Kvinnor skulle inte låta som belästa skolmästare och det var skrattretande när en kvinna försökte begripa sig på matematik eller vetenskap. Hennes förstånd klarade inte av att hantera så svåra saker, många menade att det skulle göra henne yr i huvudet. Det befarades att kvinnans kvinnlighet – mildhet, lydighet och behaglighet – skulle bli lidande av kunskaperna, att hon skulle börja slarva med kläderna och bli trotsig, högljudd och grälsjuk. Dessutom kunde ”lärda fruntimmer” inte vara duktiga hushållerskor och en man kunde inte älska en kvinna som jämt hade näsan begravd i en bok.
Överraskande nog var det inte bara männen – som man ofta nuförtiden tror – som hävde ur sig åsikter som dessa. Också många kvinnor ansåg att lärdom inte var passande för en förfinad dam.
En bildad dam var bättre sällskap för herrarna
Det fanns också män såväl som kvinnor som opponerade sig mot detta förtryck och kämpade för att ge flickor bättre teoretisk bildning. De påpekade att kvinnan ägde förnuft och att detta skulle brukas. En bildad dam var också trevligare sällskap för herrarna, en mer underhållande hustru och en bättre mor för sina barn.
I Sverige försvarade exempelvis den tidiga feministen och poeten Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763) kvinnors rätt till boklig bildning i sin skrift Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett (1741). Bland annat påpekade också tidningen Götheborgs Wecko (= Lista) att kvinnor har samma intelligens och förmåga som männen att lära sig saker.
Teoretiska kunskaper som flickor fick lära sig
Vilka var de nya ämnena som flickor fick lära sig? Till och med de mest frisinnade utbildningsivrarna brukade dra gränsen vid avancerade vetenskapliga studier. Exempelvis naturvetenskap skulle utelämnas eller studeras ytligt och svår matematik, statskunskap eller juridik var det vanligen inte tal om.
Däremot modersmål, historia, geografi, kristendom, enkel matematik och språk som franska eller italienska passade enligt tidens uppfattning för en flicka.
Moderna pedagoger, alltså utbildare, kunde inkludera filosofi och latin i studierna.
Praktiska färdigheter som flickor fick lära sig
En väluppfostrad ung dam på 1700-talet behövde dock mer än bara teoretiska kunskaper. Hon behövde praktiska färdigheter som kallades ”talanger”. Dessa innefattade dans och musik, teckning och handarbete samt vackert uppförande.
Istället för att exempelvis ägna tid åt romanläsning eller kortspel skulle flickorna ägna tid åt att öva sina talanger. Med hjälp av dem blev unga damer mer attraktiva i friarnas ögon. En vackert dansande eller sjungande flicka var angenäm underhållning och herrarna kunde beundra de fina målningar och sömnadsarbeten flickor skickligt framställde. Att kunna uppföra sig elegant i varje situation var också ett tecken på att man var fin dam.
Flickor skulle även känna till de nyaste danserna som dansades i balsalarna, exempelvis kontradanser som fransäs, angläs eller kadrilj.
Unga damer fick lära sig sjunga eller spela ett instrument såsom fortepiano, gitarr eller harpa. Många flickor blev duktiga tecknare med hjälp av anställda bildlärare som höll konstlektioner.
Att kunna olika handarbetstekniker som silkesbroderi, spetsknyppling, pärlbroderi och tillverkning av mössor och hattar var meriterande.
Fint uppförande betydde exempelvis att flickor kunde konversera underhållande och röra sig vackert. Att gå på promenader var ett populärt nöje och då var det viktigt att röra sig behagligt och stilfullt. Gång, eleganta gester och rak hållning övades därför speciellt.
Männen försörjde kvinnorna som å sin sida skulle behaga männen
Trots att talangträningen kan låta ytlig i våra moderna öron var det en viktig del av 1700-talets flickuppfostran.
Alla kvinnor förutom änkor var omyndiga vilket betydde att deras möjligheter att fatta beslut som rörde deras ekonomi eller liv var begränsade. En förnäm dam brukade inte heller kunna arbeta för att försörja sig, det ansågs inte passande. Ett äktenskap med en man som hade stabil ekonomi var ofta det enda sättet för kvinnan att försörja sig. Då fick hon ett eget hem att förestå och maken betalade maten, kläderna och annat nödvändigt.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Varför ansåg vissa att flickor inte borde få lärdom?
- Hur försvarades flickors rätt att få boklig bildning?
- Vilka teoretiska ämnen fick flickor lära sig?
- Vilka praktiska ämnen fick flickor lära sig?
- Nämn exempel på instrument som flickor kunde lära sig spela.
- Varför var det viktigt för unga damer att få en make?
- Vilka saker ingick i fint uppförande?
Mer fakta och frågor kring ämnet hittar du i artikeln om: Framväxten av flickors utbildning under 1700-talet >
Text: Sara Medberg, doktorand i kyrkohistoria vid Helsingfors universitet
Webbplats: https://www.saramedberg.net/
Vill du veta mer om unga damers liv på 1700- och 1800-talet? Följ med på en okonventionell hjältinnas äventyr genom hemlighetsfulla slott och glamourösa balsalar i boken Myndlingen. Romanen är full med romantik och spänning i Sverige under Jane Austens tid. I Myndlingen presenteras Medbergs specialområde - flickors uppfostran på 1700- och 1800-talen - ur ett skönlitterärt perspektiv.
