxprocesserna

LÄS MER: Häxprocesserna i 1600-talets Sverige

LÄS MER: Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Satan (djävulen) och helvetet

LÄS MER: Kvinnorna under stormaktstidens krig

LÄS MER: Brott och straff förr

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur började häxprocessen i Stockholm?
     
  2. Ge exempel på vad de utpekade häxorna anklagades för att ha gjort.
     
  3. Hur avrättade man de som dömdes till döden?
     
  4. Ange några orsaker till att barn och ungdomar pekade ut vissa vuxna som häxor.
     
  5. Hur slutade häxprocessen i Stockholm 1676?
     
  6. Kan du komma på något som kan liknas vid en häxprocess i dagens samhälle?
     


Text: John Chrispinsson, författare och journalist
 

Senast uppdaterad: 3 augusti 2023
Publicerad: 31 augusti 2015

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

L
Strid under trettioåriga kriget

Sverige och det trettioåriga kriget

År 1618 började ett långt och blodigt krig i Tyskland, känt som det trettioåriga kriget. Det var...

L
Svenskt infanteri

Svensk upprustning i början av stormaktstiden

När Gustav II Adolf blev kung 1611 var han bara 17 år gammal, och Sverige befann sig i krig med...

M
Kvinna med bunden fot

Fotbindning - en smärtsam tusenårig kinesisk tradition

Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från...

L
1500-talets Stockholm

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt...

SO-rummet bok
M
Sapfo

Sapfo

Sapfo är en av de mest kända lyrikerna från antikens Grekland. Hon är samtidigt den första kända...

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi

Häxprocesserna

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges...

Hi

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Hi

Brott och straff förr

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...

Re

Folktro

Folklig tro på övernaturliga väsen och övernaturliga makter.

Relaterade taggar

Hi
Karta

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

Hi
Kraken

Övernaturliga väsen

Det var inte bara förr i tiden som man fascinerades av och trodde på övernaturliga väsen. Tvärtom...

Hi
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Hi
helvetet

Satan (djävulen) och helvetet

Satan är en gestalt som omnämns med många olika namn. Satan kallas också för djävulen, Beelsebul,...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna