Efter kalla krigets slut har de internationella skeendena i världen blivit mindre förutsägbara samtidigt som FN:s betydelse och handlingsutrymme har ökat. Detta beror främst på att USA, Kina och Ryssland numera inte utnyttjar sin vetorätt lika ofta i FN:s säkerhetsråd för att stoppa beslut inom FN. Den ökade enigheten har lett till bättre möjligheter till en gemensam syn på globala problem och global utveckling inom FN:s ramar.
Samtidigt har även krigen och konflikterna förändrats till sin natur. Vår tids väpnade konflikter består till största delen av inomstatliga inbördeskrig mellan olika parter (både nationella och internationella) som inte alltid är lätt att få grepp om som utomstående. Endast en mindre del av världens krig sker numera mellan olika stater.
Men förutsättningarna för ett fungerande FN - som det var tänkt från början med aktiva och ansvarstagande medlemsländer som är med och bestämmer över internationella händelseförlopp - har blivit gynnsammare. Den internationella rätten grundar sig på detta.
Världen har blivit mindre och mer sammanbunden. Ett starkt FN som fått internationell tilltro och legitimitet är därför nödvändigare än någonsin. Men för att FN ska kunna upplevas som betydelsefullt av alla individer, måste de mänskliga rättigheterna bli mer än en moralisk förpliktelse för staterna att följa.
I samband med upprättandet av Internationella brottmålsdomstolen (se nedan) har ett stort steg mot en global grundlag gällande mänskliga rättigheter tagits - en lag som också leder till påföljd mot individer om den inte efterlevs.
Under 1900-talet har vid ett flertal tillfällen provisoriska domstolar upprättats för att komma till rätta med krigsförbrytelser. De första stora rättegångarna om brott mot krigslagar och mänskliga rättigheter som kom att prövas i praktiken, var Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget.
Svagheten med dessa rättegångar var att de dikterades (bestämdes) av segermakterna efter redan gångna händelser. Detta gjorde att rättegångarna kunde upplevas som partiska och till viss del orättvisa i omvärldens ögon (främst för de förlorade staterna).
Styrkan i Nürnbergrättegångarna var att de bidrog till ett nytt sätt att se på krig, där aktörerna kunde ställas till svars för sina handlingar.
Efter kalla krigets slut har dessa tankar återigen prövats i realiteten i säkerhetsrådets regi då det har satts upp två krigstribunaler (tillfälliga krigsdomstolar) - efter konflikterna i Jugoslavien och i Rwanda. Men i likhet med Nürnbergrättegångarna var även dessa krigstribunaler skapade efter att brotten hade begåtts vilket medförde att de också blev en slags instrument för hämnd och återupprättelse.
Trots svårigheter med att efterfölja FN:s deklaration av de mänskliga rättigheterna, så innebär deklarationen ändå ett mycket stort framsteg i ett historiskt perspektiv eftersom mänskliga rättigheter alltsedan FN:s tillkomst 1948 har införlivats i världens länders nationella lagstiftningar.
Upprättandet av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) år 2002 har därefter ytterligare ökat kraven på att de mänskliga rättigheterna följs av staternas regeringar. Förutom att åtal mot individer kan väckas, kan nu även brott som inte gjorts i samband med krig leda till åtal och fällande dom för de ansvariga.
Internationella brottmålsdomstolens medlemsländer, 2007.
Genom upprättandet av den permanenta Internationella brottmålsdomstolen har vägen beretts för nya normer inom internationell rätt där det förhoppningsvis så småningom kommer att bli lika självklart att anklaga en krigsförbrytare som det idag är att åtala grova förbrytare inom nationell civillagstiftning.
Grundtanken med Internationella brottmålsdomstolen är att ingen ska kunna skylla sina brott på plikt eller politiska orsaker utan att komma undan det personliga ansvaret. Ingen, inte ens statschefer, ska kunna ha diplomatisk immunitet.
Eftersom Internationella brottmålsdomstolen är en permanent institution med redan på förhand formulerade lagar (se nedan), kan den verka på objektiv och oberoende grund där alla ställs lika inför lagen oberoende av nationalitet, befattning och så vidare. Detta bidrar också till att ge domstolen stark legitimitet.
Internationella brottmålsdomstolens möjligheter att ställa ansvariga inför rätta och skapa rättvisa ger även ett internationellt stöd till de drabbade offren och regionerna. Detta har visat sig mycket viktigt för att de inblandade ska kunna komma tillrätta med sitt förflutna.
Internationella brottmålsdomstolen ska utgöras av ett stort antal opartiska professionella domare från olika länder och vara ett komplement till de nationella domstolarna som alltid kommer att ha företräde på alla fall som sker inom dess domäner.
Det är bara i de fall som de nationella domstolarna inte lyckas ställa ansvariga inför rätta eller inte anses döma dem tillräckligt hårt som Internationella brottmålsdomstolen tar över. Liksom i alla andra fall med konventioner (juridiskt bindande avtal) är det endast de stater som ratificerat (undertecknat) avtalet som är bundna av det.
För att Internationella brottmålsdomstolen ska kunna utkräva domsrätt måste någon av följande premisser uppfyllas:
Därtill kan även specialfall överlämnas till Internationella brottmålsdomstolen av säkerhetsrådet utan att hänsyn tas till ratificeringar. Det sätts då upp en särskild domstol för ändamålet.
Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion innefattar fyra huvudkategorier av brottsrubriker:
Alla nationer begår krigsbrott av olika slag i samband med stora väpnade konflikter, vilket är en konsekvens av att krigets onaturliga natur som vänder upp och ned på tidigare normer. Det är därför nödvändigt att Internationella brottmålsdomstolen endast handhåller de grövsta brotten och att övriga brott döms på nationell nivå för att ICC inte ska urvattnas och överbelastas.
Efter deklarationen av de mänskliga rättigheterna 1948 har stadgan (de mänskliga rättigheterna) kompletterats stegvis och efterhand accepterats av allt fler av världens länder. Detta innebär dock inte att den efterföljs i praktiken av alla stater eftersom FN:s deklaration av de mänskliga rättigheterna inte utgör något förpliktande avtal i verklig mening. Istället är stadgan endast rekommendationer om ett moraliskt förhållningssätt för världens stater. Men de mänskliga rättigheterna har likväl haft stor betydelse för världsopinionen och blivit en viktig normsättare i det internationella systemet (bland världens stater).
FN har haft stora problem med att fullfölja deklarationen om de mänskliga rättigheterna med en konvention (överenskommelse) som garanterar att den efterföljs (Romstadgan som utgör grunddokumentet för Internationella brottmålsdomstolen, kan ses som en del av en sådan). Detta beror på att världens stater mer eller mindre är kvar i gamla tankebanor där statliga angelägenheter sätts före globala intressen. Världens länder vill därför i regel inte ha någon inblandning utifrån i inomstatliga affärer.
Internationella brottmålsdomstolens logga.
Ett stort problem med Internationella brottmålsdomstolen och dess regelverk är därför att det går emot staternas suveränitet (självbestämmanderätt) och den inomstatliga ”nationalismen”.
Det kan innebära svårigheter (även i fredstid) att få ansvariga utlämnade om de har folkligt stöd eller annan typ av inomstatlig legitim auktoritet. Detta gäller inte minst åtal mot staternas krigsmakt där ansvariga krigsförbrytare kan ses av folket som plikttrogna försvarare eller hjältar.
Ett annat problem för Internationella brottmålsdomstolen är att vissa av världens mäktiga stater ännu inte ratificerat ICC (se Romstadgan). Bland dessa stater finns bland annat USA, Ryssland och Kina vilka alla tre är permanenta medlemmar av FN:s säkerhetsråd.
Många av de stater som inte har ratificerat Romstadgan (som ICC bygger på) är rädda för att domstolen ska kunna bli ett redskap för konkurrerande stater och fiender att komma åt dem och inskränka deras makt. För att blidka dessa länder i frågan (främst USA) kom man överens om att även låta FN:s säkerhetsråd få inflytande över Internationella brottmålsdomstolen i form av att det kan fördröja en ICC-undersökning med ett år genom medlemmarnas vetorätt.
Så länge stater som USA motarbetar Internationella brottmålsdomstolen är det i svårt att realisera dess lagar och därmed legitimera dess existens. USA:s militära makt behövs antagligen för att Internationella brottmålsdomstolen ska kunna vara effektivt och inte anpassas till en tandlös skuggdomstol. För i krig måste även vapenmakt användas (genom hot eller verkan) för att ställa ansvariga inför rätta. Det samma gäller även i fredstid då nationalistiska eller politiska motiv ibland sätter käppar i rättvisans hjul.
Internationella brottmålsdomstolen är viktig för att den bidrar till att göra det internationella människorättssystemet mer trovärdigt (genom det direkta sambandet mellan personliga handlingar och personligt ansvar).
Internationella brottmålsdomstolen står dessutom för kärnan i FN:s väsen - att skapa och upprätthålla ett internationellt samarbete för att främja de mänskliga rättigheterna.
LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella domstolen
LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar
LÄS MER: Vad är folkrätt?
LÄS MER: Internationell rätt
LÄS MER: Folkrätt - om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser
LÄS MER: Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord
LÄS MER: Mänskliga rättigheter
LÄS MER: FN
LÄS MER: Nutidshistoria
Frågor till texten:
Diskutera:
Fundera på:
Ta reda på:
Litteratur:
David P. Forsythe, Human Rights in international Relations, Cambridge University Press, 2000
Lars Eriksson m.fl., FN - Globalt uppdrag, FN-förbundet, 2005
Svante Karlsson, Freds- och konfliktkunskap, Studentlitteratur, 2004
Robert Jackson och Georg Sörensen, Introduction to International relations - Theories and approaches, Oxford University Press, 2003
Helena Lindholm Schulz, Krig i vår tid, Studentlitteratur, 2002
Text: Robert de Vries (red.)
Åtminstone sedan 1960-talet har man talat om ”folkrörelsernas kris”. Det råder ingen tvekan om att...
Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...
Under de antika olympiska spelen skulle det råda fred i Grekland. Samma princip har inte gått att...
De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-...
I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...
Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro...
De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...
Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...
Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...
Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.
Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...
Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...
Förenta nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i det andra världskriget...
Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...
Nürnbergrättegångarna var de rättegångar (13 st) som hölls strax efter andra världskriget 1945-1949...
Folkfördrivning är precis som begreppet antyder en tvångsförflyttning av en viss folkgrupp från det...
Begreppet brott mot mänskligheten användes redan 1890 för att beskriva den belgiska kungen Leopold...
Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...
Det finns nästan lika många orsaker till världens konflikter som det finns konflikter. En konflikt...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
I veckans avsnitt av I fokus berättar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap, historia och religion) om talibanerna i Afghanistan. Vilka är de? Vad vill de? Var kommer de ifrån?
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i samhällskunskap och historia) om Skottland och kraven på skotsk självständighet.
I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om Nordirlands historia under 1900-talet och framåt.
