Världens stater bestämmer själva om de vill vara med
Världens länder får enligt traktaträtten själva bestämma om de vill skriva under FN:s olika konventioner (juridiskt bindande avtal) om olika ämnen. FN har idag sju stora konventioner slutna till de mänskliga rättigheterna, till vilka det är kopplat ett övervakningsorgan. Länder som skrivit på de sju konventionerna måste rapportera till FN med jämna mellanrum. Det är även upp till andra länder att påverka att konventionerna följs. Detta kan bland annat göras via internationella påtryckningar av olika slag.
Men det är tyvärr inte alltid som internationella påtryckningar hjälper. Detta gäller särskilt när krig uppstått. Det är därför extra viktigt att det finns regler som värnar om människors rättigheter även i krig. Denna viktiga del inom det internationella rättssystemet regleras av folkrätten som vi nu ska fördjupa oss i.
Varför regler i krig?
Det är ingen självklarhet att reglerna i krig respekteras. Tvärtom. I många väpnade konflikter bryter man mot reglerna. Nu kanske du undrar om det är någon vits med att ha regler i krig när de ändå inte alltid respekteras. Svaret är ett klart och tydligt JA! Det är med krigets lagar som med samhällets lagar. De flesta är laglydiga medborgare och följer bestämmelser. Med det kommer alltid att finnas sådana som bryter mot reglerna. Utan regler kommer de som deltar i krig inte att veta var gränsen går. Och utan regler kommer vi inte att kunna straffa dem som bryter mot reglerna.
”Det finns begränsningar till och med för krig och om gällande regler följdes i större utsträckning skulle det gå att undvika mycket lidande. En ljusglimt är dock att många överträdelser blir uppmärksammade. Ett annat framsteg är att ansvariga allt oftare ställs till svars för sådana handlingar.” (Jacob Kellenberger, Internationella rödakorskommittén, ICRC:s ordförande).
Folkrätt
Folkrätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera. Två delar av folkrätten som finns till för att skydda individer är den internationella humanitära rätten, ofta kallad krigets lagar och mänskliga rättigheter.
Den internationella humanitära rätten gäller bara under krig medan mänskliga rättigheter alltid ska respekteras. Men under krigstid och oroligheter kan en stat inskränka vissa mänskliga rättigheter, till exempel rörelsefriheten och yttrandefriheten. Den humanitära rätten går aldrig att inskränka.
Internationell humanitär rätt (krigets lagar)
Den internationella humanitära rätten, krigets lagar, är de regler som stater har kommit överens om för att skydda människor och minska mänskligt lidande under krig. Syftet med den humanitära rätten är att skydda personer som inte deltar i kriget och ge skydd åt civila och stridande.
Den humanitära rätten kan inte förhindra krig men om den följs blir effekterna av krig lindrigare och gör freden möjlig när kriget väl är över. Därför är det viktigt att sprida information om och utbilda i internationell humanitär rätt innan en väpnad konflikt bryter ut.
Den humanitära rätten består av två delar:
- Regler som skyddar de som inte deltar i striderna: Det gäller exempelvis civila, sårade och sjuka soldater och krigsfångar. Dessa får inte angripas utan ska skyddas och respekteras.
- Regler för de som strider: Dessa regler syftar till att skydda de stridande mot onödigt lidande och överflödig skada genom att de begränsar vilken typ av vapen och vilka stridsmetoder som får användas.
Svaret på frågan om krig har lagar är ja. Frågar du om dessa lagar alltid följs så är svaret nej. När strider visas på TV kan det mycket väl se ut som om allt är tillåtet i krig. Men egentligen finns det regler som beskriver vad som är tillåtet och vad som är förbjudet.
De viktigaste reglerna finns i Genèvekonventionerna. Konventionerna utgår från respekten för individen och människovärdet. De ska säkra att soldater får behandling om de blir sårade eller tillfångatagna av fienden. Reglerna säger också att ingen, varken krigsfångar eller civila, får torteras eller våldtas. Konventionerna är också regler som skyddar människor som inte deltar i väpnade konflikter. Sedan konventionerna, själva lagarna med ett annat ord, kom till i 1949 har de byggts ut med flera tillägg. Det har till exempel varit nödvändigt att lägga till bestämmelser om inbördeskrig. I de allra flesta av de krig som pågår idag, kommer de grupper som krigar från samma land.
194 stater har anslutit sig till Genèvekonventionerna.
Fyra Genèvekonventioner och tre tilläggsprotokoll
Första Genèvekonventionen
Den första Genèvekonventionen innehåller regler om behandling av sårade och sjuka soldater vid strider i fält. Reglerna skapades ursprungligen år 1864 på initiativ av Röda korsets grundare Henry Dunant.
